Jag måste ju fylla väskan

19/4 På torsdagen var vi redo att bli hämtade klockan 9 på morgonen för ett studiebesök hos en av våra leverantörer. Jag har ju varit där för inte alls länge sedan, men man får en helt annan, mer allmän information när man är en större grupp och det ställs frågor man kanske inte hade ställt själv. Det visade sig vara väldigt intressant och vi upptäckte att de hade produkter vi inte kände till.

Vi var tillbaka på hotellet vid 13.30 eller något senare och jag lämnade bara mina grejer på rummet så gick jag och kollegan J ut på stan en sväng. Andra kollegan D hade åkt hem på förmiddagen och var inte med på besöket, J skulle åka på kvällen. Vi gick till Boots där jag handlade lite mer schampo av en sort som det inte är silikon i och sen tog jag ut kontanter för att kunna ta en taxi dagen därpå till flygplatsen. Vi virrade iväg en bit och av en tillfällighet snubblade vi över The Carvern där Beatles började sin karriär och sen när vi kom tillbaka till gågatan hittade jag en M.A.C. affär i en galleria så jag och J sade hejdå och han gick tillbaka till sitt hotell för att packa. Jag gick mot mitt hotell också men stannade och köpte jordgubbar på vägen och en jäkla massa te, det var så många jag ville testa och de var inte särskilt dyra. Jag gick tillbaka till affären jag varit på på fredagen och nu hade de den svart/vita klänningen i min storlek så jag kunde inte låta bli att köpa den.
Sen tog jag kaffe och en macka på Starbucks och köpte några tepåsar där också, sen gick jag med ömma ben, fötter, händer och armar tillbaka till hotellet. Jag vilade en liten stund och sen satt jag och läste och tittade på American Idol och då ringde D och sa att hon var 5 minuter ifrån mitt hotell och att jag skulle gå ned. Vi skulle gå och äta någonstans var det tänkt. Det slutade med att vi tog bilen mot China Town och där hittade vi ett "Japanese Steak House" som jag ju älskar så dit gick vi.

Vi hade en kul och god middag och jag var hemma på hotellet vid 22.30 tror jag och precis då kom också tysken M tillbaka från middag med sina kunder så vi satte oss och drack en cola och snackade en stund och bestämde att vi skulle åka tillsammans till flygplatsen nästa morgon för han gick med på att åka en halvtimme tidigare än tänkt. Sen sa vi godnatt och jag packade mina väskor s¨att det var klart och sen gick jag och lade mig.

Jag kan nätt och jämt minnas tiden då jag var lika fräsch

18/4 På onsdagen behövde jag inte vara på museet förrän vid 9 så lite mer tid hade jag på morgonen. Dessvärre gick jag in på den första föreläsningen eftersom det var mitt uppdrag att fota så många föreläsare som möjligt, tyvärr var jag alldeles för trött och ointresserad och istället blev det ett lidande utan like medan jag gjorde mitt bästa att hålla mig vaken, andra kämpade inte lika hårt, eller så förlorade de bara slaget, för nästan halva publiken satt och sov...
Vid lunchtid mådde jag bättre men insåg snart att även denna lunch bestod av trista, torra mackor och lite sallad, tacka vet jag svenska luncher.
Några till kortare möten och årsmöte och sen var dagen slut och alla tackades av för årets arbete i föreningen.

Jag satte mig för att fixa bilderna åt vår ordförande och till killen som har hand om vår elektronsiska medlemstidning och det tog rätt långt tid för alla bilder fick inte plats på stickorna jag fått så jag var tvungen att sortera ut en del.
Jag svarade på en del mail också innan jag packade ihop mina saker och gick tillbaka till hotellet. Jag hann ta det lugnt en liten stund innan jag fick ett sms av S att vi skulle ses i baren om en halvtimme för att bestämma vad vi skulle hitta på under kvällen.
Jag hade pratat löst med mina kollegor om vi skulle äta middag ihop, men det slutade med att jag valde att gå med de andra istället för J var jättesjuk med feber och ville äta och gå och lägga sig och D var jättetrött och ville ta en tidigt kväll.
Vi begav oss ännu en gång till Gusto eftersom jag rekommenderat deras filé och den här gången valde jag faktiskt det till förrätt också, carpaccio, och den var helt fantastisk och serverades med trattkantareller vid sidan.
Vi var 13 personer runt bordet och hade rätt trevligt, jag satt bredvid H som jag lärde känna ordentligt i Stockholm förra året, hon är gullig och vi har kul, men jag kan inte låta bli att störa mig på hur ung, vacker och fräsch hon är...
Vi gick visserligen till puben på väg tillbaka men alla drack halvhjärtat nån drink och sen ville de flesta gå och lägga sig.

Har du någonsin sett en lambanana?

17/4 På tisdagen var jag på plats på museet klockan 8, då hade jag duschat, sminkat mig, ätit frukost och promenerat dit, det var alltså en ganska tidig morgon. Vid det här laget hade jag varit i farten och rest sedan en vecka tillbaka med saker att göra i ett hela veckan.
Vid 9.30 öppnade mötet med en Key Note Speaker, det är helt enkelt någon som har nåt intressant att berätta som rör vår industri (Flygsäkerhet). Denna gång var det en väldigt intressant talare, en engelsman som skjutit ut sig ur militära jetplan vid 2 tillfällen. Vid båda tillfällena skadades han ganska allvarligt och läkarna trodde inte att han skulle kunna gå och än mindre flyga igen efter den första olyckan. Men han var envis och lyckades ta sig tillbaka. Efter den andra gången blev hans rygg så illa tilltygad att han avråddes att flyga i plan med "ejection seat" igen, så nu får han stanna på marken.
Ja, vi som satt som trollbundna allihopa och sen kom 2 andra föreläsningar efter den och sen gjorde jag annat under tiden eftersom de andra inte var intressanta för mig.
Så jag satt i restaurangen och jobbade, det var en riktig aha-upplevelse att ha möjlighet att logga in på jobbservern när man är på resa, man får ju en hel massa gjort som man inte kunde göra på håll förr.
Under hela eftermiddagen sen satt jag och kollegorna D och J i möten med leverantörer och det drog ut på tiden så pass att jag fick skynda mig tillbaka till hotellet för att hinna bli klar till middagen.
Klädkoden var nu "black tie" vilket är lite svårt översatt, men högtidsdräkt eller nåt sånt kanske man kan kalla det. De som har en uniform eller nationaldräkt bär ofta den, annars är det smoking som gäller. Som kvinna ska man bära långklänning...

Redan innan jag lämnade mitt rum hade jag en dålig känsla när det kom till min klädsel. Jag misstänkte redan innan att jag skulle vara en av de få som följde klädkoden och troligtvis den enda kvinnan som gjorde det. Dessutom kände jag mig inte fin och dessutom ganska naken, men med en blick på klockan insåg jag att det var försent att byta kläder, jag var redan sen och hade 10 minuter att gå i högklackat för att komma till museet.
Stapplande så fort jag bara kunde tog jag mig till museet, på halva vägen blev jag omkörd av en kille jag känner och tog stöd på hans arm och när jag kom in på museet insåg jag att ja, jag var överklädd... Det är ju liksom inte meningen att man ska känna så om man följer klädkoden, det är ju det den är till för ju.
Jag lade i alla fall den känslan åt sidan och bestämde mig för att vara stolt över att jag följer reglerna.
Efteråt har det faktiskt framförts kritik från många håll mot de som inte klädde upp sig.
Vi fick ta en tur i Titanic-utställningen som ställts upp tillfälligt i museet men vi var alla besvikna, det handlade mer om samtida skepp och livet ombord än vad det handlade om Titanic. Dock läste vi en del tidningsartiklar från olyckan men det fanns ju inte tid att läsa så många. Titta på bilden och texten om Voilet Jessop, hon var ombord på Titanic när hon sjönk och klarade livhanken, sen var hon ombord även Britannic när hon sjönk... attans otur eller attans tur, det är frågan?
Tydligen var hon också ombord Olympic när hon kolliderade med något, men det står inte på lappan. Jag skulle nog också dra mig tillbaka till en stuga på landet och ägna mig åt trädgårdsskötsel om det hade hänt mig...
Kolla också bilden om författaren som skrev om Titan, 14 år innan Titanic sjönk.
Vid middagen blev jag uppmärksammad flera gånger, först för mitt arbete för förra årets möte i Stockholm och blev förärad ett konstverk från Liverpool, en Lambanana... Ful men cool är mitt omdöme, den får stå på mitt kontor. Sen fick vi en ny medlemsplakett eftersom våran försvunnit i en flytt. Slutligen gratulerade de mig på födelsedagen i efterskott.
Redan då vi satt oss till middag vid Kommittébordet uttryckte C oro för att vi skulle vara tvungna att bryta vår tradition med att sniffa "snuff" efter middagen. Han håller hårt på traditioner och det är Schweizarna som brukar ta med det och de var inte på plats, milde himmel, vad skulle hända nu?
Middagen var rätt trist och fantasilös men smakade i alla fall inte illa om än ganska fattigt.
Efter middagen visade det sig dock att en engelsman som bor i Schweiz hade tänkt så långt som att ta med det så det blev av till allas stora lättnad och glädje.
Man står i en cirkel och sätter fingrarna mot varandras och sen lägger någon snuff på handen på en och så brukar då schweizarna dra nån ramsa och sen sniffar man i sig det. Jag tog i lite för mycket första gången för kvällen och det sved långt upp i hjässan. Alla ser väldigt roliga ut efteråt med tårar i ögonen, brunt på läppen och näsan och spott och fräs.

Men det var middagen avslutad och folk började droppa av till puben som låg nästan bredvid och där hängde jag med kollegorna och norrmännen och vi hade trevligt. Senare hade jag ett snack med en engelsman jag känner sedan tidigare och vi hade djupa samtalsämnen likväl som roliga och när puben stängde gick jag stödd på hans arm till hotellbaren där alla de andra var. Jag stannade så länge som var artigt och sen gick jag faktiskt och lade mig trots att de andra fortfarande var uppe, jag börjar nog bli gammal...

Ska vi dela på en handflata?

16/4 På måndagsmorgonen samlades kommittén till frukost på morgonen och sen satt vi och jobbade resten av förmiddagen inne på ett kontor på hotellet. Jag hade inte så mycket att göra inför mötet eftersom de fått gjort så mycket dagen innan, så jag gjorde mitt eget jobb istället och svarade på mail och förfrågningar och sånt så folk slipper vänta på att jag kommer tillbaka.
Någon gång efter lunch skulle vi flytta alla saker till museet där vi skulle hålla till de kommande dagarna. Jag promenerade dit och tog vägen utefter kajen och det var jättefint men längre än att ta den andra vägen trots att det känns som om det vore tvärtom.
Nu skulle mässan byggas upp och medan de som skulle ställa ut gjorde det försökte jag ladda upp bilderna från minneskorten till datorn medan jag jobbade med annat vid sidan om. Det tog ett bra tag men till slut fick jag till det. Jag, S och P gjorde i ordning drinkbiljetter och namnbrickor och sen gick jag tillbaka för att göra mig i ordning till kvällens "meet and greet".
Klädkoden är smart/casual vilket kanske kan sägas vara... vardagsfin. Visst kommer då i snygg kostym och skjorta, men sällan slips, andra kommer i jeans och cardigan. En hel del är kritiska till att en del inte klär upp sig det minsta. Själv var jag nog överklädd eftersom jag så gärna ville ha den nya svart/vita klänningen på mig. Jag fick i alla fall en massa komplimanger men R's : -Du ser ut som Grace Kelly; måste ju ha varit den finaste av dem?

Jag är ju vår inofficiellt utvalda fotograf så plötsligt kom jag på att jag kanske borde fota lite, så jag tog några kort och sen tog jag det lugnt ett tag i väntan på kollegan D som skulle komma sent. Under tiden frågade jag ett par kunder om de ville hänga med och äta senare och sen när D dök upp lät vi honom ta en drink och sen gick vi iväg och tog med oss en gammal vän/leverantör också vilket gjorde att vi fick prata Engelska vid middagen.
Gusto där vi varit förra gången vi var i Liverpool hade en väntetid på 40 minuter och alla var vrålhungriga så det blev ett nej till att vänta. På nästa ställe som inte ens är hälften så bra hade de en väntetid på 45 minuter så vi traskade tillbaka till den första och då gav två av killarna upp och jag vet inte om det var för att vi nu bara var 4 personer, men vi fick ett bord efter bara ett par minuter. Sen hade vi en väldigt trevlig middag med god mat och gott sällskap. Jag valde räkor i tomat och vitlökssås och det smakade absolut inte illa men det var mest som en pizzafyllning... Vi valde alla filé till varmrätt och alla var så nöjda med sitt kött att vi inte kunde sluta prata om det.
Någon lunch hade jag inte hunnit att äta, det enda jag ätit sedan frukost var någon riktigt sliskig, söt kaka. Ändå var jag egentligen mätt när dessertmenyn kom in, men det lät så gott med Banan- och Toffeémaräng, eller hur?

Det syns inte på bilden, men marängen är stor som en handflata och dessutom uppbyggd på höjden. Jag och A hade beställt en var och trots att vi delade på dem alla fyra blev det en hel del över. Det var jätteportioner, men supergott verkligen, som en riktigt bra marängswiss eller banana-split.

Min kollega och A bodde på ett annat hotell så de gick hemåt, jag och R gick till vårt hotell och han tog chansen att ta en tidig kväll, själv gick jag och sa hej till ett par människor i baren i egenskap av styrelsemedlem och sen smet jag iväg till min säng.

Grattis på mig

15/4 På söndagen var det min födelsedag och jag fick sovmorgon till 9.30 och sen var jag tvungen att gå ned till frukost om jag ville ha nån. Nere i frukostrummet träffade jag mina taxikompisar från dagen innan och vi åt frukost tillsammans och pratade lite om lördagen. Sen gick jag upp på rummet och packade och fixade lite och strax före 12 tog jag en taxi in till Liverpool, det var dags att flytta igen...
Det var egentligen för tidigt att checka in på det andra hotellet men jag åkte dit i alla fall och de erbjöd mig ett rum. Jag bad att hellre vänta ett par timmar och få ett bättre rum. Standarden skulle vara densamma i alla rum, men om jag väntade kunde jag nog få bättre utsikt. Sagt och gjort, jag låste in mina väskor i deras bagagerum och sen gick jag för att shoppa. Det var vackert väder, klarblå himmel förstås nu när Grand National var över, fast särskilt varmt var det inte och det blåste fortfarande. Jag gick till Liverpool One där alla butikerna ligger och gick in på Debenhams och köpte en ny resväska, den jag har går knappt att använda längre. Sen köpte jag en klänning därinne också men attans vad svårt det var att välja, de har massor med snygga klänningar som nästan alla sitter snyggt på mig, dyra är de också...
Den svarta klänningen är den jag köpte på Debenhams, den blå är den jag köpte på fredagen.

De andra klänningarna var såna som jag gillade skarpt men inte köpte... Jodå, ibland kan även jag kontrollera mig även om det krävs ett krafttag.
Jag åt lunch på Starbucks, en kaffe och macka och satt där en stund och vilade och läste, hade det bra kort sagt. Jag var inne på Claire's som säljer smycken och hårgrejer och sånt och handlade en jäkla massa hårsmycken och spännen och sånt. Jag köpte även ett par söta kammar att ha i håret på Galamiddagen.
Efter runt 3 timmars strövande gick jag tillbaka till hotellet, hade tur och fick ett rum på översta (6:e) våningen och hade därmed utsikt över Mersey även om det var mellan Pariserhjulet och husen. Nere i en av dammarna låg det fyra bubblor med barn i och guppade, det såg verkligen jätteroligt ut och mer eller mindre helsäkert sätt att leka i vattnet.
När jag kommit till rummet gjorde jag något jag nog aldrig gjort tidigare, jag packade upp och hängde upp alla kläder! Sen fixade jag naglarna och så lade jag mig på sängen i 15-30 minuter och bara vilade. Jag fick ett sms av S att vi skulle mötas upp allihopa i receptionen vid 18.45 så det blev rätt bråttom helt plötsligt och jag fick gå som jag var.
De andra hade jobbat hela dagen på andra sidan floden på företaget där C jobbar. Tanken var att de skulle komma till "min" sida någon gång mitt på dagen så att jag kunde hjälpa till, men så blev det inte.
Vi mötte upp i baren och tog en promenad till restaurangen. Det var relativt långt men vi gick långsamt, det enda problemet var blåsten utefter kajen, det var iskallt!
Restaurangen hette The Livingroom och var snyggt inredd, men maten var ingen höjdare direkt. Vi beställde in ett gäng förrätter som vi alla delade på och sen valde jag en oxfilé, men den visade sig vara rätt seg faktiskt och gav en oljig känsla i munnen efteråt.
Till efterrätt valde jag en kaffedrink; kaffe, chokladlikör, Kaluha och Grand Marnier, det var riktigt gott faktiskt!
Det var flera som beställde IPA (Indian Pale Ale) till maten, min kollega Ds favoritöl som han alltid letar efter när han är i England, det ska jag tipsa om att de har där.
När vi skulle gå från restaurangen insåg vi att vi gått en lång omväg dit och nu tog vi den kortare vägen och på vägen stannande vi på puben Flannagans Apple och tog ett par drinkar. Folk köpte Bailey's efter Bailey's åt mig och till slut fick jag säga ifrån, det gick bara inte att f¨å ned mer, jag var proppmätt på all grädde...
De spelade Livemusik på puben och vi hade trevligt, men alla var trötta och vi var tillbaka på hotellet vid 0.30 och jag gick upp på rummet och läste och somnade sen på två röda.