Så han fick en julklapp ändå!

2/5 På lördagen fortsatte jag med att packa upp och städa lite i köket men framåt kvällen var det dags att gå och se Eddie Izzard på Globen med systersonen. De senaste två åren har vi inte köpt julklappar till varandra i vår familj, vi har alltid tyckt att det har varit kul men viljan har liksom runnit ur då de flesta av oss helt enkelt ser till att skaffa det vi verkligen vill ha, så det man får blir liggande... Men jag kund ju inte låta bli att köpa biljetter till Eddie Izzards besök till S i julklapp och födelsedagspresent (han fyllde 18 den 26 december). Han älskar verkligen Eddie och har sett allt med honom som finns på nätet. Han blev förstås jätteglad för biljetten och nu var det äntligen dags. Jag visste inte att de var en massa andra komiker som skulle öppna åt honom, alla svenska. Det visade sig vara rätt dålig nivå på dessa komiker enligt mig och jag tycker både att det är jobbigt att inte skratta åt komiker för att jag tycker synd om dem, men jag ogillar också att andra skrattar åt sånt som jag upplever som dåligt eller plumt, så jag vet inte riktigt vilket ben jag ska stå på...
Jag har däremot aldrig sett Jonas Gardell live och han levererade enligt mig och han var riktigt bra! Det gör att jag slapp vara helt generad för att vara svensk.

Eddie levererade också och vi hade väldigt kul hela kvällen. Vi var rätt slitna båda två men bestämde oss för att åka till Dubliner en sväng innan vi åkte hemåt. S tog en öl och det känns ovanligt att han gör det, han fyllde ju 18 för 6 månader sedan. Ingen tror mig när jag säger att mina systerbarn inte druckit innan de fyllde 18 och säger att de ljuger för mig. Det har egentligen aldrig kommit upp för diskussion eftersom ingen i vår familj är värst intresserad av alkohol och dessutom har de aldrig haft någon anledning att ljuga för mig. De vet att jag aldrig skulle skvallra och om det vore något som jag upplevde som farligt eller dumt så vet de att jag inte skulle döma dem, bara försöka hjälpa dem tillrätta och prata med dem. De berättar förstås inte allt för mig men det är mest för att vi inte pratar så mycket i vår familj om vad som händer på dagarna och sånt. Men om de säger något så vet jag att det är sant och de berättar även om när de råkat ta ett fel beslut eller gjort bort sig på något sätt, jag vet alltså att de inte ljuger för mig, eller andra heller för den delen, det ligger inte för dem. För dem har det varit en grej att inte dricka före 18-årsdagen och vad jag förstår så är det en trend bland ungdomar att inte dricka så mycket, den bästa formen av frigörelse i mina ögon, att inte dricka så mycket som vår generation har gjort! I alla fall så tog S en öl och jag en cola och sen åkte vi hemåt både för att vi var trötta men också för att det var så gott som tomt på Dubliner. Jag antar att många åkt bort över långhelgen.

En moment 22-dag

7/2 På lördagskvällen skulle jag in till Dubliner och möta upp A. Både hon och jag är ofta sena så det brukar inte vara jättenoga med att passa tiden. Nu hade vi egentligen inte kommit överens om någon tid eftersom hon varit inne i stan hela dagen och tittat på rugby. Men jag hade ju gett henne en ungefärlig tid och som vanligt blev det plötsligt bråttom att göra sig klar. Problemet var bara att jag inte mådde bra alls... Så blir det ibland och om det sammanfaller med att jag ska göra mig klar för något, till exempel för att gå ut, så tar det ungefär dubbelt så lång tid som annars. Allt blir mycket jobbigt, att duscha är ett rent lidande eftersom det gör ont i hela kroppen och det gör också att jag blir stel och det är jobbigt att till exempel böja sig ned och tvätta benen och fötterna och likadant att hålla upp armarna för att tvätta håret. När jag sen kommer ur duschen så gör smärtan och ansträngningen att jag börjar svettas och det gör jag väldigt ofta i ansiktet, främst under ögonen, bredvid näsan. Det är mycket opraktiskt eftersom sminket blir förstört nästan direkt när man lagt på det, foundation blir liksom uppblött av väta och rinner av eller blir fläckigt. Därför måste jag göra pauser och gå ut och ta en cigg så att jag blir lite nedkyld och torkar upp så att säga, det i sin tur gör att värken blir värre... Ja ni ser, det är liksom lite moment 22 de här dagarna. Till slut var jag iväg i alla fall och A som funderat på att gå vidare till en annan pub så länge, blev kvar för att vänta på mig när jag sa att jag skulle vara där senast 22.30. Som tur var kunde jag hålla det löftet, men bara precis. När jag kom in var klockan 22.29 och A och J som också var där tittade på klockan och godkände resultatet. Det var svårt att hitta parkering, annars hade jag faktiskt varit lite tidigare. Som vanligt blev det ändå en ganska tidig kväll, jag tröttnar efter ett tag och sängen lockar mer än en massa folk och hög musik.

Ibland tycks det vara tilliten som skapar riskerna för skador

25/12 Torsdag
Jag hade en lugn dag hemma på juldagen, eller lugn och lugn, jag hade förstås en massa att göra inför Thailandsresan nästa dag och hur jag än gjorde kom jag liksom inte så långt som till att packa.
Den här gången ska jag ta med mig en massa saker ner, både grejer och mat!
Det finns så mycket i Thailand som jag önskar att vi hade i Sverige och gärna till samma typ av priser förstås! Men det finns också mycket i Sverige som jag önskar att de skulle ha i Thailand.
Man kan ju inte gärna packa dagen innan när man ska ha mjölk, yoghurt, skinkost, kaviar och andra färskvaror i väskan. Trots att det ju slutligen ligger i en väska i drygt 12 timmar, så brukar faktiskt till och med smöret fortfarande vara hårt när man kommer fram till lägenheten, så det håller sig jättebra.
Den här gången packade jag allt i påsar, så att om något skulle bli krossat, att det förhoppningsvis inte skulle sprida sig i väskan. Av liknande anledning packade jag mjölet, knäckebrödet och annat torrt i påsar. Vissa av de sakerna finns faktiskt att få tag i i Thailand, men problemet är att det blir fuktigt och fuktigt knäckebröd är liksom inte "knäcke"bröd längre.
Framåt 18 packade jag in mig själv och Turre i bilen för att åka ut till syrran och ta in hästarna.
Jag har inga problem att göra det för henne, hon är en av dem som matar och ser till min katt och ibland även hunden när jag reser och det är ju rätt trevligt att prata lite med hästarna då och då.
"Problemet" är bara att det tar nästan 30 minuter att åka ut till syrran och sen lika långt tillbaka och det låter nog rätt fånigt, men om det man skulle göra där tog längre tid skulle det inte kännas som om resan var lika lång...
Hon hade i alla fall förberett precis allt i boxarna, så det enda jag skulle göra var att ta in dem. Joker är ju hingst och jag känner inte honom så väl, han är väldigt snäll, men han är ju lite mer på tårna än vad Venar är, så för säkerhets skull lämnade jag Turre i bilen när jag skulle hämta Joker. Det kändes som rätt beslut när Joker var väldigt uppspelt över att komma in, han gick snällt som han skulle, men jag fick känslan av att han kunde ha slängt ut nån fot på lek mot Turre och råka skada honom, jag menar, Turre är ju så liten. Dessutom har han ingen som helst självbevarelsedrift då det kommer till hästar, som han litar på alldeles för mycket. Om man dessutom är tax så spelar det egentligen ingen roll hur snäll hästen är, ser den inte Turre så kan det i alla fall gå illa eftersom han litar på att de inte trampar på honom och därför inte flyttar sig...
Och mycket riktigt höll det på att gå precis så illa när han följde med mig för att hämta Venar. Venar är både väldigt snäll och väldigt hundvan, han accepterar till och med lite retsamma hundar utan problem och eftersom Turre är lika hästvan som han är hundvan kan man ju tro att det är så gott som riskfritt? Nope, Turre följer med till hagen, efter att jag sagt till honom stannar han till och med utanför grinden med visst säkerhetsavstånd till eltråden som ligger på backen, vad han inte tänker på är att man ju liksom "svingar" hästen runt sig när man ska stänga grinden efter sig. Jag ropade och ropade med mer och mer stress och panik; Akta, akta, akta, flytta på dig! Turre står bara och glor på mig och Venar tar ju för givet att hundjäkeln har självbevarelsedrift och tittar inte på honom alls när han vänder ändan runt så som jag ber honom. Detta är risken med hundvana hästar som lärt sig att ignorera de fåniga rovdjuren som är runt fötterna på dem och som de märkt ändå flyttar på sig, så man behöver inte tänka på var man trampar. På samma sätt med den hästvana hunden som har lärt sig att hästarna visserligen är stora, men de bryr sig inte alls om hundarna och är alltså ofarliga, de har dessutom fokuserat sin oro på det stora huvudet med de stora tänderna, istället för de stora, hårda fötterna med dryga 100 kg tyngd bakom vardera.
Turre trodde att Venar visste var han var och rör sig inte en millimeter när Venars tunga doja slår ner 10-30 cm ifrån honom i den snabba vändningen och än en gång har han fått bevisat för sig att man inte behöver akta sig, hästen kommer inte att göra illa honom...
Ok, en massa dravel, men det är sånt här som ockuperar min hjärna!
Efter att ha gått in till hästarna en gång vardera för att klappa om dem och ta en bild så pallrade vi oss hemåt igen. Ta en titt på deras pälsar, klart som sjutton de inte fryser när det blir minusgrader! Venar som är musblack ser däremot så gott som gul ut när han har vinterpälsen! Min gamla Gullan hade inte denna typ av praktisk vinterpäls, den var betydligt tätare, längre och den blev svettig och tovig bara av att hon stod i stallet och då stod hon i den kalla delen av stallet...


Väl hemma kom jag igång med lite packning och sen var klockan så mycket att jag insåg att jag borde göra mig i ordning om jag skulle hinna ut till Dubliner en sväng. Jag hade bestämt med en kompis att vi skulle gå ut på juldagen så som det är tradition bland singlar. Jag hade inte hört något från henne, men då jag bjöd in hennes kompis att hänga med insåg att de bestämt samma sak så var ju allt ok. I de gäng jag umgås är alla välkomna. Jag hörde inte från min kompis alls, men jag hörde från hennes kompis, så jag antog ju att det var meddelanden från dem båda.
När jag väl kommer in till Dubliner så säger de att det är dötrist där och de ska gå vidare...
Anledningen att jag gjorde mig i ordning och åkte in på juldagen trots halkan och det faktum att jag inte hade packat och städat än, var ju att träffa dem... Jag blev sur och tyckte att det kunde de ju ha sagt när jag frågade om de var kvar, de tyckte att jag överreagerade och jag lät dem åka. Jag lägger inte ned energi på att försöka parkera i Gamla Stan när jag bara ska vara ute någon timme och redan lagt energi på att ta mig in och parkera vid Dubliners. Jag tog en cola med killarna men var på så dåligt humör att jag gav dem en kram och åkte hem för att packa istället.

Det är tillräckligt för mig att vi är på samma plats vid samma tid

16/5 På fredagen mötte jag upp med A på Dubliner, nu när jag reser igen blir det rätt sällan som vi kan ses, så det är så kul när tillfälle ges. Det konstiga är att vi inte pratar så mycket med varandra utan kanske mer med andra, men bara det att vi vet att vi är där tillsammans och finns där för varandra är ändå en väldigt bra känsla. Det är väl lite så som med lyckliga par, de sitter inte ihop vid höften så att säga. Våra killar var där också och vi hade en trevlig kväll.

Jag tyckte inte att det var ett dugg kul!

3/5 På lördag morgon vaknade jag klockan 8 av runt 10 stycken kanonskott i mitt lilla område. När jag förvånat frågade på Facebook vem sjutton som gör något sånt i ett villaområde vid den tiden på en lördag så visade det sig att en av mina grannar skulle gifta sig och att hans kompisar tyckte att det var en kul grej att väcka honom så inför svensexan... Jag och mina djur och troligtvis en massa andra hundar och katter och kanske barn i området tyckte inte att det var lika kul... särskilt som det kändes som om det aldrig slutade. Jag är gärna uppe längre på helgerna och sover längre på morgonen, jag tycker att det är fräckt att göra så där. Alla har inte barn som väcker oss tidigt på morgonen och någon jävla fördel ska vi väl ha för att bli uteslutna ur den gemenskapen det är att vara en Svensson.

På Facebook var det någon som hade lagt in en massa skolbilder, ni vet de där små som man bytte med varandra? En av bilderna var på mig, själv har jag också kvar dessa bilder, de ligger i förrådet någonstans. Jag är den som har rosa tröja och är på andra raden uppifrån.

På kvällen åkte jag in till Dubliner för att se lite folk under helgen, det är lätt hänt att jag lever som en eremit annars. Det var en massa skumt folk är denna kväll, men som tur var var mina killar där också och de tar så väl hand om mig och är bra att ha som livvakter ibland.

Så snyggt så

22/3 På lördagskvällen mötte jag upp med A på Dubliner och där var vi förhållandevis ensamma...
Troligtvis var det för att det snart är dags för löning och folk är väl panka. Trots att jag drack cola hela kvällen och A drack vatten så är vi konstigt nog populära bland personalen i alla fall. Jag tror att det beror på att vi är glada och trevliga. Vi fick i alla fall tid för att prata, det har vi inte haft på många månader. Vi träffas då och då, men eftersom det ofta är andra med så blir det inte så mycket djupa snack.
Jag hade testat ett nytt sätt att locka håret och det gick väl ok, men det är mycket jobb och svårt att få det snyggt och medan man gör det är man allt annat än snygg...

Annars kan man få sig ett nyp

17/3 På måndagen var det St. Patricks Day. Jag säger som min mamma, alla anledningar till att ha fest och kul är bra anledningar. Jag tycker att det är synd att vi inte firar vår egen nationaldag så som andra länder firar sina och jag tycker att det är lite snett att vi i Sverige hellre firar Irländarnas än vår egen, men det betyder inte att jag tänker sitta hemma och tjura när andra hittar på kul grejer! Jag insåg efter en titt i min garderob att jag inte har ett enda grönt plagg! Jag gillar verkligen inte grönt, så visst är det ganska logiskt att jag inte har något, men ändå. Nu behövde jag ju något, annars riskerar man ett nyp i arslet!
Jag målade därför naglarna gröna och det blev riktigt snyggt, frågan är väl om någon lägger märke till det?
Jag mötte upp alla kompisarna på Dubliner för att ha lite kul och det hade vi! Som vanligt var vi en udda samling och dessutom är det många nationaliteter som firar denna dag ihop fast ingen av oss är irländare.
Vi hade svenskar, holländare, amerikaner och australiensare bland andra.
Eftersom jag, med mina mått mätt var på plats tidigt så åkte jag också hem tidigt. Jag har varit duktig och lagt mig mellan 22-23 på jobbkvällar sedan nyår. Det var inget nyårslöfte eller så, men det var bara ett bra tillfälle att börja på, då när man började jobba igen efter jul och nyår.

Jag spar inte bara pengar, jag tjänar dessutom lite

16/3 På lördagkvällen hade jag varit till Dubliner en sväng och som jag brukar säga, det lönar sig att vara nykter. Inte nog med att jag sparar pengar på att inte dricka alkohol och att slippa betala för taxi, ibland så hittar man pengar på golvet, för när folk är fulla har de noll koll.
Först hittade jag en tia på golvet och det stod ingen i närheten så jag tog den. Sen såg jag hur en kille tappade en 20-lapp när han stod vid baren, så jag dök efter den och höll upp den åt honom. Han stirrade på mig helt oförstående, så jag sa att han just hade tappat den. Han tog tveksamt emot den och sen räckte han tillbaka den till mig och sa: Behåll den du. Tack så mycket sa jag och stoppade ner den i bhn. Senare när jag skulle gå hem så såg jag att det låg en hundralapp vid baren, den stod på högkant inne i ett hörn. Det fanns inga människor alls i närheten så jag tog den. Jag kom alltså hem med 130:- på fickan! Jag hittar sällan så mycket, men det är inte alls ovanligt ATT jag hittar pengar på golvet.

Dubbelgångare ibland oss

8/3 Ännu en lördag på The Dubliner, mitt favoritställe. Anledningen till det är att det är opretentiöst  och det är också anledningen till att man lär känna de som går där och jag har fått många vänner inne på det stället! Sprang på en amerikan där inne denna kväll, en som var löjligt lik en annan amerikansk vän till mig. Fast när vi fotade såg de inte alls särskilt lika ut.
En kul kväll var det i alla fall.

Finbesök från Gotland

22/2 På lördagen fick jag storbesök från Gotland! B och L som jag känt sedan jag var 9 år gammal och alltid beundrat för deras kunskaper om framförallt hästar. Vi har i stort sett alltid setts på deras hemmaplan eftersom man sällan åker hemifrån när man har en hel gård full med hästar. Undantaget har varit när vi setts på en tävlingsplats och L har faktiskt bott över hos mig en natt för några år sedan när hon skulle till Stockholm för en konsert. Den gick vi på tillsammans.
De hade flugit över från Gotland för en släktträff och efter en massa strul fram och tillbaka om var vi skulle ses, så hittade vi slutligen varandra på hotellet Järva Krog där jag hämtade upp dem. B som varit hos optikern såg ut som Becks granne med orangea glasögon och en hemsk keps, detta för att skydda ögonen från ljuset. Vi åkte hem till mig och drack te, kaffe och åt semlor. De är tacksamma att bjuda på saker upptäckte jag, semlorna försvann på nolltid. De rör ju på sig så mycket i sitt jobb att de både behöver de kalorierna och dessutom jobbar bort dem direkt.
Vi tittade på bilder och snackade både häst och en massa annat och hade väldigt trevligt och vid 14-tiden körde jag dem till Bromma Flygplats så att de kunde ta sig hem igen.
På eftermiddagen provade jag klänningen som jag köpte på Malta i juli 2013. Redan då jag köpte den var tanken att bära den på galamiddagen i Bristol i april. På Malta fick vi ändra den och sy in den två gånger innan den satt bra och jag och tjejen i butiken lärde känna varandra så pass att vi är vänner på Facebook efter detta. Nu var den bra mycket större igen...
Jag kan inte bära den så som den sitter nu, så jag måste hitta en skräddare som kan sy in den åt mig igen. Jag ska prova med kemtvätten i Infra City, han verkar vara lite specialiserad på galakläder.
Jag är jätteglad att jag fortfarande blir mindre, men det är lite besvärligt och dyrt att köpa nya kläder hela tiden och att sy in de andra. Jag vet aldrig från månad till månad om jag kommer att kunna använda de kläder jag tänkt mig.
Jag skulle träffa B på kvällen men han fick förhinder och jag gick till Dubliner ensam, det finns ju alltid folk jag känner där ändå.
Jag fick som vanligt en trevlig kväll med mina pubvänner, enda som var trist var att en kille i 20-års åldern kallade mig en MILF, han tycktes tro att det var en komplimang dessutom...
Jag som aldrig dansar blev upplurad på danskolvet. Det var en kille som såg ut att vara rätt blyg och försynt som tog mod till sig att fråga mig och då hade jag inte hjärta till att säga nej trots att jag är en sån som inte gärna dansar.

Jag kom en bit på väg i alla fall

15/2 Lördagen startade jag med eggs benedict med lite grönsaker, bacon och en kopp te. Det tog som vanligt över en timme för mig att äta frukost och jag klarade inte av allt. Så snart jag var klar bytte jag om till jobbarkläder och tog på mig handskarna och påbörjade arbetet med att sortera och flytta allt ris och ved.
Efter två timmar hade jag i alla fall kommit en bit på väg och dessutom fått en hel del motion och styrketräning på köpet. Det är ju helt fantastiskt att kunna jobba ute i trädgården i mitten av fabruari utan snö, kyla och lera. Mina muskler som ibland har påpekats för mig kommer nog nästan helt uteslutande från den typen av arbeten eftersom jag aldrig har tränat på gym och sånt längre tider än 1.-2 år i taget. Det var i alla fall en väldigt bra början på dagen att ta en stor frukost inför sånt arbete för det höll igång mig en bra stund.
När jag gick in hade jag sorterat nästan 3 av de fyra träden och flyttat alla mindre kubbar från två av dem till min staplade vedhög som jag har på några pallar bredvid förrådet så länge tills jag har tid och energi att klyva dem. Dessutom behöver jag städa och omorganisera båda delarna av förrådet för att ha plats inne för veden och det är ju alltid det bästa om det går.
På kvällen mötte jag upp med B på Dubliner och även A-C och J mötte upp. Så snart jag flyttade mig från B's sida kom det en massa 20-åringar och stötte på mig och A-C och jag är ju rätt van vid det men A-C kunde inte sluta skratta åt fenomenet! B presenterade mig för en annan tjejkompis som jag aldrig har träffat, men jag har lagt märke till henne eftersom vi går på samma ställen. Hon visade sig vara mig typ av människa och vi fick en riktigt bra början eftersom vi klickade och har samma fördelar och hang-ups till stor del.
Hon presenterade mig också för en annan kompis till henne som jag också har träffat som hastigast tidigare och vi hade en väldigt trevlig kväll.

Fantastiskt duktiga killar

14/2 Redan på fredagen dök killarna som skulle ta ned mina träd upp! De såg verkligen ut att veta vad de gjorde och klättrade upp i träden ett efter ett och kapade det uppifrån och ned eftersom de stod så nära mitt hus.
Trots att de tog en liten bit i taget så blev det riktigt stora hål i gräsmattan där bitarna föll. Jag gjorde kaffe till killarna och sen åkte jag till jobbet och när jag kom tillbaka var alla de fyra, stora tallarna nere. Konstigt nog kändes inte tomten tom alls... Troligtvis just för att de var så stora, man såg ju egentligen inte mer än stammen och den är ju relativt liten på en tall.
Ljusare blev det däremot och frågan är om saker och ting jämnar ut sig? Jag menar, de stora tallarna har ju tagit mycket vatten från gräsmattan, men nu när jag tagit bort dem så är ju gräsmattans skugga också borta. Resultatet är kanske +- noll?
I vilket fall är det bra för husfasaden och jag slipper ha en massa kottar och barr precis överallt hela tiden. Det känns nu som rätt beslut och dessutom får jag ju en jäkla massa ved av de här träden och med den veden jag fick av grannen så borde jag ha ved för 3-4 vintrar i alla fall. Men det är ju ett jättejobb att klyva alltihopa och det jag fick av grannen ska kapas också. Jag tror att jag har minst 10 kubikmeter okluven ved nu.
På kvällen mötte jag upp med kompisen A-C och hennes dotter J som var på besök i Stockholm. Vi hade som vanligt en trevlig kväll på Dubliner och det är alltid kul att träffa sina långväga vänner! Dessutom slapp jag ju vara ensam på Alla hjärtans dag...

Han fick vänta i 11 år

8/2 På lördagen hörde jag ett brak utanför dörren och när jag såg efter så visade det sig att det var min kvast som hade fallit. Jag har hört att enligt gammalt skrock så betyder det att man ska vänta sig en besökare. Det som var läskigt var att den stod så till att den inte skulle kunna falla, det hade jag sett till. Dessutom var det inte så särskilt blåsigt, därför blev jag riktigt uppskrämd. Att jag dessutom lärde mig detta i en film där det innebär att de senare får besök av ett våldsamt spöke gjorde inte saken bättre! (Magiska systrar - Practical Magic).
Turre fyllde 11 år och dagen till ära fick han sin första födelsedagspresent någonsin... ja, jag vet, jag är en skitdålig matte.
Han fick en liten grymtande gris, det är antingen hans tredje eller fjärde av den varianten och han älskar dem. Tyvärr älskar han dem väldigt våldsamt och de brukar sluta grymta efter max 5 minuter och strax senare än så är de trasiga också.
Underbart är kort och han tyckte verkligen att det var underbart.
På kvällen åkte jag in till Dubliner och hängde med A resten av kvällen och hade en Holländare från Irland efter mig större delen av kvällen. Han var visserligen trevlig men inte så pass att jag var särskilt intresserad.

Jag måste nog börja dricka så att jag har en ursäkt

25/1 Jag är alldeles säker på att jag var ute på lördagen, men jag kommer inte ihåg något från den kvällen och jag som inte ens dricker...

Bättre sent än aldrig

11/1 På lördagen tog jag mig in till Gamla Stan för att hänga med A och L. De hade varit ute ett bra tag innan jag slutligen tog mig för att åka in, jag gillar inte att gå ut så tidigt och har därför svårt att ta mig för att göra mig i ordning.
När jag kom in var de på Wirströms, men eftersom det var så attans trångt därinne så gick vi till The Liffey där vi blev sittande en stund. Sen blev det som vanligt så att vi hamnade på Dubliner, det känns som sagt väldigt hemma och tryggt och trevligt där. A och L såg rätt nöjda och glada ut och mina vänner A och A var där och jag har inte sett dem på länge så med ett halvt öga på tjejerna så blev jag sittande med A och A större delen av kvällen istället.

Jag kan också gå ut i jeans

4/1 På lördagen hade jag i alla fall lite planer, jag skulle gå ut.
Framåt kvällen åkte jag in till Dubliner och jag tycker ju om att klä upp mig och fixa, men nu har jag gjort det så mycket över jul och nyår så jag bestämde mig för att gå ut i jeans. Jag smälter ju in mycket bättre i jeans, men jag trivs som sagt i klänning. Jeans är mer vardagskläder för mig.
Det blev en lugn kväll de som dricker alkohol hade nog inte riktigt hämtat sig sedan nyår, eller så var folk fortfarande bortresta eftersom julhelgen var väldigt bra för långledigt det här året.