Det får räcka så

På torsdagen var det jobb som vanligt, men vi hade personalmöte så som det är tänk att vi ska ha med jämna mellanrum. På dessa möten gnäller vi lite på varandra ibland, men på det stora hela har vi väldigt bra stämning på jobbet och det kan ju vara bra att rensa luften ibland och få irritera sig på att folk lämnar saker framme eller inte stänger kryddburkar efter sig i fikarummet. På eftermiddagen försökte jag komma iväg på ärenden men det tog längre tid än jag hade räknat med att bli klar med det som behövdes göras. Men slutligen kom jag iväg till en kund som flyttat från Bromma Flygplats till Kista. Jag skulle leverera lite grejer, se deras nya lokaler och säga hej till dem. Deras framtid har ju varit ganska oviss i 20 år eftersom det sagts att Bromma ska läggas ned, nu ska det istället bli större och därmed var de tvungna att flytta från sitt hus, som de ägde men arrenderar marken till och inte nog med det, de får betala för rivningen också och det är inte gratis.
Det var i alla fall ett trevligt besök, de har en lite gammeldags, hjärtlig stämning på sitt företag, lite liknande vår egen och två killar som jag känt hos dem i alla år var faktiskt kvar och det var ett kärt återseende.
Jag blev bjuden på fika och pepparkakor men sen var jag tvungen att åka vidare in mot Solna och Axfood Snabbgross. Jag blir så jäkla störd på alla dessa bilförare som tror att de har mer bråttom än vi andra och som kör om i avfartsfilen eller bussfilen och sen tränger sig in tillbaka in i filen, det försenar ju oss andra som tycker att det känns bättre att vänta på vår tur...
Jag tog mig i alla in dit till slut och handlade det jag skulle till fikarummet. Det tråkiga med allt detta är att jag aldrig får nåt erkännande för att jag gör det, men om jag har annat att göra och inte åker och handlar direkt när det är tomt, då gnäller folk på mig... Jag kanske borde skita i det och låta någon annat göra det jobbet?
Efter att ha handlat till jobbet och passat på att handla en kokt julskinka till mig själv också för 140:- (3 kg) så åkte jag vidare in till stan och grekiskalektionen. Den här gången jobbade vi med verb, jag vet inte om jag berättat det, men "alla" typer av ord i en grekisk mening böjs efter vem man pratar om/med, detta gäller ju även verben förstås men det visade sig att de var mycket lättare att böja än de andra och det kändes äntligen som om jag fattade nåt.
Men när det visade sig att detta var näst sista lektionen och att många skulle vara borta på nästa så sa jag att jag skippade nästa lektion och om det inte var för det dåliga samvetet (inför vem?) så skulle det ha känts som en lättnad. Jag bestämde också där och då att inte gå nästa termin. Att stå i köer varje torsdag tär på mig och jag orkar inte göra det ännu en termin, jag har ändå kämpat i 3 terminer nu. Det är inte heller många kvar i vår grupp till nästa år, alla har svårt att orka med. Jag kommer att sakna gruppen som ju egentligen inte finns längre och vår lärare har ju gjort ett superbt jobb!
Sen åkte jag hem, lite lättad över att ha tagit ett beslut i alla fall och sen åt jag mozzaellasallad till middag och tittade på Criminal Minds.