onsdag 18 september 2013

Fy fan vilken skitdag, tur att man har kul folk omkring sig

11/7 På torsdagen var det dags att åka till Fjordhäst SM, denna gång skulle det äga rum i Tystberga utanför Nyköping så det var inte så farligt långt dit.
Jag blev på sopigt humör rätt fort eftersom vi pratat med folk om att få sitta vid banan för att fotografera och fått tillstånd till det och sen var det andra som började lägga sig i åt alla håll vilket slutade med att vi inte kunde fota dressyren alls. Jodå, alla tycker att syrrans och mina bilder är så fina och de vill så gärna att vi fotograferar just deras hästar, gärna till Ridsport förstås när det är aktuellt, men sitta vid banan? Nej, då kan ju hästen bli rädd... Vad har de för hästar kan man undra, om de blir rädda för en människa som står vid banan? Dessutom är det förstås inte lika för alla, utan en massa andra människor fick stå mycket bättre till vid banan och många, både barn och vuxna sprang till och med kors och tvärs där det var avstängt och fick ingen tillsägelse.
Dessutom hade jag haft kaffe över mig i bilen men lyckats rädda det mesta av kläderna, men lagom tills vi satt oss hällde jag kaffe över hela mina ben och jag hade vita linnebyxor på mig. Som om det inte var en tillräckligt sopig dag så visar det sig att alla mina grejer och kläder blivit utslängda i korridoren från "mitt" rum eftersom det andra rummet inte alls var ledigt som det var sagt utan någon skulle bo där och bara hade slängt ut allt mitt i korridoren i en enda röra, dessutom var det en del värdesaker bland dem, tur att alla är så ärliga i fjordhästföreningen. Dessutom var jag nu helt utan madrass eftersom S tagit madrassen i den sängen han trodde var ledig. Lite surt att dessutom dela hall med någon som går upp mycket tidigare än man själv när det visade sig senare att flera hus stod helt tomma. Jag bytte till de enda andra byxor jag hade med mig, pyjamasbyxorna framåt kvällen när klänningen jag bytt till blivit lite kall att bära, snygg som fan var jag i röda pyjamasbyxor med stjärnor på och turkosa jackor...
Jag och syrran tog bilen upp till ett av de tomma husen och lånade två madrasser som vi lade på biltaket och körde ned till vårt hus, på så sätt slapp vi bära dem hela vägen ned, men jag lovar att det väckte uppmärksamhet.
På kvällen grillade vi hela gänget och sen dukade vi långbord utanför vårt hus eftersom S barn låg och sov och vi inte ville gå för långt bort.
Som vanligt ett glatt och härligt gäng så efter ett tag glömde jag det mesta av min skitdag!

När ska det sluta göra ont?

10/7 På onsdagen hade jag fortfarande ontoch mådde dåligt så jag mailade min läkare som jag haft sedan jag var 9 år gammal. Deras klinik visade sig dock vara stängd för semester eftersom de är rätt små och de hänvisade till vårdcentralen och de ansåg det inte akut. Jag vet inte jag, när man bara vill ligga i fosterställning och gråta och inte kan fungera normalt och dessutom håller på och vinglar som ett fyllo, då känns det rätt akut.
Kvinnan som ringde upp var dessutom rätt dryg och otrevlig och verkade undra varför jag ens ville komma dit. Men de ringde i alla fall upp snabbt, men det hjälper ju inte så mycket när de inte har några tider till en. Tänk vad bra man har det med en läkare som känner en så väl som min känner mig och dessutom tar han sig alltid tid, oftast samma dag. Eller ja, om han är på plats så tar han alltid emot samma dag som man ringt och annars har han en ersättare på plats, men honom vill jag inte gå till.
Till middag tog jag varm sallad på Drop In i Väsby, det är i stort sett pizzafyllning i en skål istället för en pizza och så är den gratinerad också.
Till middag gjorde jag egen kycklingsallad med grillad kyckling och grillad vitlök.

Hej, jag får in TV-signaler med skallen

9/7 På tisdagen var jag till naprapaten för att ordna till nacken, naprapaten M föreslog att mina yrsel, illamående och värkanfall kan vara borrelia och nu är han den andra som säger det så jag ska ta reda på det.
Men jag har inte haft en fästing sedan sommaren jag fyllde 30 år. Jag har så svårt att tro att jag skulle missa en, jag är en sån som har superkoll på varenda blåmärke och kvissla.
På jobbet var det en massa planering för möten, resor och en massa annat och besöket som vår leverantör skulle göra hos oss höll på att bli inställt vilket hade varit förödande och då hade jag ändå sagt till om datum i mycket god tid. Jag har svårt att vara spontan med sånt just nu eftersom jag inte kommer att vara hemma mycket alls den här hösten.
Mina kollegor var lediga de flesta redan, bara jag var i vår huvudbyggnad och när en kund som jag känner rätt väl kom förbi så åkte vi till golfklubben för att äta lunch.
Det var soligt, varmt och skönt och vi satt ute och åt, lammbiffen jag valt var dock rätt äcklig men det är nog mest för att det smakade så mycket lamm, så jag fick lite av A's mat istället och så fick han min.
På vägen tillbaka från lunchen åkte vi förbi mitt hus för att han skulle ge mig råd om nyansen jag skulle välja. Han tyckte att jag skulle ta den ljusare av dem jag valt ut eftersom jag hade ett hus som jag gillar färgen på och bett om färgprov på och det står i solen och mitt hus i skugga. Jag tror att han har rätt, så blir det nog!
På eftermiddagen mådde jag riktigt skitdåligt men eftersom vännen S lovat att fixa mitt hår så åkte jag till hennes salong trots allt. Jag har många hårstrån och långt hår så det brukar ta ett tag att få klart, men den här gången gick det på rekordtid och jag kunde åka hem med mitt onda.
Innan jag åkte hem gick jag in på Thairestaurangen Tiger för att beställa mat att ta hem. Jag har inte sett restaurangägaren på ett par år antar jag och han kände inte igen mig utan stirrade oförstående på mig när jag pratade med honom på samma sätt som jag brukade förr. Sen gick det plötsligt upp för honom vem jag var och han kramade om mig som vanligt och så.
Jag beställde kyckling med nudlar och extra bambuskott och fick dessvärre biff (som jag inte äter i asiatisk mat) och inga extra bambuskott heller, jag tror jag hittade ett eller två....
I slutänden så åt jag alltså såsen och riset och kastade resten vilket hade räckt till en person till. Synd.
Jag googlade borrelia och jag undrar fortfarande om det verkligen är troligt att jag skulle fått en fästing utan att märka något, men det finns vissa som tror att det även sprids med myggor, men det låter osannolikt med tanke på hur få de som tror på det är.
Imorgon tar jag kontakt med läkare i alla fall, det kan inte skada att kolla upp det.

Sommarhetta, jag älskar det!

8/7 På måndagen var det återigen dags för jobb, jag vaknade med ont i nacken igen och hade rätt ont i huvudet på grund av det, men jag höll ut..
Liksom förra veckan var det varmt och skönt och temperaturen låg fortfarande runt 27 grader och ännu på natten var det nästan 20 grader varmt! Det är man inte särskilt bortskämd med här i Sverige. Inomhus blir det lätt kvavt när det inte hjälper särskilt att ha dörren öppen, men jag gnäller definitivt inte, jag älskar värmen och min värk är mindre jobbig då också.

En heldag med frugan

7/7 På söndagen blev livet ännu lite bättre när jag äntligen fick träffa min älskade Ah igen. Det var väldigt länge sedan vi sågs sist eftersom vi båda jobbar mycket, hon har en hel gård, jag reser och så bor vi en bra bit ifrån varandra också.
Vi möttes på Täby Galopp eftersom galopp är ett av hennes intressen och en häst hon är delägare i skulle starta. Vi hade en bra stund sittande i solen och tittade på fina hästar och underliga människor
På vägen hem åkte vi förbi kondiset och delade på en Napoleonbakelse och jag tog en iskaffe, sen åkte vi hem till mig och bara hängde och senare lagade jag mat åt oss, pasta med sås av bland annat trattkantareller.
Ah var mätt och nöjd när hon åkte hemåt och jag kände att jag verkligen hade behövt hänga med henne en dag, hon är nog mitt livs kärlek faktiskt!






Tuff dag med bra avslut

6/7 På lördagen hade jag en tung dag, jag har haft det rätt jobbigt överhuvudtaget det här året och hoppas verkligen att det blir bättre snart. På kvällen träffade jag i alla fall S och vi gick till Dubliner och som vanligt kunde mina vänner få mig att må bättre och Holländska P och Långa P hängde med oss större delen av kvällen och det var avkopplat och trivsamt och sen kom vi faktiskt hem i rimlig tid också.

Varför vill inte hjärnan att jag sover?

5/7 På fredagen var jag supertrött och tänkte sova en stund på soffan på eftermiddagen, men min hjärna är fast besluten att väcka mig så snart jag slumrar till. Jag somnar alltså men det känns inte så, men sen vaknar jag med ett ryck så snart jag somnar på riktigt. Så höll det på i två timmar och sen gav jag upp.
Jag fixade naglarna och tittade på M.A.S.H på kvällen och så bokade jag hotell åt oss i Bangkok till oktober. Det är ett fyrstjärnigt hotell i närheten av de platser jag känner till i Bangkok och kanske lite mer centralt än vad vi bodde sist där det var svårt att hitta restauranger till exempel.
Under dagen hade jag bokat en operationstid för mina lår och överarmar, det ska bli spännande att se om jag blir nöjd och glad när vi är klara.

Äntligen Champagne

4/7 På torsdagen åkte jag vägen om konditoriet på väg till jobbet för kollegan P ringde och undrade om jag kunde köpa fikabröd på vägen. Strax efter att P ringt ringde B och ville att jag skulle skynda mig eftersom han skulle ha gäster. Självklart gick allt helt fel efter det eftersom det var bråttom...
När jag kommer till kondis så svarar inte tjejen i kassan på tilltal utan skriver ner nåt på en lapp och skjuter den mot mig på disken... Hon hade tappat rösten! Självklart blev det då en massa frågetecken just denna dag om vad vi skulle ha och så vidare så hon skrev en halv uppsats till mig på den där lilla kvittolappen och fort gick det inte heller fast jag påpekat att jag hade löjligt bråttom...
När jag slutligen dök upp på kontoret hade B och hans gäster stängt in sig i konferensrummet så jag satte på kaffe och tog fram koppar och skar fikabrödet och serverade dem vid bordet som plåster på såren.
På lunchen gjorde jag en kompis en tjänst och tog en promenad till Hammarby kyrka där hennes pappa ligger begravd. Det var hans födelsedag och hon skulle inte hinna gå och lämna blommor i minneslunden. Det tar bara runt 10-15 minuter att gå dit, så på vägen plockade jag blommor och sen när jag kom fram ställde jag de i en av vaserna vid minneslunden och sen skickade jag en bild till henne så att det skulle kännas lite bättre trots att hon inte kunde vara där. Jag gick också förbi min vän S grav och lade blommor där.
Ute på ängen vid Wik Event stod det en massa husvagnar, det ska vara fest ikväll eftersom det är 4th of July och de har amerikanskt tema där.
På kvällen kom ML över och skulle dricka champagne med mig, men eftersom hon skulle köra så bestämde jag mig istället för att bara öppna ett mousserande vin istället för riktig champagne. Jag kände ju på mig att jag inte skulle få i mig särskilt mycket.
Jag gjorde löksmör och grillade en hel bit oxfilé och så gjorde jag grytstekt färskpotatis, dessvärre är min fläkt inte särskilt bra och brandlarmet gick och larmdosan ville inte ta återkallningen. En stund senare ringde min telefon och det var vaktbolaget och jag sa att de kunde återkalla väktaren eftersom det bara var matlagning på gång, inte ens stor eldsvåda. 10 minuter senare stack ändå Shirrah, ML's hund ut på framsidan där dörren stod vidöppen för att vädra ut och kom tillbaka med en skrämd väktare. Jag sa som det var och så fort vi tagit hand om situationen så släppte Shirrah "problemet", skönt med en hund som vaktar men inte är svår att övertala när det inte finns något problem.
Vi åt i alla fall väldigt gott och för en gångs skulle lyckades jag väl med oxfilé och alt blev perfekt!
Vi smakade på det mousserande vinet båda två och jag gjorde verkligen ett modigt försök att dricka, men det slutade med knappt två små glas...
Vi hade i alla fall en trevlig kväll på min veranda trots brandutryckningar.





Det här med dragvikt, totalvikt och så vidare

3/7 På onsdagen försökte jag än en gång hitta någon som ville dricka champagne med mig, men nej, inte idag heller...När jag kom hem efter jobbet var S fortfarande hemma hos mig och vi tog en iskaffe på verandan och hans syrra och pappa kom för att hämta honom strax efter 17. Även de tog en kaffe innan de åkte hemåt, eller L dricker ju inte kaffe, men hon lyckades trycka i sig en hel del Digestivekex. Vi diskuterade det här med dragvikt, totalvikt och så vidare när det gäller vilar för M funderade på om min bil var stor nog att låna till att köra deras släp. Jag hade ju inte fått köra det med mitt B-körkort, men kanske han fick med sitt BE? Vi lyckades aldrig komma fram till hur det ligger till trots att vi tittade på registreringsbeviset och så. Det där hur det fungerar och vad som är vad, det tycks helt enkelt inte fastna i särskilt många hjärnor...
När de hade åkt försökte jag sola lite i hängmattan men det var för kallt och blåsigt så jag gav upp och gick in och tittade på M:A:S:H istället.
Till middag åt jag amerikanska pannkakor eftersom jag hade smet klart och hade köpt lite bär som jag behövde äta upp innan de blev dåliga.
Om det ser gott ut så kan jag tala om att det är bra mycket godare än det ser ut till och med!

Ingen ville dricka champagne med mig



2/7 På tisdagen jobbade jag med min stora order större delen av dagen, det är mycket som ska bli rätt och man måste hålla tungan rätt i munnen. Jag pratade bland annat med en av våra leverantörer i Nordirland. Jag försökte att hitta någon som ville dricka champagne med mig för att fira ordern men antingen så tycker folk inte om champagne, eller så tycker de inte om mig... Systersonen är för ung för att få dricka sånt.
Men på eftermiddagen så dök då systersonen upp och vi åkte ned till Väsby centrum där vi bland annat fixade fler nycklar till mitt hus så att han, syrran och systerdottern får en varsin istället för att behöva dela.
Vi köpte också ett nytt fordral till min surfplatta och ett telefonskal och ett cykelställ så att jag kan köra min cykel till service.
Tanken var att vi skulle åka och vattna mamma och pappas blommor men det glömde vi, det verkar inte alls behövas så ofta som de tror i alla fall så det är nog lugnt.
Att ha gäster är ett bra tillfälle att tömma frysen på grejer som ligger länge annars, så jag ångade dim sum i riskokaren och så åt jag och S det till mellanmål.
Senare på kvällen gjorde vi stekt ris med tofu och en massa grönsaker i, det åt vi med soja och lime.
Vi tittade på "Mitt liv som död" under kvällen eftersom vi båda tycker att den serien är jättekul!



Judas är för snäll, otippat...



1/7 På måndagen fick jag en stor order som jag jobbat på väldigt länge och det kändes väldigt bra. Jag var också hos min fantastiska naprapat dom fixade min nacke igen. När jag handlat och kom hem mötte jag en katt som var på besök. Hon ville inte låta sig skrämmas när jag försökte chasa bort henne. Turre har ju tagit henne på bar gärning inne hos oss en kväll när hon stal Judas mat. Hon har alltså hittat hela vägen in på verandan, genom kattluckan och sen ända upp på bänken där kattmaten finns. Tydligen är hon inte särskilt rädd för varken andra katter eller hundar heller. Slutligen kunde jag inte vara elak och chasa mer utan klappade om henne istället och hon var så galet kelig att hon nästan höll fast mig med både tänder och klor. Hon har väldigt speciell päls och är hal som en ål.
Jag stängde verandadörren och försökte hålla henne ute eftersom jag antog att Judas eller Turre skulle skrämma vettet ur henne om hon kom in vid fel tillfälle.
Men sen kom Judas hem och när han såg henne så saktade han ner, satte sig ned, tittade bort och gjorde alla tecken han kunde komma på för att visa att han inte skulle skada henne.
Jag trodde att det var en tillfällighet att han släppt in en annan vildkatt en gång, men tydligen är han sådär snäll, vilket förvisso bekräftar min teori om att han blir uppklådd på vår tomt och trapp snarare än att han slåss.
När Judas hade kommit någon meter ifrån katten långsamt långsamt avancerande så hoppade han ned från verandan som om han tyckte att det var tillräckligt för dagen.
När jag lade ut en bild på katten på Facebook så sa grannen M att det är en annan grannes katt och att de funderar på att göra sig av med den.
Jag känner att jag nog borde ta hand om den i sånt fall...
Turre skulle acceptera henne om jag sa att hon får vara inne och Judas gör det ju redan, men frågan är om jag verkligen vill ha fler katter, jag är ju egentligen snarare hundmänniska.
Till middag gjorde jag en engelsk frukost med bacon, svamp, lök och ägg och tittade om igen på M:A:S:H

Det blev inte fredag förrän på söndagen


30/6 Efter att ha gjort en Eggs Benedict "macka" till frukost på söndagen så städade jag hela huset vilket jag normalt gör på fredagar men med alla kalas och vänner och yrsel under helgen hade jag inte haft kraft till det. Jag dammsög, skurade och torkade ytor. Sen tog jag äntligen itu med att sätta upp mina tavlor och borrade och fixade i sovrummet. Jag satte också upp en tavellist att ställa den långa tavlan på som jag har över sängen. Det blir snyggare och dessutom lättare att städa. Jag satte också upp en gardin i sovrummet och det gav ett hemtrevligt, romantiskt intryck. Ja, hela sovrummet blev ännu trivsammare faktiskt.
Jag trodde att jag skulle bli sittande hemma ensam resten av kvällen/helgen, men sen hörde kompisen J av sig, han flyttade hem till London för runt 3 år sedan och var ju i Sverige för bland annat Depeche Mode konserten så vi mötte upp på Tudor Arms där jag tog en cola och vi satt och pratade både om roliga och allvarliga saker. När han skulle vidare på en middag åkte jag hemåt och tvättade en maskin tvätt coh diskade upp. Det känns så bra med ett skinande rent hus tycker jag, jag trivs så mycket bättre med det.
Till sen middag åt jag ett par amerikanska pannkakor men jag hade inga bär och då blev det både trist och för sött så sen mådde jag illa. Jag kom i säng vid 23.30.

Är det fler än jag som vaknar med telefonen i näven?

29/6 På lördagen vaknade jag inte av Gs sms 10.30, men på något plan måste jag ha hört det eftersom jag höll telefonen i näven när jag väl vaknade vid 11. Jag svarade kvickt på smset och studsade ur sängen vilt ropande på A att vi försovit oss och att vi var sena. Medan vi klädde på oss så satte jag också på kaffe och sprang lite som en yr höna fram och tillbaka. Slutligen var kaffet klart och jag hade konstaterat att jag faktiskt inte har någon termos hemma...
Jag hällde kaffet i en Tupperware-tillbringare och lindade in den i en handduk och sen fick A sitta och hålla i den för säkerhets skull när vi körde ut mot Skånela Kyrka.
Vi var framme vid 11.40 och G kom strax senare. Vi hjälptes åt att ställa upp depåtältet och duka fram dricka, frukt, kex och kaffe. G hade sagt att vi skulle bli löjligt populära om vi tog med kaffe åt alla 10 cyklisterna, men inte förrän de kommit dit och vi serverat dem insåg vi att det var mer än sant! De till och med hurrade för oss och var så glada att få lite kaffe.
Cyklisterna var glada och trevliga mot oss och när det var dags att cykla vidare så åkte vi efter en stund eftersom vi insåg att det var smartare att ta "innevägen" till Vallentunavägen. Strax senare fick någon punktering mitt i en av de kraftiga svängarna och G stannade och hjälpte till medan vi ställde oss srax före svängen med varningsblinkers på så att folk saktade ned i kurvan.
G hängde sen på hem till mig där vi bara slappade en stund alla tre i soffan och tittade lite på bilderna jag hade tagit. Jag ger ju aldrig bort bilder normalt sett, men jag ser det här som sponsring av något som går till välgörenhet, mitt bidrag så att säga. Så nu fick G alla bilder och får använda dem som han vill så länge han nämner mitt namn som fotograf. Pengarna som de samlar in på de olika evenemangen går till Barncancerfonden.
När G var tvungen att åka igen för att möta upp cyklisterna i stan så åkte jag och A ned till kondis för att äta en sen frukost.
Det vi hade ställt in oss på var en varsin räkmacka och så fanns det inga kvar när vi kom ned!
Killen som jobbar där sköt upp sin lunch för att göra ett par åt oss när han såg hur besvikna vi blev. Vi tackade så mycket och blev glada igen.
Det var soligt och varmt och skönt så vi satt ute och njöt och tog sen en kort promenad till tobaksaffären för att köpa Vitamin Well Reload, det har hjälpt min yrsel lite tidigare, jag tror att det är dåliga blodvärden och obalans i elektrolyter som är mitt problem.
Jag mådde fortfarande rätt dassigt och när jag skjutsat A ned till stationen så lade jag mig i hängmattan en stund för att sola, men plötsligt blev det kallt och molnigt så jag gick in och lade mig på soffan istället.
Resten av kvällen gjorde jag inte många knop alls utan tog det lugnt på soffan eftersom jag känner att det är något som inte stämmer med mig just nu.



tisdag 17 september 2013

Varför blir jag alltid full när andra dricker?

28/6 På fredagen tog jag en dusch på morgonen, jag föredrar egentligen att duscha på kvällen, men ibland har man inget val och idag var det dags för vår-/sommarlunch med jobbet på Josefinas i Stockholm. Det var väldigt stressigt på jobbet, särskilt som det var knapp halvdag. Redan 10-20 minuter innan det var tänkt att vi skulle åka så sprang folk fram och tillbaka utanför mitt kontor och hetsade mig och sa att vi måste åka nu!
När jag väl kom ut till bilen var det bara jag, syrran, brorsan och A kvar, det vill säga vi som skulle åka i min bil...
Jag är ju rätt bra på att beräkna tid om jag har en jag måste passa, så jo, vi var framme i rätt god tid och dessutom fanns det gott om parkeringsplatser. Vi kom dessutom inte sist så jag vet inte hur de andra kört eller vilken väg heller för den delen.
Maten var okey, men jag som inte kan äta genomstekt nötkött fick förstås den enda biten som var helt genomstekt, de andras var blodiga och fina och det var ju ingen som ville byta.
Framåt slutet av lunchen dök min kirurg och mina sköterskor upp och sköterskorna stannade och sa hej, kirurgen kände nog inte igen mig...
Många hade saker de behövde göra efter lunchen så vi var rätt få som stannade efteråt och vi tog bara en cola/öl och sen vid 15 åkte jag hemåt och lämnade av P vid tunnelbanan på Valhallavägen innan jag åkte hem.
När jag kom hem vilade jag på soffan en stund och sen hämtade jag systerdottern och A på Väsby station respektive Harby busshållplats och sen åkte vi hem till mig och jag gjorde en Banoffeee Pie, jag ville ju testa om det blev bra. Vännen GF ringde och de skulle cykla förbi Skånela kyrka med ett gäng på lördagen så jag lovade att möta upp eftersom vi ses så sällan, han bor ju i Norrköping.
Banoffeepajen tog jag med mig till vännerna L och B senare på kvällen på deras grillfest. Vi var en halvtimme sena och alla andra var redan på plats.
Volleybollspelet som var tänkt blev inte av men trevligt hade vi ändå och min Banoffee Pie var populär som efterätt efter allt gottigt och grillat.
A är perfekt att ha med sig vid såna tillfällen, hon kände inte en käft och ändå har hon kul med folk runt sig hela tiden och klarar sig själv om jag pratar med andra. Folk fattade inte ens att vi kommit dit tillsammans för vi checkade bara in med varandra emellanåt.
Jag fick lite kvalitetstid med alla vännerna och vi hade några djupa samtal i köket både jag och "stalldottern L" hennes mamma och pappa, en i taget.
Framåt kvällen tändes det brasor i vedkorgarna och vi spelade lite musik på surfplattorna med tillhörande högtalare. Vi hade väldigt svårt att komma överens om vad vi skulle lystna på däremot.
När vi kom in på diskussionen om Copyright blev det en lite hårdare ton, jag hävdar ju att stöld är fel oavsett vad det gäller. De andra tycker att de har rätt att stjäla mina bilder om de ligger oskyddade på nätet. Om det är så vi resonerar är det alltså ok att stjäla allt som inte är låst eller inlåst, inklusive bilar och saker i olåsta hus...
De andra menade att de tyckte att det är fel att jag i princip kan sälja bilder på dem till andra personer men att de enligt lag inte kan ta mina bilder på sig och göra vad de vill med.
Om det var ok att skriva om lagar så finns det flera jag gärna skulle skriva om, men det är inte så samhället fungerar.
Slutligen var det så kallt och ruggigt att jag lånade kläder av värdinnan L, sånt har jag ju aldrig kunnat göra tidigare men nu går det ju.
Men till slut, vid 1 ungefär så klarade jag ändå inte av det längre och mådde illa och var yr, så jag och A åkte hemåt.
Lagom tills vi kom hem var jag i väldigt dåligt skick och eftersom jag hade rena lakan och hade suttit i röken från elden så ville jag duscha innan jag gick och lade mig, men jag var så yr att jag var rädd att ramla eller svimma.
Jag satte mig på toalettlocket och A kom med ett glas vatten till mig som jag tvingade ned i små sippar och slutligen lyckades få ned och sen kunde jag duscha lite försiktigt med en hand i ett grepp om blandaren större delen av tiden och en del av tiden sittandes på en pall som A tagit in i duschen åt mig.
Börjar bli orolig för vad det kan vara....
















tisdag 3 september 2013

Jag älskar dem men jag kan inte låta bli att fnissa


27/6 På torsdagen var det dags för Depeche Mode konsert på Globen och systerdottern och Ah mötte upp hemma hos mig och åt middag innan vi åkte in. Det var en svårare utmaning än vanligt att ta sig fram till Globen och det säger rätt mycket. Polisen och en massa annan personal dirigerade om all trafik och vi var tvungna att åka runt i ett villakvartér och var ganska vilse ett tag innan vi kom fram till Globen bakvägen och faktiskt fick tillstånd att åka ned i garaget trots att allt annat var avstängt. L skulle möta upp med min gudson A och hans tjej för att se konserten medan jag och Ah som de ungdomar vi är skulle stå på parkett framför scenen. Vi försökte komma fram till scenen eftersom det var så gott som tomt där framme men de vägrade släppa in oss i fållan så vi cirklade ingången för att passa på att gå in så snart de släppte på igen och mycket riktigt så gjorde de det någon halvtimme senare.
Vi hamnade slutligen max 5 meter från scenen och såg väldigt bra, det enda tråkiga var väl den övermogna publiken som inte ens trängdes lite så att vi alla skulle få plats. Alla hade minst 20 centimeter tillgodo åt alla håll runt sig och hade vi bara tagit in de avstånden hade vi ju stått nästan nedanför scenen...
Hon som stod bredvid oss stod som hon hade ett spett i arslet och log inte ens en enda gång och stirrade på oss som om vi var helt galna när vi sjöng med eller dansade lite (utan att puttas). Det var liksom inget drag på publiken. Depeche däremot var guld som vanligt!
Dave bjuder på sig själv så himla mycket att det är en fröjd att stå i publiken, han vickar på rumpan (den lilla han har) och när alla skriker så skrattar och ler han, han ser verkligen ut att tycka att det fortfarande är roligt att stå på scenen och det är det som gör hela grejen när man är där som publik.
Själv kan jag inte låta bli att fnissa lite när han svassar omkring, men egentligen älskar jag honom!
Deras videos är ju rätt udda också och är svåra att förklara, men bilden med de halvnakna människorna som står i konstiga ställningar var filmat, inte fotat och de stod så en hel låt!
Vi var väldigt nöjda och glada när vi gick därifrån och
försökte hitta efterfesten där jag hoppades att hitta min kompis J som var över från London.
Vi hittade festen men den visade sig vara fruktansvärt trång, varm och trist. Det tog oss 30 minuter att komma fram till baren och så snart vi druckit varsin cola så gav vi upp och åkte hemåt. Men vi hann i alla fall säga hej till J och hans kompis innan vi åkte.
När vi försökte hitta närmaste vägen ned i garaget så stod det poliser lägligt till så vi frågade dem först vilken som var den bästa vägen ned till garaget och sen varför de stängt av allt?
Det visade sig att det varit bombhot på Globen, Hovet eller den andra arenan, eller allihopa och de hade till och med hittat en skrap bomb tidigare på kvällen.
Tänk att Depeche Mode inte brydde sig utan genomförde konserten i alla fall.
Sen kan jag kanske tycka att polisen borde ha informerat folk om detta så att de hade valet att åka hem istället, själv hade jag inte gjort det. Jag litar på att polisen stänger av om de tycker att det är nödvändigt. Men jag kan ju tycka att det är konstigt att släppa in folket, men inte bilarna på området...
När vi väl kom hem åkte Ah direkt hem och jag kom slutligen i säng.