Stockholm i mitt hjärta

Nästa vår ska vår flygsäkerhetsförening ha sitt årliga seminarium och möte i min hemstad Stockholm. För mig är det mixade känslor runt detta. För det första var det jag som förslog Stockholm och det är ju trevligt att de lyssnar på mig i styrelsen och att de tar mig på allvar och för det andra så är jag oerhört stolt över vår vackra stad och vill att fler ska få en anledning och chans att se den. Sen är det ju lite trist att mötet troligtvis kommer att äga rum i mars, då Stockholm ju tyvärr är i sitt tristaste gråaste skick på hela året. Dessutom kommer jag ju att vara på hemmaplan vilket innebär lite logistiska problem, ska jag åka fram och tillbaka både morgon och kväll eller ska jag bo på hotell i stan? Dessutom får jag ju inte en chans att se en ny stad. Mycket av ansvaret faller ju förstås också på mig. Nu ska det bokas möten med hotell och konferensanläggningar som är intressanta för oss, sen kommer styrelsen över i slutet av maj för att rekognosera. Jag har under vintern ordnat med offerter från dessa anläggningar och nu ska vi alltså se vilken som passar oss bäst.

Självklart är det också jättebra för vårt företag att detta hålls i Stockholm. Vi kan ju profilera oss mycket effektivare på hemmaplan, särskilt som mycket av uppmärksamheten redan är riktad mot oss eftersom jag kommer att vara ansvarig för mycket av förberedelserna.

Men detta innebär också att det kostar vårt företag tid och pengar eftersom jag tillåts att lägga arbetstid på detta.

Nu är det närmaste uppdraget för mig att fotografera Stockholm för almanackan som ges ut i höst och för informationen som kommer att gå ut via mail och via hemsidan.

Jag försöker att tänka mig vad som är typiskt svenskt för folk från utlandet. Kanske är det Vasamuseet? Eller Stadshuset där man har Nobelmiddagen. Eller är det kanske Konserthuset där man delar ut priset? Skansen? Gamla Stan? Skärgården? Broarna? Ja, vad är egentligen Stockholm?