Underbar vinterdag

Av en tillfällighet hade Gambia-L kommit på idén att ringa mig på söndag förmiddag. Hon hade ingen aning om att jag försökt få tag i henne på telefon eller att vi letat efter henne på pubarna. Hon hade bytt mobilnummer och har just nu ingen hemtelefon heller så det var ju tur att hon ringde mig. Vi bestämde oss för att ses för frukost på konditoriet en halvtimme senare. Det faktum att jag fortfarande var enormt trött eftersom jag inte sovit mer än ungefär 5 ½ timme eller nåt försvann i upprymdheten av att få träffas.

Vi hade en hel del att prata om och hon berättade om Gambia och sa att jag var välkommen att hälsa på och att hon skulle ta hand om mig. Så nu har jag nästan bestämt mig för att åka ned i Mars. Solen sken från en klarblå himmel och vi kände att vi borde utnyttja dagsljuset och det vackra vädret och ta en promenad. Då bestämde vi att jag skulle hem och sätta på mig långkalsonger efter som det trots allt var ganska kallt och så ville jag hämta kameran också. L skulle ta med sig dotterns hund Wilma och jag skulle förstås ta med Turre.
En halvtimme senare hoppade vi alla fyra in i L's bil och åkte till Runsa för att få lite öppna landskap där vi kunde njuta av solen. Hundarna som aldrig träffats förr nosade på varandra någon sekund bara och sen var det inget mer med det, de gick åt varsitt håll mesta tiden men kom väldigt bra överrens. L fick vänta på mig en massa förstås för jag måste ju stanna och ta bilder hela tiden och däremellan gick vi båda som Bambi på hal is för det var verkligen is hela vägen. Till och med hundarna stöp i backen ett par gånger när de for omkring.
Vi gick över en stor åker eftersom det fanns traktorspår rätt över den och de var inte lika isiga som vägen, men sen gick vi på vägen en bit till och slutligen vände vi ungefär då vi kommit till Väsbyån vid Ruinstaden som vi kallar den, det är ett övningsområde för bland andra räddningspersonal.

Sen gick vi tillbaka och tog en avstickare upp på Runsa Fornborg. Jag minns att jag blev väldigt besviken när jag gick upp där som barn med lekis eller skolan, jag trodde jag skulle få se en borg men det enda som fanns där var en stor klippa... borgen är ju för länge sedan borta. Men utsikten är fortfarande helt fantastisk! Efter en 2 timmars promenad med en klättring uppför borgklippan var vi återigen tillbaka till bilen, nöjda med att vi tagit vara på den vackra dagen och jag dessutom för att jag fått fotografera. När jag kom hem hade jag hunnit handla lite på vägen och så gjorde jag en rågmacka med rökt kalkon och stekt ägg och drack en kopp te medan kaminen gjorde sitt bästa för att värma upp det kalla huset.

Senare på kvällen åkte jag till M i Huddinge och vi tittade på Änglagård, jag kan inte fatta att han missat den helt...