måndag 14 maj 2012

En tung och vacker dag

2/5 På Onsdagen fick jag gå upp tidigt, jag hade bara sovit 3 timmar eftersom Turre var orolig och det gjorde ju mig orolig.
Jag gjorde mitt iskaffe och en macka och packade min mig och Turre i bilen och körde mot Danderyd och Albano.
Det kändes inte bra att lämna honom, jg var mer orolig än vanligt och hade separationsångest, men åkte förstås hemåt när han var inskriven.
När jag kom hem duschade jag och gjorde mig iordning, idag var det dags för begravning... Jag har varit på alldeles för många begravningar och alldeles för få bröllop, doften av snittblommor påminner mig om begravningar liksom ljudet av kyrkklockor. Jag ville verkligen inte gå, jag har sett alldeles för många ledsna familjer och vänner och kände att jag inte visste om jag skulle fixa det här, men jag kände också att min gudson förtjänar att jag är där för honom, så jag åkte så klart dit i alla fall.
Jag körde hem till syrran och fick åka med henne och ungarna till Skogskyrkogården, det kändes skönt att ha det stödet.
Jag klarade begravningen förvånandsvärt väl och jag vet inte om jag är glad och lättad över det eller rädd att jag börjar bli hård...
På fikat efteråt fick vi en chans att slappna av och umgås lite och jag blev lite putt över att folk, vänner till M som dog, inte ens kände igen eller kom ihåg mig när jag presenterade mig, det här är folk som jag och exet hängde med en del en gång i tiden... Men vi hade ett bra gäng med oss där och vi hade gott stöd av varandra.
Jag är liksom inte van att folk inte minns mig, kanske är jag bortskämd?
När jag kom hem hade de fortfarande inte hört av sig från Albano så jag satte mig i solen på verandan en stund och sen ringde de och sa att jag skulle komma om en timme.
Jag åkte och hämtade honom och han var riktigt pigg och glad trots att de dragit ut en tand på honom och jag fick besked om att Agria inte ville ersätta och att räkningen hamnade på 4550:-,,, Agria betaar av princip inte ut tandvård eftersom de menar att det beror på vanvård antar jag..? Men det är är en skada som kommer av en gammal fraktur som ingen veterinär hittade på 2 år och som sedan jag hittade. Den förseningen verkar ha gjort att problemet blivit kroniskt och jag vet inte, men jag tycker nog att det är ett och samma problem hela tiden och de har ersatt detta tidigare...
Jag åkte raka vägen till Apoteket för att hämta medicin till Turre men den var slut så jag köpte avmaskningsmedel till Judas eftersom ML sagt att det satt maskar och vinkade till henne från hans rumpa på Valborg.
Vi vilade nå halvtimme och sen åkte vi till pyssel, men eftersom de sagt att Turre skulle ha mörkt och tyst omkring sig resten av kvällen så fick han sova i bilen och så stannade jag inte så länge istället.
När jag kom hem såg jag Iron Man på DVD, hur kan den där karlen se så bra ut efter sitt destruktiva liv?

1 kommentar:

Lena F (Mulles mamma ;-) sa...

Jag tror inte alls att du börjar bli hård! Du kanske börjar se begravningarna som en ganska självklar del av Livet, för det är de ju, egentligen, även om vissa är svårare än andra..... Vissa begravningar borde man aldrig behöva uppleva.

Själv tycker jag att begravningar kan vara väldigt vackra, ritualer är nog ganska viktiga inbillar jag mig?