skulle vara tvungen att åka till flygplatsen.Jag tog spårvagnen ned till Fisherman's Wharp, köpte en latte och macka på Starbucks och satte mig för att äta frukost. Vid bordet bredvid satt en hemlös kvinna med något vilt i blicken och doppade någonting djupt ned i sin kaffemugg och hon såg riktigt läskig ut men det fanns inga andra bord och även om hon tittade under lugg på mig när jag passerade så lät hon mig vara ifred.
Titta på bilarnas hjul förresten, det är så backigt i San Francisco att man måste parkera med hjulet vridet in mot trottoaren, annars får man böter...
Jag gick över gatan och till en cykeluthyrningsbutik jag sett tidigare och där hyrde jag en cykel
. Det kostaste bara runt 140:- att hyra en cykel för 2 timmar och cykelhjälm ingick. Strax senare trampade jag iväg mot Golden Gate Bridge som låg en bit bort. Det var förrstås backigt upp dit, den ligger ju rätt högt, en stigning på 70 meter enligt c
ykeluthyraren och det är ju rätt högt upp faktiskt. Men även om alla cyklister jag känner hävdar att spinning inte alls är samma sak som riktig cykling så kände jag nog att det gjort en massa nytta med de få spinningpass jag hunnit gå på hittills, kanske framföral
lt vetskapen att det alltid finns lite mer att ge när man känner sig slut. Det var en bra cykel och den hade många växlar och jag kände mig glatt överraskad över att jag tog mig upp för så många, långa och branta backar. Den första orkade jag inte hela vägen upp för, jag gick den sista 1/3 ungefär det blev helt enkelt en för stor chock med en så brant backe. Men sen tog jag mig upp för resten av alla backar till stor del genom vilja. I vissa fall hade nog folk nästan kunnat gå om mig i backen även om de saknade cykel men det kändes bra att kämpa sig upp utan att ge upp. Äve
n större delen av bron bortåt gick faktiskt uppför men inte så kraftigt, men det krävdes att man trampade hela tiden.Det var soligt och fint och eftersom det fortfarande var ganska tidigt så var det inte för varmt heller. Jag var allt annat än ensam på bron, det var en massa andra cyk
lister som cyklade om eller mötte mig och en del som jag cyklade om också. Hela vår sida av bron var till för bara cyklister, mitt emellan gick bilarna i flera filer åt varje håll och sen på
andra sidan fick fotgängare hålla sig.Det var en fin cykeltur och jag stannade och tog en hel del foton förstås och när jag kom till andra sidan bron vände jag helt enkelt och cyklade tillbaka. Efter 1½ timme var jag tillbaka hos cykeluthyraren, trots att han räknat med att jag skulle behöva 2 timmar om jag skulle både cykla och fota. Det var ungefär 9 km att cykla totalt och en hel del uppför, åtminstone på vägen dit men en del på vägen tillbaka också faktiskt.
Jag lämnade tillbaka cykeln och skyndade till spårvagnen för att en sista gång åka upp och ned för San Franciscos kullar, jag fick vänta en stund som vanligt och var inte tillbaka vid hotellet förrän strax före 12, så det var bara att packa det sista och checka ut, någon dusch fanns det inte möjlighet till...
När jag checkat ut väntade jag ett par minuter på min bil och sen åkte jag mot flygplatsen. Navigatorn var återigen helt förvirrad men jag hade gott om tid och åkte åt det håll jag trodde att jag skulle och när navigatorn återfick sitt förnuft visade det sig att jag haft rätt. Sen åkte jag till ett köpcentrum inte alls långt från flygplatsen. Om ni någon gång har varit till ett amerikanskt köpcentrum så vet ni att det är svårt att både hitta centrumet och att hitta in i det... ofta är det ont om fönster och skyltar och ingångarna är ofta rätt in i en av de större butikerna så som JC Penney's eller Macy's, den här gången hittade jag en ingång genom Macy's och tog mig en titt på vad de hade att erbjuda i jeans. Det visade sig att de hade en hel del och att många av dem saknade den förhatliga stretchen. Jag provade en jäkla massa jeans och hittade slutligen två par, ett blått och ett svart och till råga på allt så var det rea på dem, bara 35-45 dolar / styck! Jag hittade en tröja till pappa som fyllt år medan jag var borta och sen skyndade jag mot kassan. Där visade det sig att jeansen inte kostade 35-45 dollar paret utan var nedsatta ytterligare till bara 20 dollar paret, det vill säga 135:-! Jag borde kanske ha köpt fler par? Jag har en tendens att köpa för stora jeans, det är ju svårt att köpa ett par man inte får på sig eller hur? Nu tog jag jeans jag med nöd och näppe fick över ändan och när jag ormat mig i dem kunde jag knäppa knappen om jag höll andan och drog in magen och ålade lite samtidigt och då blev det en ursnygg fläskhäng över kanten på brallan. Men folk har sagt mig att det är så man ska göra så för en gångs skull gjorde jag faktiskt det. Det visade sig för övrigt vara en herrmodell och jag undrar hur jag ens fick in rumpan så långt som jag fick...
Jag packade i alla fall ned jeansen i ryggsäcken och väskan och åkte vidare till flygplatsen.
Där lämnade jag tillbaka bilen och sen släpade jag min trötta, tunga väska mot hissen.
När jag checkat ut väntade jag ett par minuter på min bil och sen åkte jag mot flygplatsen. Navigatorn var återigen helt förvirrad men jag hade gott om tid och åkte åt det håll jag trodde att jag skulle och när navigatorn återfick sitt förnuft visade det sig att jag haft rätt. Sen åkte jag till ett köpcentrum inte alls långt från flygplatsen. Om ni någon gång har varit till ett amerikanskt köpcentrum så vet ni att det är svårt att både hitta centrumet och att hitta in i det... ofta är det ont om fönster och skyltar och ingångarna är ofta rätt in i en av de större butikerna så som JC Penney's eller Macy's, den här gången hittade jag en ingång genom Macy's och tog mig en titt på vad de hade att erbjuda i jeans. Det visade sig att de hade en hel del och att många av dem saknade den förhatliga stretchen. Jag provade en jäkla massa jeans och hittade slutligen två par, ett blått och ett svart och till råga på allt så var det rea på dem, bara 35-45 dolar / styck! Jag hittade en tröja till pappa som fyllt år medan jag var borta och sen skyndade jag mot kassan. Där visade det sig att jeansen inte kostade 35-45 dollar paret utan var nedsatta ytterligare till bara 20 dollar paret, det vill säga 135:-! Jag borde kanske ha köpt fler par? Jag har en tendens att köpa för stora jeans, det är ju svårt att köpa ett par man inte får på sig eller hur? Nu tog jag jeans jag med nöd och näppe fick över ändan och när jag ormat mig i dem kunde jag knäppa knappen om jag höll andan och drog in magen och ålade lite samtidigt och då blev det en ursnygg fläskhäng över kanten på brallan. Men folk har sagt mig att det är så man ska göra så för en gångs skull gjorde jag faktiskt det. Det visade sig för övrigt vara en herrmodell och jag undrar hur jag ens fick in rumpan så långt som jag fick...Jag packade i alla fall ned jeansen i ryggsäcken och väskan och åkte vidare till flygplatsen.
Där lämnade jag tillbaka bilen och sen släpade jag min trötta, tunga väska mot hissen.
Strax senare var jag väldigt förvirrad, på min biljett stod det Terminal I, vilket jag tolkade som Terminal 1 eftersom det bara fanns A, B, C, D och 1, 2, 3, 4...
Jag hoppade alltså av tåget vid 1, men där stod det rätt tydlig att det var en inrikesterminal coh jag åkte slutligen tillbaka till Terminal A som skulle vara den internationella terminalen. Attityden hos incheckningspersonalen var under all kritik! Jag fick besked om att eftersom jag var så pass sen till incheckningen kunde de inte garantera att det fanns en plats kvar på planet för mig eftersom det var överbokat, då förklarar jag att jag var i mycket god tid men att de skrivit fel terminal på biljetten. De hävdar att det inte alls är något fel på biljetten, det står inte 1 det står I. Ja, sa jag, men det finns ju ingen I så jag drog ju slutsatsen att det var en etta... De tittade på mig som jag var en idiot och sa, ja, men I står ju för internationell... Till slut fick jag uppbackning av en engelsman som stod vid disken bredvid för att checka in, han hade resonerat på samma sätt som jag. Nu kunde de inte garantera en plats på planet, de var rätt så otrevliga och ville dessutom ha extra betalt för min tunga väska... Jag har alltid valt British Airways eftersom jag tycker att de är väldigt trevliga, nu kände jag att jag måste omvärdera det beslutet.
Slutligen fick jag i alla fall en plats på planet och gick genom säkerhetskontrollen. Sen handlade jag cigaretter till mamma och sen var det dags att gå ombord.
När jag kom ombord visade det sig att jag fått en av de sämsta platserna man kan få, mittenplats i mittenraden... visserlige hade jag en jättetrevlig tjej från Chile bredvid mig men slutligen kom jag och flygvärdinnan överrens om att jag kunde flytta fram till främsta raden där man åtminstone kan gå framför de andra när de sover. Anledningen att det blivit ledigt där var att TV-apparaterna där inte fungerade som de skulle, de höll sig inte upp på armen de satt på. Killen som satt i det sätet där den fungerade satt dock hellre ute mot gången än hade en fungerande TV så han bytte plats så att jag kunde sitta på hans plats. Han visade sig också vara jättetrevlig och vi snackade lätt bort 2 timmar precis i början på resan och när chefsflygvärdinnan skällde ut mig för att jag bytt plats trots att jag inte gjort det innan jag fått lov av hennes kollega så sa han att de skriver upp folk som "bråkar" i incheckningen så han menade att det var därför flygvärdinnorna var så pass otrevliga just på den här flighten. Hon krävde svar från mig om varför jag hade velt byta plats och så vidare och sen sa hon att jag minsann skulle fråga henne nästa gång... men hallå! Jag hoppas ju verkligen att jag inte hamnar på samma flight som hon igen!
När jag kom ombord visade det sig att jag fått en av de sämsta platserna man kan få, mittenplats i mittenraden... visserlige hade jag en jättetrevlig tjej från Chile bredvid mig men slutligen kom jag och flygvärdinnan överrens om att jag kunde flytta fram till främsta raden där man åtminstone kan gå framför de andra när de sover. Anledningen att det blivit ledigt där var att TV-apparaterna där inte fungerade som de skulle, de höll sig inte upp på armen de satt på. Killen som satt i det sätet där den fungerade satt dock hellre ute mot gången än hade en fungerande TV så han bytte plats så att jag kunde sitta på hans plats. Han visade sig också vara jättetrevlig och vi snackade lätt bort 2 timmar precis i början på resan och när chefsflygvärdinnan skällde ut mig för att jag bytt plats trots att jag inte gjort det innan jag fått lov av hennes kollega så sa han att de skriver upp folk som "bråkar" i incheckningen så han menade att det var därför flygvärdinnorna var så pass otrevliga just på den här flighten. Hon krävde svar från mig om varför jag hade velt byta plats och så vidare och sen sa hon att jag minsann skulle fråga henne nästa gång... men hallå! Jag hoppas ju verkligen att jag inte hamnar på samma flight som hon igen!
Vid det här laget kände jag att jag började stinka, inte svett direkt utan bara illa som fan och jag satt så stilla som mäjligt för att inte vifta runt stanken. Det hade nog varit bra om jag hunnit duscha innan jag lämnade hotellet...
När jag och engelsmannen kivats om maten och hurvida hans lågkalorimat var bättre än min vanliga och han hade lyckats snika till sig en inte alltför nyttig kaka och jag ätit upp hans fruksallad, så somnade jag och sov riktigt bra i 2 timmar.
Sen tittade jag på film, först såg jag Poppers Pingviner med Jim Carrey och den var lite larvig, en barnfilm. Men inte så tokig ändå...
Sen såg jag Bridesmaids, en film jag har undvikit faktiskt och den visade sig vara riktigt, riktigt bra! Attans vad jag identifierade mig med huvudrollsinnehavaren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar