Jag tappade ansiktet

När jag vaknade på planet på morgonen ar det ungefär en timme till landning och jag blev serverad frukost som en av de första i kabinen. Jag blev lite misstänksam och insåg ju att det var han som haft min plats tidigare som skulle ha den frukosten, så jag langade den vidare till honom. Men sen tog det så lång tid för dem att servera alla andra att han gömde sina rester och tog emot en frukost till och jag höll på att bli helt utan eftersom de hävdade att jag redan fått en... men sen när jag väl fick en och öppnade lådan insåg jag att den innehöll en muffin med russin i och fruktyoghurt. Jag äter inte efterrätter till frukost, det går ju bara inte att äta sött när man är hungrig och yoghurt är ju inte optimalt eftersom jag är laktosintollerant och på fastande mage är det ju mycket värre. Jag frågade om de inte hade annat än godis till frukost och fick en stadigt nej. Det var ju bara det att min granne fått en brödbit istället och man kunde dessutom känna lukten av varmt bröd från business class. Jag inser att de inte kan ge oss alla det, men man kan ju tycka att det är vettigare än att helt utan en min eller dåligt samvete acceptera lådan orörd tillbaka och inse att jag som enda person ombord skulle få vara utan frukost... Hur kan man ens få för sig att servera muffins till frukost? Sockermuffins med lite sockeryoghurt vid sidan om liksom... blä!
Strax senare landade vi i London och jag gick och gjorde de ärenden jag satt mig för. Jag gick till Boots och köpte ansiktsservetter, gick sen och köpte te på Harrod's och sen gick jag för att äta frukost/lunch på itsu. Jag åt en rätt stor portion sushi eftersom jag hade gott om tid och dessutom ville ha en ursäkt att sitta länge vid deras bord och jag satt i alla fall i nån timme innan jag letade efter någonstans att sova, jag var helt slut.
Slutligen hittade jag en plastbänk med två sitsar utan mellanbarriär och sen en till sits vid sidan av. Jag såg en kille likka på en sån tvåsits med benen runt barriären till den tredje så jag gjorde likadant och låg faktiskt riktigt, riktigt bra! Med ett stadigt grepp om handtaget på min fotoryggsäck med pass, plånbok, kamera och annat värdefullt så somnade jag faktiskt som en stock och sov i drygt en timma. Sen började det bli dags att ta sig till gaten och jag hasade ditåt. Ute vid piren fanns ett kafé där jag köpte en latte att ta med ombord och sen satte jag mig och väntade. När de andra började gå ombord såg jag plötsligt att B som jag känner från Tudor Arms var på samma flight som jag men vi sa ett snabbt hej och sen var han tvungen att gå med strömmen mot planet, han pendlar mellan London och Stockholm eftersom han har familjen i London men företaget i Stockholm.
Väl ombord somnade jag igen och sov större delen av flighten och sen var vi framme. När man har gjort några långresor känns det nästan som om man är hemma när man kommer till London, jag är där så pass mycket och dessutom är det ju bara 2½ timme att flyga hem.
När jag landade väntade syrran och systerdottern L på mig på Arlanda, de hade med sig Turre och skjutsade mig hem, det är en rutin vi har, om syrran kan så hämtar hon mig på Arlanda och sen får jag skjuts hem och så håller de mig sällskap när jag packar upp. Jag brukar ju handla smink till syrran och så brukar jag köpa en Starbucks-mugg också och så tror jag de är nyfikna på vad jag har köpt till mig själv och vad jag köpt för mjukisdjur till mamma också. Jag tycker att det är en mysig rutin och det hjälper mig att packa upp snabbt.
När de åkte hem efter nån halvtimme det vill säga vid 18.30 ungefär så hoppade jag snabbt in i duschen, vid det här laget stank jag på riktigt och sen åkte jag raka vägen in till Tudor för quiz med mitt lag. Jag hade flaggat för att jag skulle bli sen men jag var inte mer än 10 minuter sen eller nåt sånt, men jag slapp skriva den här gången i alla fall, det gjorde L eftersom han redan börjat.
När jag kom dit var jag nog i andra andningen, men efter nån timme började jag känna mig fruktansvärt trött och Quiz-L tittade sensationslystet på mig och utbrast, det ser ut som om ditt ansikte har ramlat ned! De andra höll med om att ansiktet hängde och det fick mig ju inte att känna mig mycket bättre.
När jag kom hem var det helt uderbart att lägga sig att sova i sin egen, mjuka säng!