19/10 På lördag förmiddag påbörjade jag min resa hemåt. Det känns alltid tungt när man vet att det närmaste dygnet till stor del kommer att gå åt till att sitta i flygplanssäten eller sitta och vänta på flygplatser, eller ännu värre springa runt i stress med väskor i korridorerna på en flygplats och sen stinka som en gammal yllefilt när man sätter sig bredvid någon stackars medpassagerare. Men som sagt, det blir också en typ av meditation, så det tar aldrig riktigt så lång tid som man befarat samtidigt som det känns som om det aldrig tar slut.På tal om att stinka var det nog allra värst för två år sedan när jag var tvungen att checka ut från hotellet i San Francisco redan på förmiddagen, men hade resten av dagen på mig att göra saker. Jag bestämde mig för att hyra en cykel och cykla över Golden Gate Bridge, det var soligt och vackert och en fin tur, men man svettas förstås när man anstränger sig fysiskt och ungefär halva turen är uppför så det tar ju lite på krafterna. Just när man cyklat klart är man ju bara blöt, man stinker ju inte. Men lagom tills man kommit till flygplatsen och på vägen stressvettats lite också, ja då börjar man stinka! Det var då man önskade att man hade tillgång till dusch innan man reste hem...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar