En del behöver man inte vara rädd för

18/10 På fredagen kände jag mig övergiven och ensam så som man gör när man blir ensam kvar någonstans när man reser. Killarna hade lite ärenden och hade inte tid att träffa mig alls innan de åkte så jag tog en promenad runt Union Square och närliggande gator. Jag köpte en massa nagellack på en liten sminkbutik eftersom de hade en massa olika O.P.I-nagellack och jag hade ju ett par dagar tidigare fått reda på att Sephora slutat att föra det märket och det är mitt favoritmärke. De har många häftiga färger och effekter och det är bra och torkar fort. De menade att deras nya märke är bättre, men vad har det för betydelse när de inte har några fina färger att välja på och dessutom rätt få varianter?
Jag köpte 10 lack tror jag, de är hälften så dyra i USA än hemma och de har fler färger att välja på.
Sen gick jag till Starbucks på en bakgata och satte mig och jobbade i ett par timmar och sen gick jag för att äta en typisk San Francisco-lunch, soppa i surdegsskål. Egentligen är det en musselsoppa "chowder" man ska ha i den men eftersom jag inte tycker om musslor så tar jag hellre tomatsoppa och den är verkligen jättegod!
Nöjd och mätt började jag gå tillbaka mot hotellet igen och på vägen var jag inte på Uniqlo för att se vad de hade att erbjuda och jag köpte ett par till fleecetröjor, likadana som jag köpte förra året på samma ställe, för jag tycker så mycket om dem.
Jag gick tillbaka till hotellet och började packa och fixa inför hemresan, det var svårt att få plats med allt, men till mitt försvar så hade jag faktiskt en rätt liten väska med mig. Min var i alla fall nästan hälften så stor som både min kollegas och norrmännens.
Senare på kvällen gick jag iväg och köpte lite sashimi och sen gick jag tillbaka till hotellet för att äta, San Francisco är inte kul när man är ensam, folk är rätt hotfulla särskilt de hemlösa och så är det ingen annanstans i USA. I Los Angeles har jag till exempel tagit mig fram i mörkret med hjälp av hemlösa och gatubarn men i SF är jag nästan nervös till och med när det är ljust.
Fast kvällen innan hade jag faktiskt pratat med en trevlig hemlös man vid Union Square och jag som aldrig ger några pengar gav honom 10 dollar. Han sålde deras motsvarighet till Situation Stockholm och den skulle kosta 1 dollar, men jag hade inga kontanter och ingen växel. Efter att han pekat mig i riktningen av närmaste bankomat så gav jag honom pengarna efter att vi diskuterat det en stund. Jag frågade inte vad han skulle göra med dem men han garanterade att han skulle äta för dem och inte köpa droger eller alkohol och erbjöd mig att följa med och se det. Sen kramade han om mig och pussade mig på kinden och jag gick vidare till min middag med norrmännen, men det var som sagt på torsdagen.