tisdag 19 november 2013

Happy hour och sol sliter på huvudet

29/7 På måndagen gick jag och B och tog en iskaffe efter att först ha köpt en biljett åt mig för att åka till Gozo och Comino. Det är sånt som man SKA göra när man är på Malta. Eftersom jag bränt mig lite dagen innan så valde vi den enda båten som hade AC ombord, så att jag skulle kunna sitta inne utan att bli för varm. Strax innan båten skulle gå ut lämnade B av mig där och sen gick han tillbaka för att jobba.
Dessvärre framgick det snart att AC:n ombord inte fungerade det minsta... Eftersom man ju ska ha dörren stängd när man har AC på så blev vi alltså sittande ett par hundra personer, med dörrarna stängda utan en fungerande AC. Till slut stod vi inte ut, öppnade dörrarna och de flesta av oss gick ut på däck förstås.
Efter drygt en timme var vi på Gozo, där stod det en buss och väntade på oss och sen tog vi en tur på drygt en timme och tittade på gamla hus som hade en massa intressant historia som jag inte kunde koncentrera mig tillräckligt för att lyssna på ordentligt. Jag ville sitta på övervåningen av bussen, men eftersom jag redan var bränd så lindade jag sjalen om huvudet och det fungerade rätt bra faktiskt.
De släppte av oss vid några kända klippor där det har spelats in flera filmer och när jag köpte mig en glass där och skojade lite med mannen i kiosken så bjöd han ut mig!
Inte intresserad, men nog är det smickrande ändå!
Efter att ha åkt en bit till så blev vi återigen avsläppta, vid ett torg den här gången och för att äta lunch. Jag gick inte alls långt, beställde en smörgås och dricka och gick sen tillbaka till bussen.
Sen körde de ned oss till hamnen igen där de flesta skulle ombord på båten och bli körda till Comino. Själv hade jag nappat på ett erbjudande om att åka speed boat till några grottor i närheten.
Det visade sig vara det enda riktigt lyckade på hela dagen!
Killarna som körde var trevliga, charmiga och duktiga och grottorna var fina. De matade fiskarna vid grottorna också så det såg ut som om vattnet kokade.
När folk skrattade och skrek när de svängde och gasade med båten så gjorde de det lite mer, så det var uppskattat.
De körde oss tillbaka till vår båt som då hunnit till Comino och precis innan de släppte av oss så sa de att de kunde köra oss hem för 15 euro.
Nog betalar jag hellre 15 euro för en kul och snabb färd hem, än att sitta och trängas i 1,5 timme med en massa andra och ha trist och svettas.
Jag tackade alltså ja till det och efter ett snabbt dopp i den blå lagunen lastade de in mig och 14 killar i båten. Precis innan vi backade ut kom en engelsman med två tonårsdöttrar ombord också, annars hade jag varit ensam tjej av någon anledning.
Jag fick VIP-platsen bredvid han som körde och han skojade och pratade med mig under tiden.
De hade en stereo ombord med bra ljud och precis när vi körde ut från hamnen och alla stod och tittade avundsjukt efter oss så höjde de ljudet ordentligt och spelade: All eyes on us! och sen gasade de på och vi försvann i fjärran. Ja, det var kul!
Det tog inte mer än 40 minuter att köra tillbaka, släppa av alla andra vid deras respektive kajer och hotell och sen till slut släppa av mig, precis framför lägenheten.
B blev förvånad när jag kom tillbaka så tidigt men sa åt mig att ta en snabb dusch och sen möta upp honom och D nere på puben, de skulle ha en liten avskedsfest för mig sa de.
Knappt en timme senare var jag på plats och eftersom det var Happy Hour på puben så fick vi dubbelt av alla drinkar vi beställde och inom 10 minuter hade vi 10 drinkar på bordet, på tre personer!
Jag gillar ju inte alkohol men gjorde mitt bästa att dricka i alla fall, det som jag faktiskt tyckte smakade bäst var Long Island Ice Tea, det borde jag ju inte gilla alls tycker jag.
Är det något som får det att vända sig i magen så är det Tequila och någon av drinkarna innehöll det och jag gjorde ett tapper försök att dricka den, men det gick inte.
D gick iväg för att äta middag med en kompis och jag och B gjorde vårt bästa för att tömma drinkarna, men det gick inte särskilt bra.
Sen gick vi till puben bredvid och jag åt en kängururumpa som B sa, det vill säga en kängurustek. Jag tror att det var B som övertalade mig till att ta den för att han aldrig har testat.
Vi delade på den i slutänden förstås.
Ett par timmar och en bankande huvudvärk senare började vi båda känna att vi var klara med dagen, men då hörde D av sig och sa att de ville möta upp oss för en drink. Vi kände inte riktigt för en till drink, men eftersom det var mina sista dag på Malta så lovade vi att vänta.
Under tiden de varit på middag hade de uppenbarligen hunnit med ett par drinkar också och jag och B var tröstlöst efter...
Jag höll god min ett tag men sen började jag må så pass dåligt att B följde mig till porten och jag gick och lade mig. Han gick tillbaka en stund och var social innan han också gav upp.
Jag somnade som en stock, jävlar vad trött jag var och dåligt jag mådde.
Lite för mycket sol, lite sömn och jag gillar verkligen inte att dricka alkohol och mår så dåligt av det, till och med medan jag dricker.
















En lugn dag i solen på Malta

28/7 På söndagen mådde B lite bättre på förmiddagen och drog iväg för att träffa en kompis. Jag gick till beach club så länge, han skulle komma dit senare.
Jag hann inte vara där så länge innan han dök upp och de hade någon sorts kampanj för någon drink eller nåt där så han övertalade dem att ge honom en hatt och solglasögon, varför vet jag inte, för särskilt snygga var de ju inte...
När solen började gå ned bakom husen gick vi tillbaka, tog en dusch och gick till restaurangerna en bit bort. Där åt vi på en asiatisk restaurang och det var verkligen jättegott!
Sen tog vi en drink och bara hängde en stund och sen blev det en rätt tidig kväll för vi var rätt trötta båda två.



Sånt gör mig orolig

27/7 På lördagen mådde B ännu sämre och jag var riktigt orolig för honom. Han som bara sover runt 5 timmar per natt sov på soffan hela dagen och gick knappt att väcka alls. Jag gick och tittade till honom lite då och då, kollade att han andades, kollade så att han inte var alltför varm och febrig och väckte honom varannan timme för att se att han gick att prata med fortfarande.
Mitt på dagen åkte jag iväg till en klänningsaffär jag varit till och köpt en klänning.
Tjejerna där inne var jättetrevliga och pratade väldigt bra engelska, en av de hade bott i London i många år och gått i högskola där.

Klänningen behövde tas in lite här och där, så jag skulle tillbaka för att se om det blivit bra.
Det blev så att de tog den igen eftersom den kunde göras ännu bättre. Det är en svart långklänning med pärlor på, tanken är att jag ska ha den nästa år på Galamiddagen på SAFE. Lika bra att planera i god tid, jag brukar få panik den sista veckan föra mötet och inte veta vad jag ska ha på mig.
Risken är förvisso att den inte längre passar så bra om nästan ett år, men då får jag väl ta den till en ny skräddare i sånt fall, modellen är bra på mig i alla fall. Dessutom ser jag lång och väldigt slank ut!
Till och med tjejerna i butiken var helt förbluffade hur mycket snyggare jag var så fort jag fick klänningen på mig.
Man är ju rätt så svettig och rödmosig efter en dag på bussar och i stan så man är väl inte sitt vackraste jag direkt.
När vi kommit fram till hur vi skulle göra med intagen av klänningen så tog jag en kort promenad till ett café i närheten som de tipsat mig om, där tog jag en iskaffe och svalkade av mig i AC:n en stund och sen hoppade jag på bussen och åkte tillbaka.



B sov fortfarande hårt och efter att ha lyckats få liv i honom så pass att jag kunnat konstatera att jag inte behövde ringa läkare eller köra honom till sjukhus så tog jag en dusch och ringde D och frågade om jag fick komma över och hänga så jag slapp sitta ensam.
Han skulle jobba men jag var välkommen ändå.
När vi gått till hans del av ön dagen innan trodde jag att vi gått en gata upp precis vid lägenheten, men det var en annan som går i en helt annat vinkel från kajen. Det ledde till att jag kom ned på strandpromenaden på helt fel ställe, i en helt annan vik. Där var det gatufest så det var ett jäkla kryssande mellan människor och jag kände mig väldigt ofräsch och svettig när jag efter nästan en timme och ett par oroliga sms från D kom till rätt vik.
Eftersom jag kom från fel håll så gick jag precis förbi D's favoritrestaurang så när jag ändå passerade beställde jag två dubbla Ginger Cosmopolitan "to go". De var väldigt upptagna så det tog ett tag men sen fick jag dem i ett par kaffemuggar och gick vidare hem till D.
Sen satt jag på hans balkong och smuttade min favoritdrink och hoppades att den aldrig skulle ta slut, under tiden satt han och jobbade och sen satte fyrverkerierna igång igen och sen hade jag ännu en show på första parkett.
Vi pratade nästan inte alls, jag satt och surfade på hans wifi och han jobbade och sen började klockan bli rätt mycket och jag var återigen orolig för B så efter att vi tittat på några roliga internetbilder och skrattat en stund så gick jag hemåt, den här gången åt rätt håll.
Det är nog svårt att se på den sista bilden kanske, men det står en bil parkerad i den där smala, lilla gränden!
Skulle nog aldrig hända i Sverige kan jag tro?
När jag kom tillbaka var B vaken och mådde lite bättre, troligtvis hade han fått solsting när han stått i solen hela dagen och spelat cricket och sprungit mer än vad han är van vid dessutom.

Killarna skämmer bort mig lite






26/7 På fredagen gick jag och B till en beach club han brukar hänga på, där mötte D upp och vi hade ännu fler intressanta samtal, vi går bra ihop vi tre.
Vi pratar mycket om hur män respektive kvinnor fungerar och coachar varandra lite och förklarar vad vi tror hände i olika situationer som de andra hamnat i tidigare.
De sparkar mig i häcken en hel del och även om det ömmar så känns det som om det gör en hel del nytta också.
Ibland tog B en paus och hoppade i vattnet, själv skulle jag inte ens komma på idén att hoppa med fötterna före, än mindre huvudet. Jag var mest glad att han gav sig då han egentligen ville hoppa från en bro där han inte har en aning om det är djupt nog eller inte och istället hoppade där badvakterna tittade på honom men inte ingrep. Då drog jag slutsatsen att det inte är så farligt.
När solen gått ned bakom husen och de började spela hög musik så gav vi oss och vandrade hemåt. På vägen stannade vi och pratade med en dam med två supergamla hundar. Minns inte riktigt hur gamla, men de var typ en bra bit förbi 15 år båda två och i väldigt fint skick. Det var räddade gatuhundar som hon haft i många år.
Just för att vi stannade fick vi syn på ett nedgånget hus innanför höga stängsel. Det huset skulle jag vilja köpa och renovera!
Jäklar vad häftigt det skulle kunna bli!
Tomten var väldigt stor för att vara mitt i stan och jag kan inte förstå att ingen har tagit tag i det tidigare.
Men jag antar att även om det skulle vara billigt så handlar det ändå om mycket pengar, även om man väntar med själva renoveringen.
B mådde lite halvtaskigt och bad D att vara barnvakt åt mig den kvällen och ta ut mig på middag, "ni kommer nog att ha trevligt". Klart att vi skulle ha!
Någon timme senare kom D och mötte upp mig och så gick vi uppför den långa, sega backen mot mitten av ön. Han sade åt mig att sakta ned många gånger, man har ju liksom ett förbestämt tempo i kroppen och det är svårt att ändra tycker jag. Men han hävdade att backen var mer än en kilometer lång och att det var för varmt för att ånga på sådär...
Jag saktade ned och sen efetr en stund var jag ju uppe i mitt vanliga tempo. Trött blev jag inte, men svettig blev jag förstås i värmen, men det hade nog inte hjälpt om jag gått långsammare tror jag.
När vi kommit upp på mitten av backen gick vi ned till andra sidan där D bor och så gick vi till hans kvartersrestaurang, hans favoritställe som han till och med har investerat i.
Där hade han nämligen bokat en helt nyfångad fisk åt oss, tillagad på hans favoritsätt.
Kul att få se andras favoriter och favoritställen!
Att liksom bli visad sånt som andra turister inte hittar.
Restaurangen var liten och trevlig och självklart fick vi bästa bemötandet och servicen.Vi började med en Ginger Cosmopolitan och det var nog det godaste jag har druckit i hela mitt liv! Och jag som inte ens gillar alkohol!
Sen åt vi fisk, bröd och hummus och hade det jäkligt trevlig med fler intressanta diskussioner och många motsatta åsikter om det mesta.
Sen satte det plötsligt igång ett stort fyrverkeri utanför i viken så när det bara fortsatte och fortsatte så gick vi ut och tittade. Det var riktigt stora grejer och det dundrade så att magen hoppade och sånt gillar jag!
Ja, jag blev verkligen väl barnvaktad av D och eftersom klockan var så mycket när vi avslutat vår middag så orkade vi inte gå ut och göra nåt utan avslutade kvällen på D's balkong med en espresso, fortsatta fyrverkerier och en riktigt stjärnklar himmel. Precis när vi tystnar för att titta på en ny serie fyrkverkeripjäser på långt håll, så hör vi en kör som sjunger Ave Maria nere från kyrkan på samma gata. Det var helt magiskt vackert och hittills det bästa av Malta!
Jag strövade inte hemåt förrän långt in på småtimmarna och staden var helt övergiven och tom.
Plötsligt hörde jag steg bakom mig och sneglade ditåt, det var en annan tjej.
Jag bekymrade mig inte för det, men när jag hörde att hon försökte gå ikapp mig blev jag lite hälsosamt vaksam .
Hon frågade efter en cigarett och sen höll vi sällskap över kullen.
Jag kom strax fram till att hon nog var lite rädd och därför gått ikapp mig eftersom jag också var tjej, dessutom hade hon tydligen haft en väldigt sopig kväll och var dessutom lite vilse.
När vi kom ned till gatan där B bor pekade jag henne i rätt riktning och hon var lugn och kände sig säker på var hon var.
När jag kom hem var B vaken, han hade trott att jag var hemma sedan länge och att jag låg och sov...
Jag gick och lade mig medan han satte igång att städa lägenheten. Ja, han är som sagt väldigt morgonpigg....
Det hade varit en riktigt bra dag och kväll!

måndag 18 november 2013

Det är ingen bra idé att gå vilse när man har skoskav

25/7 På torsdagen tog jag båten över till Valetta för att ta en titt. Det tar inte mer än 10-15 minuter från Sliema där B bor, dessutom går ju båten precis från kajen vid lägenheten så det är ju enkelt.
Det är i höghuset på första bilden som B bor, så som ni ser är läget helt perfekt!
Jag promenerade omkring i Valetta och gick rätt ordentligt vilse vid ett tillfälle och med tanke på att jag hade rätt ordentliga skoskav så var det en dum idé.
Jag gick helt enkelt till helt fel sida av staden för att leta efter båtarna. Jag insåg att något var fel och började leta mig åt andra hållet, men jag ville förstås inte ta hela omvägen tillbaka så jag försökte ta mig över kullarna och tillbaka och gick vilse lite till innan jag kom rätt.
Någon taxi hittade jag inte heller så jag kunde inte lösa problemet så.
Jag såg förvisso ett par hästtaxi, men en av de hästarna haltade så pass att hela vagnen ryckte fram och tillbaka! Jag hade sagt till ksuken om jag hade haft möjlighet, men han var alldeles för lång bort. Hur passagerarna INTE kunde märka det är ju nästan lika fascinerande som att man fortsätter att köra en uppenbart skadad häst.
Det kändes jobbigt att gå därifrån utan att ens kunna skälla ut kusken, men jag hade ju inget val när de snabbt försvann runt knuten.
Jag kan tro att Malta ser rätt trevligt ut på bilderna, men ska jag vara ärlig så beror det mer på att jag är en bra fotograf än att Malta är särskilt vackert. Alla byggnader ser likadana ut och det är svårt att se skillnad på gamla och nya. Därför är öns imponerande historia lite dold på något sätt...
Jag tog en dricka på en uteservering bara för att titta lite på folk och var inne i ett par butiker men shoppingen var inte så spännande och så fort jag kom av turiststråken så försökte en massa män att ragga upp mig, så jag åkte tillbaka efter att jag hittat tillbaka till båtarna.
Jag vilade en stund och duschade och B hade jobbat hela dagen och varit på ett möte, så när han hade duschat han också så tog vi en promenad utefter strandpromenaden och gick till ett steakhouse längst bort i viken.
Jag valde ett kött som skulle vara det bästa man kan få tag i i Europa och det smakade helt härsket så jag kunde bara inte äta det. B smakade också och tyckte liksom jag att det smakade gammalt, jag bad om att få en vanlig stek istället och det smakade normalt och färskt. Det verkar som om jag verkligen inte gillar kött av högsta kvalité för liknande saker har hänt förr. Välhängt kött verkar helt enkelt smaka gammalt i min mun. Kanske för att jag har ett så pass utvecklat luktsinne?
Efter en drink på puben gick vi hem och jag tog en relativt tidig kväll.