Ibland går jag inte på bio på nästan ett år, sen får jag någon knäpp och går flera gånger i månaden. I torsdags gick jag och en kompis och såg Sex & The City 2 i Kista Centrum. Den var mycket bättre än vad recencenterna ansåg. Metro hade till exempel skickat dit en recencent som varken tyckte om TV-serien eller första filmen. Man kan undra vad vitsen med det är? Vad folk vill veta är väl snarare om den som gillade serien och första filmen kommer att gilla även den andra? Och jag skulle säga att det kommer de med stor sannolikhet att göra. Man får liksom det man tror och hoppas på.
Sen kan jag tycka att den är väldigt pinsam ibland och att det därför kan bli lite jobbigt att titta på den, men den är underhållande i stort. Generellt kan man säga att det handlar om att respektera lagar och kultur i länder man besöker och själv skulle jag nog hellre gå med burka i ett land där kvinnorna generellt bär det, istället för att utmana kulturen och lagarna. Jag vill inte bli uttittad och föraktad...
Sen tror jag att jag är kär i Samantha, eller är det i skådisen Kim? I förra filmen var hon så jättebra, det är hon i den här också. Men jag önskar verkligen att jag kunde påverka henne att bete sig lite bättre, jag skäms över henne under stora delar av filmen. Men det passar nog in i hennes rolls karaktär, men jag får titta mellan fingrarna ibland för jag vågar inte riktigt se den annalkande katastrofen.
Nu har min kompis halvt lovat att gå och se Avatar med mig på 3D om den fortfarande visas. Hon har sett den tidigare, men kan tänka sig att se den igen. Och jag vill verkligen se den innan den slutar gå på 3D.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar