fredag 24 januari 2014

Och dem tar de i med bara händerna!

29/10 På tisdag förmiddag var tanken att en bil skulle hämta upp oss i Bangkok vid klockan 10 för att köra oss till Mae Phim. Liksom förra gången det företaget skulle hämta mig på ett hotell så dök inte skjutsen upp... Det visade sig att han blandat ihop två hotell och stod och väntade utanför det andra och undrade var vi höll hus. Vi fick vänta en stund till och ungefär en timme senare än tänk var vi på väg mot Mae Phim och min lägenhet.
Det var i alla fall en väldigt bekväm bil vi fått med fungerande AC och bra bälten. Vi halvsov allihopa större delen av vägen för det tar 3-4 timmar och den här chauffören körde så bra och säkert att man kunde slappna av ordentligt och slippa vara rädd hela tiden!
Vi var framme vid strax efter 14 och bar upp våra saker och bytte om och sen gick vi raka vägen ner till stranden för att ta ett dopp!
Alla fyra sprang ut i vattnet samtidigt och skrattade och stänkte och efter ett par minuter slutade skrattandet och vi började se lite förvånade ut alla utom en.
Sen sprang vi upp igen allihopa, snabbare än vi kommit i vattnet nästan. Det kliade och sved överallt och vi trodde att det kanske var brännplankton eller nåt, men senare insåg vi att det var brännmateter som varit i vattnet. Vi hade nog inte blivit brända av själva maneterna utan partiklar som de efterlämnat. Hela stranden var full av döda och torkande maneter, det hade vi inte lagt märke till tidigare. Jag har badat på den stranden många gånger och det här har aldrig varit ett problem tidigare. Vi fick förklarat för oss senare att det beror på regnet. När det regnar söker sig maneterna till utan för att bada i sötvattnet och sen åker de in på stranden och dör och följer också med ytvattnet inåt stränderna.
Vi brände oss ordentligt, ändå såg vi en massa Thailändare som gick och fångade en massa maneter med bara händerna, tydligen så äter de maneter. Jag har svårt att tro att det blir särskilt mycket kvar av dem om man tillagar dem, de är ju nästan bara vatten.
Sen roade jag mig med att fota och ungarna med att rita och leka i stranden så att jag fick fota dem.
När det blev mörkt så satt vi en stund på en av stenbänkarna nere vid strandhuset och sen fick L och S idén att försöka få ner en kokosnöt. Sen kämpade de ett bra tag och blev trötta och svettiga, men till slut fick de faktiskt ner en. Sen tog det ett tag att öppna den också och då var den ju förstås tom!
Men man kan ha väldigt roligt även med en tom kokosnöt och man har humor och fantasi.
När vi tröttnat på att leka och började bli hungriga gick vi tillbaka till lägenheten och duschade och bytte kläder och sen ringde vi till restaurangen The Kitchen för de hämtar upp en och kör en till restaurangen om man ber dem.
Eftersom vi inte hunnit ordna något sätt att ta oss runt så var det enklaste sättet.
Sen åt vi lite och sen åt ungarna glass efteråt och sen var vi både trötta och mätta som sjutton och de körde oss hem igen och sen gick vi och lade oss.













Inga kommentarer: