I min familj har vi länge påstått att de som har problem med tänderna blir tandläkare och de som har problem med livet blir psykologer och så vidare.
I onsdags fick jag ytterligare belägg för den teorin.
Jag åkte in till Dubliner ensam för att lyssna lite på musik och titta på människor. Jag hade suttit där en stund när en indisk kille från Kalmar kom fram och började prata med mig. han verkade rätt trevlig, så jag var trevlig tillbaka. Vi pratade i runt en timme och jag fick reda på att han var psykolog. Han verkade lite flummig men som sagt rätt trevlig. Men sen började han sväva ut allt mer och efter ett tag började jag dra öronen åt mig och funderade på att smita hem. Då börjar han snacka om att han kunde följa med mig hem eller jag förlja med till hans hotell. Jag gav honom ett tydligt nej och då börjar han tigga en kyss... Jag drog som en avlöning och gav honom också ett tydligt nej när han ville följa med mig till bilen för då började han bete sig riktigt konstigt. Jag traskade iväg i ett ganska högt tempo och efter halva vägen kastade jag en blick bakåt, bra, jag var fortfarande ensam. Sen blir jag stoppad av några som frågar efter närmaste bankomat och när jag har svarat dem så står han plötsligt precis bredvid mig. Han måste ha sprungit för att komma ikapp och var jag inte irriterad och oroligt innan, så var jag det nu. Jag ville ju inte gärna att han skulle kunna ta mitt registreringsnummer på bilen. Då sa jag ifrån ordenligt och påpekade att nej betyder nej. Han spelade helt oförstående och fortsatte gå med mig ända fram till bilen trots att jag nu var märkbart irriterad och dessutom sa till honom att jag tyckte att han betedde sig illa.
Så fort jag kom till bilen klev jag in och skulle låsa dörrarna, men jag var ½ sekund för långsam och han öppnade passagerardörren och stack in huvudet. Jag sa åt honom att gå och att jag skulle åka. Till min förvåning tigger han då igen om en kyss... Vad är det för fel på vissa människor? Att förfölja någon kan väl knappast vara en lösning vid ointresse. Jag kan definitivt inte gett honom några som helst vibbar av intresse och om han tolkade min initiala vänlighet som intresse är han djupt inne i sin egen fantasivärld. Slutligen fick jag honom att stänga dörren och jag for iväg. Om han tagit mitt registreringsnummer återstår att se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar