8/10 På tisdagen släpade jag mig själv och min väskor till tåget och tog det till Ringsted för mitt möte med ambulanshelikoptern. Väl på plats frågade jag en taxichaufför om det var gångavstånd till kunden eller inte och det sa han att det inte var. Mycket riktigt tog det runt 10-15 minuter att åka taxi dit, det låg liksom de flesta helikopterplattor inte särskilt centralt.Killarna på basen var jättetrevliga och det var ett nöje att prova ut hjälmstorlekar på dem! Men som jag säger, våra kunder är helt fantastiska!
Det tog bara runt en timme att prova ut hjälmarna och sen ringde de en taxi åt mig. Det visade sig vara samma taxi som jag tagit dit! Jag frågade honom om han var den enda chauffören i Ringsted, men han hade lika svårt för svenska som jag har för danska så han förstod inte riktigt vad jag menade.
Eftersom dagen blivit kortare än väntat så hade jag tid att gå till en butik jag gått förbi dagen innan. De hade fest- och brudklänningar och jag hade sett en i fönstret som jag bara älskade, men butiken var stängd så sent på kvällen och jag hade nu chansen att gå och prova den. Det var rätt lång att gå och det var besvärligt att dra mina båda väskor hela vägen, men jag ville verkligen prova den där klänningen.
När jag kom dit så visade det sig att den bara fanns kvar i storlek 38, men jag chansade och bad att få prova den. Den satt bra förutom att jag inte kunde knäppa den i bak, det var faktiskt brösten som var för stora för att den skulle passa... Jag såg jättesmal ut i den, men det syns inte riktigt på fotot inser jag, där ser det mer ut som om jag är kort och bred tycker jag. Den hade en jättestor och pösig underkjol som man rekommenderas att använda till, den kostar ytterligare 1500:- eller nåt sånt och klänningen var rätt dyr den med, jag minns inte riktigt hur mycket den kostade. Tjejen i butiken sa att hon kunde ta hem en i en större storlek åt mig om jag ville, men jag sa att jag skulle hem till Stockholm samma dag så att det inte funkade. Då visade det sig att det finns en butik ur samma kedja i Stockholm också, så hon tog fram deras uppgifter och artikelnummer på rätt storlek, vi får se om det blir av att jag tar tag i det.Efter det var det dags att släpa väskorna hela vägen tillbaka till tågstationen och ta tåget till flygplatsen. På tåget såg jag en tjej med vad som såg ut som väldigt lurviga armar, sen insåg jag att det var en mohairtröja och jag höll på att fnissa högt när jag såg det, det såg så lustigt ut i den vinkeln.
Ett par timmar senare var jag på väg hem från Arlanda i min bil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar