16/5 På onsdag började jag undra över läkarnas omdöme när de trott att jag skulle kunna jobba igen på fredagen om det inte varit så att vi hade haft klämdag. Jag gick fortfarande på tunga värktabletter och kunde inte vara utan dem och någon bättring kände jag inte av alls. Istället undrade jag hur medicinerna skulle räcka... Men sen plötsligt framåt kvällen så gjorde det inte ont långt innan jag fick ta nya tabletter, nej jag kunde till och med vänta 4 extra timmar! Jäklar, de visste kanske vad de pratade om ändå? Jag var inte heller lika trött längre.
På kvällen gick jag på pyssel men gjorde inte så mycket, stickade bara vidare lite på halsduken jag påbörjat på sjukhuset.
På dagen hade de förresten ringt från Audi handlaren i Uppsala och frågat hur det gick med bilen, de är angelägna om sina kunder och har väldigt bra service, men jag har ju inte hunnit köra särskilt mycket så jag kunde inte riktigt svara på hur det gick.
Överallt i mitt hus står nu blommorna jag räddat från huset vi tömde och jag har ett för litet hus för så många, stora blommor, men mamma sa att hon kanske kunde ta avokadon i alla fall. Det vore bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar