torsdag 22 december 2011

I dagarna tre

På torsdagen var jag tvungen att gå tidigare från jobbet för att hinna möta upp Ju och gänget för en födelsedagsmiddag, den här gången var det ju faktiskt hennes riktiga födelsedag även om detta skulle bli hennes och min "i-dagarna-tre" final.
Allt bara strulade till sig, först kom jag inte iväg från jobbet när jag skulle och sen kom jag på att jag behövde lämna Turre till mamma och tanka bilen... Slutligen dök jag i alla fall upp och hämtade B och L lite senare än tänkt men sen kom vi i alla fall iväg mot stan. På nåt underligt vänster så lyckades vi ta oss in till Gamla Stan, parkera och komma exakt i tid till restaurangen trots att det var köer och vi hade runt 40 minuter på oss totalt. Jag kan inte annat än kalla det team work, jag valde väg in till stan, B och L valde väg i stan och allt klickade.
Vi gick in på Le Rouge och väntade på de andra och sen blev vi placerade vid ett stort runt bord vilket ju alltid är väldigt bra socialt särskilt om man inte bara är par och inte alla redan känner varandra väl. Jag känner eller har träffat alla men B och L kände inte N och C. Det visade sig vara ett helt underbart gäng att samla på ett ställe, vi skulle ha bordet från 17 till 20, det slutade med att vi satt kvar till 23... Vid ett tillfälle kom personalen och frågade på ett väldigt trevlig sätt om vi kunde flytta till baren om 10 minuter och vi svarade att absolut kunde vi det. Strax senare kom de tillbaka och sa att vi kunde sitta kvar. De hade uppenbarligen flyttat runt folk så att vi skulle slippa flytta! Servicen var utmärkt, personalen trevlig, maten bra och lokalen vacker. Det var första gången jag var där men absolut inte sista!
Under de timmar vi satt runt detta bord hade vi en massa skratt och diskussioner alla tillsammans och mer intima pratstunder på 2-3 personer och vi flyttade runt lite beroende på vem vi pratade med för tillfället.

N bröt sig in i en burk som stod på bordet, vi var helt enkelt tvungna att kolla vad det var inuti, vi skojade med varandra och personalen och hade mer djupa snack också.
Jag åt dovhjort med senapsstuvad potatis till varmrätt och den var jättebra, sen fick jag dela N's efterrätt, jag tror att det var chokladpudding med kaffeskum på, attans god var den i alla fall!
De andra tog en efterrättsbricka med lite allt möjligt på.
Strax efter 23 gick vi till bilen och vi var 5 i min bil och 2 tog taxi och så åkte vi till Anchor för där skulle Ju's kompis Lizette spela. Jag är ju ingen direkt hårdrockstjej men de var riktigt, riktigt bra! Vi stod längst fram och beundrade den söta Lizette och de duktiga musikerna.
Vid 1 hade B och L tröttnat ordentligt och vi åkte hemåt, jag körde hem dem och sen hämtade jag Turre och åkte hem.
I bilen hem ojade vi oss om och om igen över vilken fantastisk kväll vi haft och hur fina människor hela gruppen var. Jag har verkligen, helt ärligt inte haft så trevligt på flera år!
Det här kanske jag kan leva på ett tag.
Vilken fantastisk kväll!


Ingen teknik alls

På onsdagen var det åter dags för skoj med jobbet, den här gången var det jullunch på schemat. Vid 11 ungefär började vi samla oss för avfärd och sen delade vi upp oss i olika bilar och körde mot Edsbacka Wärdshus.
Efter att några tagit för sig av glöggen i förtältet fortsatte vi in i restaurangen. Det tog en stund innan vi kom iväg till buffén och sen fick vi stå i kö rätt länge och tyvärr tyckte jag personligen inte att det var värt det... Varken sillen eller laxen var god alls och det är i stort sett det enda jag äter på julbordet, men mätt blev jag i alla fall och det fortare än vanligt. Sen satt jag mest och snackade skit med de runt omkring mig och de märkte ju inte ens att jag inte tog om från buffén, de var alldeles för upptagna med att äta själva.
När vi ätit klart gick ungefär hälften av oss bort till Bowlingbanan vid Sollentuna badet, det ligger precis vid restaurangen. Mamma och pappa tog med sig Turre hem och vi delade upp oss på ett gäng banor och bowlade. Jag är så fruktansvärt ojämn när jag bowlar, ibland går det bra men oftast inte... Jag har ingen teknik alls och om jag jobbar på den missar jag banan helt. Hur gör man då?
Jag var trots allt detta den bästa av oss tre på min bana men det beror mest på att vi var helt värdelösa alla tre.
Vi bowlade nog i ungefär 2 timmar och sen skulle jag vidare till Stinsens köpcentrum och köpa de sista julklapparna, de andra skulle tillbaka till Väsby och gå till puben. Eftersom det inte fanns plats för alla i bilarna blev jag ombedd att skjutsa 4 personer till Häggviks station så det gjorde jag och åkte sen till Stinsen. Jag tittade på stövlar och hittade visserligen ett par jag kunde ha efter att ha blivit dirigerad till Scorett, den enda butiken som har olika skaftvidd på stövlar. Men jag tyckte att de var lite för alldagliga och dessutom för korta så jag bestämde mig för att fundera på saken. Sen gick jag och köpte strumpbyxor och Dressman-skjortor till svågern och en traktörpanna till brorsan.
Bara nån timme senare var jag återigen i bilen och nu på väg till Väsby och puben. När jag kom ned till Hästen blev jag förvånad över hur många som faktiskt var där, det var i alla fall 10 personer.
Humöret var glatt men en del hade djupa snack ibland också och när någon beställde in sambuca-shots testade vi att tända dem och det funkade ju.
Lilla I utmanade killarna i armbrytning och gjorde riktigt bra ifrån sig men efter ett tag blev hon trött och då körde killarna mot varandra istället.
Jag var väldigt trött och hade lite huvudvärk så jag åkte hem vid 22 ungefär och hämtade hem Turre på vägen.





Stendött

På tisdagen gjorde jag absolut ingenting efter jobbet, jag har inte ens en bild att visa...
Dagen har försvunnit helt ur minnet, inget gjorde den speciell.
Men jag vill minnas att jag satt hemma i ett pyntat, rent vardagsrum och tittade på The West Wing.

tisdag 20 december 2011

Fy fan vá vi är bra!

På måndagen jagade jag och A spelare till quizlaget, jag hade pressat P till att lova oss ett bord trots att han egentligen inte hade plats för oss och så plötsligt ramlade flera av spelarna bort. E och L är väldigt pålitliga, om de säger att de ska komma på quiz så gör de det, men nu var de båda vrålförkylda och hoppades in i det sista att de skulle orka spela men så blev det inte. Ingen jag eller A kände kunde spela och trots att vi båda efterlyst spelare på Facebook så fick vi inte ett enda svar. Systerdottern hade ju lovat att vara med och jag påminde henne för säkerhets skull. Det var tur det, för hon hade glömt bort att hon skulle quizza och skulle bo hos A över natten. Men jag sa att hon inte fick hoppa av nu och istället drog hon med sig A också.
Att vara 4 personer i ett lag varav 2 är väldigt unga är ett handikapp, sen när de efter nån timma går in i sin egen värld, ritar på varandra och inte ens hör frågorna då blir det ännu värre. Jag är inte korkad men anser mig inte vara så överdrivet allmänbildad heller men tydligen var jag och A ett ypperligt lag för trots att ungdomarna inte hjälpte till så slutade vi på 37 poäng och tvåan hade 38! Ett lag med 6 vuxna personer i hade faktiskt ett poäng lägre än vi! Ändå var det här säsongens sista quiz inför julen och det innebär att ungefär 90% av frågorna rör julen på något sätt.
Ja, vi var faktiskt rätt malliga när vi gick därifrån.
Jag körde hem gudbarnen till Ju och sen åkte jag hem. Jag hade erbjudit A att bo hos mig över natten men faktum är att det blir ännu jobbigare att ta sig hem till henne från mig än att åka från stan så hon tackade nej.


måndag 19 december 2011

Kullerbyttor i knät


Jag vaknade inte förrän vid 14.30 på söndagen men sen var jag effektiv och duktig, jag åkte till Ica och handlade mat och tog ut kontanter på bankomaten och på vägen tillbaka köpte jag en gran. I år bestämde jag mig för att köpa en vanlig, "billig" gran för 300:-, Kungsgranarna för 550:- känns för dyra när man som jag inte vill ha den mer än 2-3 veckor. Fördelen med kungsgranarna är att de knappt barrar men nackdelen är att de inte luktar så gott som vanliga granar och kostar mycket mer.
När jag kom hem satte jag igång med julröjningen jag klarade kvickt av disk, tvättvikning, dammsugning och skurning, ändå tog det rätt lång tid totalt förstås.
Jag dammtorkade alla ytor och sen hängde jag upp en stjärnslinga jag inte hängt upp tidigare.
Sen var det rent och fint och då satte jag igång att koka tomatsoppa med köttfärs och rispasta som vi kallar det. Det blev gott faktiskt jag proppade i allt möjligt för att tömma kylskåpet på lite tomater och sånt. Medan soppan fick puttra lite torkade jag ur kylskåpet och organiserade det lite.
Sen var det dags för storstädning av djuren så jag ställde Turre i duschen och sen borstade jag igenom både honom och Judas lite senare på kvällen, Turre fick också klorna klippta.
Turre och Judas har inte riktigt samma syn på det här med borstning, Turre tycker att det är något nödvändigt ont som jag tvingar honom till lite då och då, Judas kommer springande när jag håller upp borsten och ropar på honom och sen gör han kullerbyttor över mig medan jag borstar, han tycker att det är jättemysigt.
När djuren var fina var klockan rätt mycket men jag hade bestämt mig för att pynta granen också innan jag gick och lade mig, jag har den ju uppe så kort stund i alla fall och egentligen vill jag ju främst ha den före jul. inte efter...
Jag fick flytta den stora blomman och bordet under den, det fanns inte plats för både den och granen, sen pyntade jag granen med både enkla Ikea-kulor varav jag tappade en som var av glas och fick släpa fram dammsugaren igen och mer exklusiva kulor och pynt som jag köpt utomlands som på till exempel Harrod's och på olika ställen i USA. Jag drack glögg och lyssnade på julmusik på spotify under tiden jag klädde granen och kände mig rätt möjd och huslig.
När jag väl kom i säng var jag väldigt trött.

Japaner de kan dom


På lördagen hade jag ställt klockan på 11 så att jag skulle ha tid att äta frukost och duscha och göra i ordning mig innan jag skulle vara på plats klockan 13 hos brorsonen G som fyllde 1 år dagen innan. Lagom tills jag avslutat frukosten ringde brorsan och sa att förkylningen G verkade ha fått under natten nu hade blivit kräksjuka och kalaset var tvungen att ställas in. Nu hade jag ju mycket mer tid än jag trott att foga över så på eftermiddagen sov jag middag en stund och Turre somnade på mina ben och drömde så att han sparkade i luften. Jag åt ett litet mellanmål innan jag satte igång med dusch och sminkning. På vägen till Ju's 40-års kalas lämnade jag Turre hos mamma och pappa och kom till Ju vid 18 ungefär. Hemma hade det snöat slask men i Hägersten var det mycket mer snö även om det var slaskigt som sjutton där också. Jag hittade en parkeringsplats inte så värst långt från porten och på vägen dit mötte jag Ju's gamla arbetskamrat A som redan var på väg till nästa kalas, en riktig kalaslördag tydligen... Jag tog mig en portion Chili Con Carne när jag kom till Ju och trots att jag egentligen inte gillar det särskilt mycket så var det verkligen jättegott! Jag fick träffas Ju's nya kille K också och han var precis så trevlig som jag trott och hoppats efter att ha hört en massa gott om honom från alla. Det var en trevlig avslappnad fest och jag gick runt med kameran eftersom Ju bett mig att fota. Det blir aldrig särskilt bra bilder inomhus på kvällen men några trevliga blev det i alla fall. Jag fotade deras familj också och de är så fina allihop, synd bara att Ju's bröder inte var där, men det är ju inte så lätt att åka från Thailand för ett kalas sådär. K som kommit hem från Japan precis hade köpt ett specialljus till tårtan och det gjorde succé kan jag lova. Först var det som en liten puppa och man tände på en veke i mitten, sen fälldes bladen på blomman ut och allt började snurra och spela en liten melodi.
Vid 2 ungefär bestämde jag mig för att det var dags att ge upp, jag hade haft huvudvärk sedan innan jag åkte hemifrån och nu började det tära på krafterna. Jag skjutsade hem en av Ju's kompisar till Solna på vägen hem, hämtade upp Turre och kom hem vid 3 ungefär. Det var trevligt att komma hem till utebelysningen som jag äntligen hittat och fått upp.
När jag gick och lade mig somnade jag nästan direkt men sen vaknade jag bara 10 minuter senare och kunde inte somna om förrän vid 6 på morgonen...











fredag 16 december 2011

Blääärk, nys åt ett annat håll är du bussig

När jag slutade jobbet på fredagen var jag inte riktigt klar med allt så jag blev kvar en stund och sen åkte jag till Ica för att hämta två julklappar jag köpt som kommit med posten. Precis när jag parkerat vid Väsby Centrum inser jag att kräftorna jag tagit ur jobbfrysen stod i en av fåtöljerna i fikarummet... Jag ringde kollegan C och kollade om han skulle vara kvar på kontoret en stund, själv hade jag ju glömt nycklarna hemma. Nån kvart senare hade jag hämtat paketen och åkt och hämtat kräftorna jag tänkt äta till middag. Jag hann i stort sett bara hem och sen kom P för att hämta ölen och riskokaren för att ta dem till Ju och så fort hon åkt gick jag direkt till förrådet och hämtade julpyntet och jag hittade faktiskt utebelysningen också den här gången. Jag tog mig en titt i odlingslådorna innan jag gick in och brysselkålen som aldrig ville växa i somras har nu satt knoppar, det vill säga början till små brysselkålar vid stammen, ska det vara så i december? Och rödbetorna som var för små för att skördas och lämnades i jorden har växt och är stora nog att ätas... Vi får se hur länge de klarar sig därute, nu var det ju snöslask som regnsnöade ned hela dagen.
När jag kom in började jag rensa lite här och där, jag flyttade böcker från hyllan i vardagsrummet till bokhyllan i gästrummet, men nu är den proppfull...
Sen diskade jag upp i köket och bakade bröd medan katten och hunden kurade i soffan, de gillar inte när jag slamrar runt för jag tappar saker rätt ofta. De håller sig helt enkelt undan medan jag städar, bakar och lagar mat. Resten av kvällen var jag för håglös för att göra något alls och kvällen spenderades i soffan nästan för trött för att ens titta på The West Wing. Turres näsa är mycket sämre och han nyser läskigt snor som är gulaktigt och lite grynigt som om det är varblandat, vilket det troligtvis är. Han nyser och lägger dessa lobbor precis överallt, på golvet, sängen, soffan och mig.... blääärk.

Men det gjorde ont förut, jag lovar

Av någon underlig anledning var jag rätt pigg på torsdagen trots en rätt tung vecka med alldeles för lite sömn.
På eftermiddagen kom naprapaten till jobbet och jag som har haft besvär med nacken och längtat efter honom insåg plötsligt när han frågade kände igenom mig utan att hitta nåt, att det faktiskt gått över, snopet! Visst satt det lite snett och han knäckte tillbaka det, men det hade gått tillbaka av sig självt till stor del, det är nog första gången för det.
Det såg blött ut på vägarna men det var klaris på en del ställen och vatten på andra, så på kvällen när det var dags för pysselkväll så valde jag att ta bilen istället för att gå och springa dit. Jag beställde lite julklappar på nätet, tänk vad bekvämt det är att göra det. Det är visserligen jobbigare än man tror att plocka ut dem på Posten, det vill säga ICA, eftersom man själv sällan är den enda att komma på en så briljant idé som att handla julklapparna på nätet. Jag insåg på eftermiddagen att jag hade handlat en julklapp mer än vad jag trodde, jag hade glömt att jag köpt en julklapp till syrran i USA, det var hon som gjorde mig uppmärksam på det när jag frågade vad hon önskade sig. Vi var inte så många på pyssel, vi hade ju varit tvungna att flytta det från onsdag till torsdag och det var inte så många som kunde men vi blev några stycken i alla fall. Mamma och pappa hade vunnit det nya spelet "Postkod Miljonären" på PostkodLotteriet, så vi spelade det. Det var lagom svårt, det kändes ju bra att man kunde så pass mycket och ändå fick man ju fel ibland.Vi brukar pynta pepparkakor på sista pyssel för säsongen men jag vet inte om mamma glömt det eller struntat i det, men några pepparkakor pyntade vi inte i alla fall. När jag kom hem tog jag en cigg på trappen och rätt var det var så började en mygga att vimsa runt mitt huvud... Hallå, inte ska det finnas mygg den 15 December?

torsdag 15 december 2011

Vårutflykt i December

På onsdagsmorgonen kom våra jobbgäster, två killar vi har känt ett bra tag, det var kul att se dem igen de är väldigt trevliga och duktiga på det de gör. Vi hade ett bra och trevligt möte och sen tog vi en god lunch på golfrestarangen. Bakom oss i restaurangen stod 5 poliser vända med ryggen till oss, tätt stående runt ett litet bord som stod inträngt i ett hörn och det såg ut som om de pratade om något viktigt, som ett möte alltså. Där stod de i 20 minuter utan att göra nåt, utan att äta nåt och tjejpolisen hade ett fast grepp om sitt tjänstevapen, men hon såg inte särskilt stressad ut. Lagom tills jag bestämde mig för att ta ett kort på denna lustiga situation så vände de förstås och gick... Jag undrar vad de gjorde?
Efter lunch summerade vi mötet och sen åkte killarna och jag försökte göra klart några saker på den knappa timme jag hade emellan mötet och vårutflykten vi skulle ha denna kväll. Nu undrar ni förstås varför vi har en vårutflykt mitt i vintern? Jo, vi lovade personalen att de skulle få en speciell vårutflykt men sen hanns det inte riktigt med varken med planering eller själv utflykten så vi sa att den skulle komma senare efter semestern istället. Sen bestämde vi oss för att det skulle bli show, Ljust & Fräscht men det fanns inga biljetter till den förrän såhär sent...
Mycket blev i alla fall inte gjort och sen dök våra pensionärer upp och så var jag tvungen att bättra på make-upen och byta om. Under gårdagen och tiden jag suttit i möte hade brorsan försökt att ge bort de två extrabiljetterna som blivit över när folk blivit sjuka. Han hade frågat alla som har respektive men ingen kunde hänga med och slutligen erbjöd vi biljetterna till våra systerbarn. L tackade ja men S tackade nej, den sista biljetten kunde vi alltså inte utnyttja.
Vid 15.15 hade jag sminkat mig, bytt om, släppt ut Turre en stund och så åkte jag och A för att hämta kusin S som åkt för att lämna bilen hemma. Vi var de sista som åkte från jobbet men eftersom kusinen bor i skogen bakom Edsberg ungefär så åkte vi ut mot Danderyd och tog E18 in till stan, vi skulle ju i alla fall in den vägen, vi skulle ju ta Valhallavägen till Djurgården. Allt bara flöt på hela vägen in till stan och vi befann och plötsligt vid Cirkus 1½ timme innan vi skulle påbörja vår middag. Alla de andra var antingen redan där eller på väg och inte långt därifrån. Jag parkerade precis utanför dörren, jag hade tänkt att parkera i parkeringshuset under Hasselbacken men det stängde klockan 21, undrar varför? Det har det inte gjort tidigare vad jag kan minnas. Jag var orolig att Turre skulle frysa, det var tur att det inte var kallare i alla fall.
Vi som var på plats gick in på Scandic Hasselbacken för att ta en drink och sen ringde vi runt lite till de vi trodde var i en grupp och meddelade var vi var, de flesta dök upp där efter en stund.
Klockan 17.30 gick vi in på Cirkus och hängde av oss och gick och satte oss vi våra bord. Strax senare serverades förrätten som var citron- och dillmarinerade räkor med smördeg och löjromssmetana och det var mycket godare än avd det ser ut att vara, jättegott faktiskt och det verkade alla vara överrens om. Kusinen som är kraftigt laktosöverkänslig blev väl omhändertagen av serveringspersonalen som hade järnkoll på vad allt innehöll.
Till varmrätt fick vi Kalvtournedous som nog snarare var en utskuren biff... med potatiskaka, calvadossås och grönsaker. Det var riktigt bra däremot trots att det nog inte var det kött som det stod och det var överstekt, men smakade bra ändå, alla verkade rätt nöjda. Kollegan Al som aldrig äter nåt alls för att han är så kinkig åt inte bara upp både förrätt och varmrätt utan rensade de andras tallrikar på rester också...
Sen var det dags för show!
Showen var full med poänger och man kände igen både sig själv och andra och jag har sett nån recension som tyckte att de var för plumpa och elaka och jag fattar inte varifrån det kom, jag tyckte att de var rätt elaka mot sig själva främst, de pratade inte så mycket om andra som om hur de själva fungerar. Jag antar att de egentligen menar andra personer men det är inte så de säger det.
Jag log hela tiden och fnissade till en hel del, men jag skrattade inte högt så som många andra gjorde men det var verkligen en bra show!
Det enda jag inte gillade var när Henrik Schyffert väntade på skratt som inte ville komma, det kändes som om folk till slut skrattade för att göra honom nöjd så att han skulle fortsätta, men det hände bara vid ett tillfälle och det kan jag helt klart förlåta för en annars jättebra föreställning.
Showen var slut vid 22 ungefär och vi samlade bara ihop oss utanför och sa hejdå och sen tog alla sig därifrån för egen maskin, en del med skjuts och en del med taxi eller egen bil. Jag tog med mig kusinen och systerdottern som hellre åkte med mig och så körde vi hem kusinen. Jag var hemma ungefär vid 23 och då var jag hungrig igen och tog en macka och grönt citrus-te.

tisdag 13 december 2011

Orakad Lucia

Lite drygt en timme efter att jag somnat natten till Lucia så väcktes jag klockan 6 av kollegan A som lovat att se till att jag vaknade i tid till Luciafirandet. Konstigt nog var jag inte alls särskilt trött men det brukar ju komma framåt eftermiddagen så jag svävade inte i någon villfarelse att jag var utvilad.
J hade kommit ihåg att hämta fikabrödet och allt såg ut att stämma bra med beställningen faktiskt.
Vi satt där i godan ro och fikade när K plötsligt drog in I och M i damernas omklädningsrum och stängde dörren... K och I är ju damer så det är inget konstigt i sig, men varför drog de in M?

Alla var lite misstänksamma och höll ögonen på dörren för att se vad som skulle hända. En stund senare kom K, I, C och M ut i ett luciatåg, K var stjärngosse med två strutar, C var tomte, I tärna och M Lucia och sen sjöng de till och med ett par sånger för oss och även om det mest var tänkt som ett skämt så var de faktiskt jättesöta och det gav faktiskt lite Luciastämning. De sjöng också en omskriven Staffanssång med några av våra namn i och jag tror att det var ett väldigt uppskattat initiativ.
Sen delade de ut julklappar också, inslagna och allt. Det var lite godis, dricka, garn, muggar och sånt, inga stora grejer men det är ju inte det det handlar om. Tänka att de fixat små saker till alla!
Efter nån timme ledsnade folk på att sitta och fika och folk börjad droppa tillbaka till jobbet men redan vid 9 blev vi utjagade på framsidan och då visade det sig att syrran och kollegan J hade gått upp tidigt och hämtat Venar i stallet och kört till jobbet med vagn och allt för att vi skulle få en chans att åka en bit var i vagnen.
Det luktade så gott när man satt i vinddraget bakom Venar, han luktar så god och ren häst liksom.
Han undrar nog hur sjutton det kommer sig att han hamnar på det där underliga stället nån gång om året. Han har ju varit och hälsat på på vårt jobb minst 3 gånger nu i alla fall och det är lika uppskattat varje gång. Sen brukar vi få muta honom med äpplen och knäckebröd också så han ser inte särskilt missnöjd ut heller. Han brukar däremot vara helt slut efter att ha släpat omkring på 30 personer i tur och ordning.
Innan Venar, syrran och J körde tillbaka mot stallet igen så visade de hur det ser ut när man kör lite snabbare som i maraton. Trots att Venar var trött och dessutom lite mer koncentrerad på att hitta äpplet han tappat bort i munnen så var det imponerande att se hur snabbt det går och då fick ju J instruktioner om hur man burkar precis minuten innan de körde, han har ju aldrig gjort sånt förr.
På eftermiddagen kom K med öl till mig som hon köpt i helgen när hon åkte till Tyskland, den ska jag ge till Ju så hon har nåt att servera på sitt kalas på lördag.
Brorsan kom med en ny telefon han beställt åt mig, den jag har strular ju bara. Jag satte den bara på laddning så länge, nån tid att fixa till den hade jag inte just då.
Med allt som hände under dagen var det svårt att få saker gjorda och vid 15 åkte jag hem för att förbereda ett möte som vi skulle ha på onsdag morgon. Det gick inte att koncentrera sig på att läsa och memorera allt i mappen jag hade med allt som händer på en eftermiddag på jobbet.
När jag väl fick lugn och ro tog det inte mer än knappt en timme att få ordning på allt och det kändes som om jag hade ett grepp om saker. Jag ringde och snackade lite kvickt med J för att klargöra lite saker och sen var jag klar.
Jag diskade upp i köket och var ganska nöjd med mig själv och min effektivitet. Sen ringde min hemtelefon och det händer ju i stort sett aldrig så jag trodde att jag visste vem det var. Mycket riktigt, det var killen från Svensk Infrastruktur som ville komma och snacka med mig om fiberoptiken de vill installera i Upplands Väsby om ett år. Han har alltid lyckats ringa när jag varit stressad eller på väg ut genom dörren men nu hade jag ju faktiskt tid. Jag har hela tiden sagt åt honom att ringa på en tisdag men det här var första gången han faktiskt gjorde det. Efter lite velande fram och tillbaka kom vi fram till att han skulle komma över för möte på stört, helst innan min middagsgäst J kom. Sagt och gjort ungefär 10 minuter senare kom han och ringde på, jag hade preppat honom om Turre och jag skyddade killen medan han ignorerade Turre och Turre var rätt lugn med tanke på hur han kan vara. Och precis så som jag lovat hann killen bara precis sätta sig ned vid bordet så hoppade Turre upp i knät på honom och skulle hångla upp honom. Killen var jätteförvånad över helomvändningen men det är ju så han är Turre, rädd för främlingar och väldigt social och trevlig strax senare särskilt om folk beter sig lugnt och trevligt. En del tycker att det är roligt att morra tillbaka när Turre gör det och det spelar knappt någon roll hur många gånger den människan kommer hem till oss efter det, Turre är för alltid misstänksam och rädd för honom (för det är aldrig tjejer som gör så). Alla andra bemöts som bästa vänner efter de första 2-3 minuterna och varje gång de kommer tillbaka så minns han dem med glädje och blir jätteglad när de kommer.
Jag bestämde mig väl så gott som för att skaffa fiberoptik till mitt hus men än har jag inte skrivit på nåt.
Efter nån halvtimme gick han igen och jag fortsatte att förbereda middagen.
Förutom det som ni ser på bilden hade jag också trattkantareller i pastasåsen och ärtskott ovanpå. Pastan var citronpasta och det är verkligen jättegott. Såsen gjorde jag enkelt, jag bara stekte fläskfilén och så slängde jag i den hackade löken, sen de frysta trattkantarellerna, rörde ned creme fraische och grädde, salladlöken skuren i "slantar", citronjuice från 2 citroner och i slutet hade jag i halverade cocktailtomater och när jag tagit det från plattan rörde jag ned ruccola.
Det blev riktigt gott faktiskt, men jag måste erkänna att fläskfilé nog inte är riktigt min grej, men jag äter verkligen mindre och mindre kött. Jag kan däremot inte tänka mig att bli vegetarian eftersom jag älskar en ritkigt blodig, mör biff, det känns som om det inte riktigt stämmer med bilden av en vegetarian....
Vi åt middag och pratade och sen kom jag på att jag inte kollat när våra mötesgäster skulle komma nästa morgon så jag ringde för att höra med dem men fick inget svar. Strax senare blev jag uppringd i alla fall och kunde sen skicka ett sms till kollegan J så att han också fick veta.
Sen gick J hem och jag tittade på The West Wing och kom inte i säng förrän vid 2, ändå var jag inte särskilt trött. Hur kom det sig egentligen? Jag hade ju bara sovit drygt en timme på natten.