Jag älskar dem men jag kan inte låta bli att fnissa

27/6 På torsdagen var det dags för Depeche Mode konsert på Globen och systerdottern och Ah mötte upp hemma hos mig och åt middag innan vi åkte in. Det var en svårare utmaning än vanligt att ta sig fram till Globen och det säger rätt mycket. Polisen och en massa annan personal dirigerade om all trafik och vi var tvungna att åka runt i ett villakvartér och var ganska vilse ett tag innan vi kom fram till Globen bakvägen och faktiskt fick tillstånd att åka ned i garaget trots att allt annat var avstängt. L skulle möta upp med min gudson A och hans tjej för att se konserten medan jag och Ah som de ungdomar vi är skulle stå på parkett framför scenen. Vi försökte komma fram till scenen eftersom det var så gott som tomt där framme men de vägrade släppa in oss i fållan så vi cirklade ingången för att passa på att gå in så snart de släppte på igen och mycket riktigt så gjorde de det någon halvtimme senare.
Vi hamnade slutligen max 5 meter från scenen och såg väldigt bra, det enda tråkiga var väl den övermogna publiken som inte ens trängdes lite så att vi alla skulle få plats. Alla hade minst 20 centimeter tillgodo åt alla håll runt sig och hade vi bara tagit in de avstånden hade vi ju stått nästan nedanför scenen...
Hon som stod bredvid oss stod som hon hade ett spett i arslet och log inte ens en enda gång och stirrade på oss som om vi var helt galna när vi sjöng med eller dansade lite (utan att puttas). Det var liksom inget drag på publiken. Depeche däremot var guld som vanligt!
Dave bjuder på sig själv så himla mycket att det är en fröjd att stå i publiken, han vickar på rumpan (den lilla han har) och när alla skriker så skrattar och ler han, han ser verkligen ut att tycka att det fortfarande är roligt att stå på scenen och det är det som gör hela grejen när man är där som publik.
Själv kan jag inte låta bli att fnissa lite när han svassar omkring, men egentligen älskar jag honom!
Deras videos är ju rätt udda också och är svåra att förklara, men bilden med de halvnakna människorna som står i konstiga ställningar var filmat, inte fotat och de stod så en hel låt!
Vi var väldigt nöjda och glada när vi gick därifrån och
försökte hitta efterfesten där jag hoppades att hitta min kompis J som var över från London.
Vi hittade festen men den visade sig vara fruktansvärt trång, varm och trist. Det tog oss 30 minuter att komma fram till baren och så snart vi druckit varsin cola så gav vi upp och åkte hemåt. Men vi hann i alla fall säga hej till J och hans kompis innan vi åkte.
När vi försökte hitta närmaste vägen ned i garaget så stod det poliser lägligt till så vi frågade dem först vilken som var den bästa vägen ned till garaget och sen varför de stängt av allt?
Det visade sig att det varit bombhot på Globen, Hovet eller den andra arenan, eller allihopa och de hade till och med hittat en skrap bomb tidigare på kvällen.
Tänk att Depeche Mode inte brydde sig utan genomförde konserten i alla fall.
Sen kan jag kanske tycka att polisen borde ha informerat folk om detta så att de hade valet att åka hem istället, själv hade jag inte gjort det. Jag litar på att polisen stänger av om de tycker att det är nödvändigt. Men jag kan ju tycka att det är konstigt att släppa in folket, men inte bilarna på området...
När vi väl kom hem åkte Ah direkt hem och jag kom slutligen i säng.