Ibland är det inte falsklarm

6/4 På måndagen var det ju röd dag, men vi skulle ha möte i Linköping på tisdag morgon så vi bestämde oss för att åka dit på måndag eftermiddag så att vi skulle slippa stressa och slippa trafiken efter påsken.
På vägen stannade vi på ett apotek för att jag skulle ta ut lite av mina mediciner. Jag fotade hyllan med "intimsaker" eftersom jag visste att de skulle bli väldigt förvånade av att sånt säljs så öppet och dessutom på apotek och mycket riktigt, de kunde inte tro sina ögon när de såg sexleksakerna!

Strax efter att vi kommit till Linköping och checkat in på hotellet där jag brukar bo, First Hotel, så mötte vi upp systerdottern och hennes sambo och gick till O'Leary's för att äta middag.
Jag valde ribs, en mixtallrik med tre olika kryddningar, det var ok. Framförallt hade vi trevligt! Alla ville ta en tidigt kväll så när vi ätit klart så gick vi tillbaka till hotellet och systerdottern och sambo bor i närheten så vi skiljdes åt vid vårt hotell.
Jag gick upp på rummet och var väldigt nöjd med att kvällen skulle bli löjligt tidig, jag hade sminkat av mig och gjort mig redo för sängen redan vid 21.30. Just då gick brandlarmet... Jag klädde på mig snabbt och gick ut genom dörren, jag hade tid att ta med mig handväskan men glömde jackan. När jag kom ut i korridoren blev jag osäker på åt vilket håll trapporna var. De är på samma ställe som hissen och jag brukar ta trapporna när jag ska ner, men nu blev jag som sagt osäker och hittade de inte. Jag vände och gick tillbaka mot rummet för att prova åt andra hållet och mötte S och M som just kommit ut i korridoren. Det visade sig att jag gått åt rätt håll från början, men nu var vi precis utanför mitt rum så jag stack in handen och tog jackan på vägen mot trapporna. Det visade sig att dörrarna går igen automatiskt när larmet går, det var därför jag gått förbi trappan, det var skyltat med gröna skyltar, men bara i taket och trots att jag inte hade panik så hade jag missat det. Precis när vi kommer ut i trappen så möter vi den unga tjejen som hade checkat in oss, hon är på väg in i vår korridor på tredje våningen och jag frågar henne om det faktiskt har hänt något för hon gråter, har en telefon vid örat och stammar osammanhängande till personen i andra änden. Hon bara nickar och är halvt hysterisk så jag stannar och säger till henne i en befallande ton, då bör du nog följa med oss ner. Hon nickar och följer efter oss ned. Ju längre ned vi kommer ju mer rök luktar det och jag funderar på om det är vettigt att gå vidare. Men sen ser vi nedervåningen och det ser inte ut att vara någon fara och sen ser jag att det brinner på gatan utanför entrén. Vi tar oss till utgången och sluter upp med de andra gästerna som bara är en handfull sådär på en röd måndag. Polisen är på plats redan och någon säger att en engelsktalande man sitter anhållen i polisbilen för att ha startat branden i en fåtölj i lobbyn, han ska ha varit full och ingen vet om det var av misstag eller med flit, det visade sig senare att det troligtvis var med flit då han dagen innan också hade varit misstänkt för att ha misshandlat sin flickvän eller nåt sånt. En av poliserna försöker av någon anledning att släcka den stora, övertända fåtöljen med en liten bilbrandsläckare, det syns lång väg att det inte kommer att fungera och han tömmer den utan att det gör någon skillnad alls. Sen kom brandkåren och vid det laget var det inte så mycket kvar av fåtöljen utan vad de gör är att släcka det kol som är kvar och spolar av gatan. Någon av de andra gästerna eller poliserna hade lyckats få ut den brinnande fåtöljen, de måste ha varit väldigt snabba. Medan vi står där ute och väntar på att få gå tillbaka in så kommer en man fram till mig och undrar vad som händer, han säger att han är från Östgöta korren och jag hinner tänka att jag kanske kan sälja ett par bilder till dem, men han verkar inte så intresserad av vad som verkligen hade hänt och han tittar inte ens på bilderna när jag försöker visa hur stor brasan hade varit några minuter innan. Jag bestämmer mig för att han inte är värd att slöja tid och kraft på. Någon halvtimme senare fick vi gå tillbaka in när brandkåren hade gått igenom hotellet och jag gick och lade mig igen. Det var ju bra mycket mer dramatiskt än jag hade väntat mig när jag hörde brandlarmet, det brukar ju vara falsklarm. Den stackars tjejen som hade nattskiftet var nog runt 20-24 år och hon hade precis börjat jobba där och hon var nästan otröstlig och hade fått en rejäl chock eftersom hon varit där när allt hände och det måste ha gått väldigt fort för fåtöljen att bli övertänd med tanke på ur det såg ut när vi kom ut, man kan ju undra om det inte finns några regler alls om hur lättantändliga möbler får vara i ett hotell? Det är svårt att se storleken på den, men den är rätt massiv den där stolen, stor, tung och bred. Så efter lite drama så somnade jag i alla fall gott.

Ännu en man på nejlistan

7/9 På lördagen satt vi mest i solen på verandan och gjorde ingenting och bara njöt av det. Vädret var helt fantastiskt och trots att det var september så satt vi och solade i bara underkläderna. Sen bankade vi ut en bit oxfilé och gjorde carpaccio, M var väldigt skeptisk till det eftersom hon inte tycker om rått eller blodigt kött, men hon lovade att smaka i alla fall. Det visade sig att hon gillar det!
Sen tog vi en rätt så lång paus mellan rätterna och så åt vi trattkantarellrisotto med stekt ankbröst. Det blev väldigt lyckat men jag inser att jag egentligen inte tycker om anka... Det enda jag tycker om då det gäller anka är visst Crispy Duck så som de gör i China Town i London. M tyckte dock att det var gott och tycker att jag är väldigt bra på att laga mat.
När jag stekte ankan gick brandlarmet liksom sist jag stekte och ångade grejer, larmbolaget ringde och jag återkallade larmet. Det var ju smart att sätta brandlarmet precis mellan kaminen och köksspisen, men det gör att det blir en del falsklarm när man ångar grejer på spisen eller om det blir osigt av någon annan anledning.
Framåt kvällen åkte vi in till stan igen, den här gången till Dubliner. Men av någon anledning var det så gott som tomt inne på Dubliner så vi åkte än en gång till Gamla Stan och pratade lite med vakten, men han klarar verkligen inte av att jag har ett bra jobb, så honom får jag skriva av. Har man så lite självkänsla är man nog inget kap i slutänden i alla fall.
Gamla Stan är fint även på natten och jag fick ett par bra bilder därifrån.
Vi kom hem relativt tidigt men var supertrötta.

Äntligen Champagne

4/7 På torsdagen åkte jag vägen om konditoriet på väg till jobbet för kollegan P ringde och undrade om jag kunde köpa fikabröd på vägen. Strax efter att P ringt ringde B och ville att jag skulle skynda mig eftersom han skulle ha gäster. Självklart gick allt helt fel efter det eftersom det var bråttom...
När jag kommer till kondis så svarar inte tjejen i kassan på tilltal utan skriver ner nåt på en lapp och skjuter den mot mig på disken... Hon hade tappat rösten! Självklart blev det då en massa frågetecken just denna dag om vad vi skulle ha och så vidare så hon skrev en halv uppsats till mig på den där lilla kvittolappen och fort gick det inte heller fast jag påpekat att jag hade löjligt bråttom...
När jag slutligen dök upp på kontoret hade B och hans gäster stängt in sig i konferensrummet så jag satte på kaffe och tog fram koppar och skar fikabrödet och serverade dem vid bordet som plåster på såren.
På lunchen gjorde jag en kompis en tjänst och tog en promenad till Hammarby kyrka där hennes pappa ligger begravd. Det var hans födelsedag och hon skulle inte hinna gå och lämna blommor i minneslunden. Det tar bara runt 10-15 minuter att gå dit, så på vägen plockade jag blommor och sen när jag kom fram ställde jag de i en av vaserna vid minneslunden och sen skickade jag en bild till henne så att det skulle kännas lite bättre trots att hon inte kunde vara där. Jag gick också förbi min vän S grav och lade blommor där.
Ute på ängen vid Wik Event stod det en massa husvagnar, det ska vara fest ikväll eftersom det är 4th of July och de har amerikanskt tema där.
På kvällen kom ML över och skulle dricka champagne med mig, men eftersom hon skulle köra så bestämde jag mig istället för att bara öppna ett mousserande vin istället för riktig champagne. Jag kände ju på mig att jag inte skulle få i mig särskilt mycket.
Jag gjorde löksmör och grillade en hel bit oxfilé och så gjorde jag grytstekt färskpotatis, dessvärre är min fläkt inte särskilt bra och brandlarmet gick och larmdosan ville inte ta återkallningen. En stund senare ringde min telefon och det var vaktbolaget och jag sa att de kunde återkalla väktaren eftersom det bara var matlagning på gång, inte ens stor eldsvåda. 10 minuter senare stack ändå Shirrah, ML's hund ut på framsidan där dörren stod vidöppen för att vädra ut och kom tillbaka med en skrämd väktare. Jag sa som det var och så fort vi tagit hand om situationen så släppte Shirrah "problemet", skönt med en hund som vaktar men inte är svår att övertala när det inte finns något problem.
Vi åt i alla fall väldigt gott och för en gångs skulle lyckades jag väl med oxfilé och alt blev perfekt!
Vi smakade på det mousserande vinet båda två och jag gjorde verkligen ett modigt försök att dricka, men det slutade med knappt två små glas...
Vi hade i alla fall en trevlig kväll på min veranda trots brandutryckningar.

Världens coolaste ungar

På natten till fredagen vaknade jag av brandlarmet, klockan var 3 på natten... Tidigare på kvällen hade det envisats med att larma av ingen anledning alls, så till slut hade jag tagit ned det och tagit ur batteriet. Självklart satte jag sen upp det igen innan jag gick och lade mig. Vad kan göra att ett optiskt larm, larmar utan anledning? Jag vaknade med en hjärtklappning som inte var av denna världen och sprang ut i hallen och tog ned larmet och tog ur batteriet och somnade slutligen om igen. På morgonen när det var dags att gå till jobbet sprang jag på grannen m och beklagade mig över att jag inte har någon hus och kattvakt när jag är borta och sa att det var synd att hennes döttrar är så unga. Sen åkte jag till jobbet. Senare på eftermiddagen fick jag ett sms från M om att hennes yngre, skötsamma syrra vill ta hand om mitt hus och min katt. Jag hoppas att det går i lås! På vägen hem åkte jag förbi biltvätten för att snygga till bilen. Anledningen till att jag brukar använda den tvätten är att den går fort och att det blir rätt så rent, dessutom är de trevliga. När jag kommer dit såtr en tjej och väntar utanför stängda dörrar och när jag frågar så säger hon att de jobbar på där inne. Normalt så tar det 1-2 minuter mellan bilarna och när jag nu stått 10 minuter utan att den framför mig fick komma in så började jag bli stressad. Jag knackade på dörren och han säger till mig att det tar 10-15 minuter per bil... Knappast säger jag och låter honom veta att jag inte tänker vänta utan eventuellt komma tillbaka en annan gång. Det vill säga när inte en gröngöling står där... Jag åker hemåt och ser på avstånd hur et vräker ned snö bortåt Täby någonstans, titta på kortet så får ni se. Däremot så syntes det mycket tydligare på riktigt än vad som syns på bilden, den blev så pass ljus... Jag lade mig att sova en stund och somnade som en stock men vaknade av att den där Red Bullen som jag druckit gjorde sig påmind. Sen städade jag undan lite i badrummet och diskade upp och sen lite senare dök mina gudbarn och min systerson upp för att göra och äta sushi med mig. Jag och A gjorde sushin medan S gnällde på att vi inte var lika duktiga som hans pappa och L läste högt från Wikipedia om saker vi inte visste att vi ville veta. Efter en massa tankearbete och diskussioner så skar vi upp laxen och lyckades inte alls lika bra som förra gången, men nu var i alla fall knivarna vassa eftersom S hade slipat allihopa åt mig. Riset hade vi också lite besvär med och fick "koka om det" eftersom det inte var riktigt genomkokt, men i slutänden var sushin helt godtagbar i alla fall om än inte så bra som sist. Dessutom gjorde jag misosoppa som visade sig bli blaskig så det blev lite sådär. Men vi blev mätta och glada i alla fall. Innan vi högg in tog vi lite knäppa kort också, se vilka underliga typer jag har med att göra...

Lite tvätt hann jag med under kvällen och medan jag diskade upp i köket letade L efter Sjätte Sinnet bland mina drygt 800 dvd-filmer och hittade den slutligen. A hade inte sett den och S och L tyckte att han absolut måste se den.

Sen började det bli dags för dem att åka hem och just då ringde L och undrade om jag skulle möta upp på Ullis en stund. Alltså kastade jag mig i duschen och fixade till mig och ni kan tro att ungarna var impade när jag var klar och redo att åka efter 20-25 minuter.

Sen körde jag hem ungarna och mötte upp L och T på Ullis. Vi träffade lite trevligt folk men det var inte många som var ute i Väsby. Löningshelg verkar betyda en enda sak: Stockholm.

Jag kom hem strax efter 1 efter att ha kört hem L, T och ett par vänner tog taxi hem eftersom jag hade så fullt med grejer i baksätet.

Mat, mat och mat och så lite brandlarm

Min tisdag började med att jag försov mig... attans, snabbt som sjutton till jobbet och sätta igång. Men sen fick jag faktiskt jättemycket gjort på jobbet och det kändes riktigt bra och kul. En semla hade blivit över från fikat åt mig också så jag satt och jobbade och åt semla samtidigt.
När jag kom hem framåt 17-tiden så klev jag ur bilen och lyssnade förvirrat, vad var det som tjöt?

Jag visste inte om det var från mitt hus eller från någon annanstans så jag gick mot huset utan att ta sakerna från bilen och upptäckte att ljudet faktiskt kom från mitt hus. Jag blev rätt förvirrad, om larmet gått, varför hade de inte ringt från larmbolaget eller i annat fall skickat ut en väktare att kolla vad som pågår? Jag låste upp, stängde av larmet och ljudet fortsatte. Då insåg jag att det var brandlarmet... Jag tog en filt och viftade framför det, någon röklukt kände jag inte och det fanns inget spår av någon eld. Slutligen efter mycket pillrande med ett vilt tjutande i öronen så fick jag loss larmet från taket och kunde få tyst på den genom att koppla bort batteriet. Hur och varför den hade satt igång från början vet jag inte alls, men när jag satte i batteriet igen var den tyst och har hållt sig så.

Sen satte jag igång med att tända i kaminen och sen göra några till smårätter. Jag gjorde en bröddeg och satte på jäsning, jag gjorde grekisk sallad med oliverna vid sidan av och jag gjorde mormors bönsallad. Jag sköljde två burkar med cannelonibönor (små vita bönor) och hällde dem i en skål. Sen skar jag gul lök i skivor och lade i en plastbytta och hällde massor med salt över. Sen kramade jag löken med händerna tills den blev slak och mild och sen sköljde jag av den i en sil tills den var lagom salt. Jag bredde ut den kramade löken över bönorna och hällde sedan god olivolja och ättika över och slutligen en halv pressad citron.

Quiz-L skulle komma på middag och jag tänkte att hon kanske ville ha något matigare än bara smårätter så jag hade köpt stora tomater att göra fyllda tomater av på grekiskt vis. Jag gjorde en stor omgång köttfärssås eftersom den frysta köttfärsen var packa i en stor mängd tillsammans. Sen rörde jag ned risottoris i röran och hällde på lite extra vatten och sen fyllde jag tomaterna och lade en del av den överblivna fyllningen runt om och sen när brödet var färdigt i ugnen ställde jag in tomaterna på runt 200 grader och där fick de stå.
Sen kom L och vi började med att äta mezes och sen var vi så sprängmätta att vi inte ens kunde smaka på tomaterna. Vi bestämde oss för att ta en paus och se på Extras. Vi tittade på avsnitten med Kate Winslet, Ian McKellen, Orlando Bloom och Ben Stiller. De är så sjukt pinsamma och roliga, L gillade dem också. Sen bestämde vi oss för att prova tomaterna, men i sista stund ändrade vi plan och åt istället de två semlorna jag hade i kylen.

Sen var klockan rätt mycket så L åkte hemåt med lite bröd och en matlåda under armen och jag satte igång att skära och förpacka brödet och göra matlådor av alla tomater. Med L's låda blev det nog 8-10 stycken tror jag. Gott om plats i frysen och kylen var det ont om, så jag satte igång att städa och omorgansiera båda två och lyckades slutligen få in allt där det skulle. Torkade och diskade ur lite av lådorna i kylen också, något tycks ha runnit. Sen diskade jag upp precis allt och torkade av i köket. Jag var rätt nöjd med mig själv när jag tagit hand om allt och dessutom fyllt frysen och då var klockan redan 1.30 så nu var jag hungrig igen och tog en tunnbrödsmacka med världens godaste ost! Den är dyr men det behövs inte så mycket till varje macka eftersom den smakar så mycket. Om ni har råd, prova!