Sprutor, fika och jobb

På tisdag morgon infann jag mig hos läkaren för att få ett utlåtande från förra veckans hälsokontroll som gjorts genom jobbet.

Allt, precis allt, såg bra ut, det känns ju skönt. Då har de kollat en massa olika blodvärden, blodtryck, blodsocker, EKG och lyssnat på lungor och hjärta, kollat synen och lite till.

Jag fick också nya vitaminer, levaxin och migränsprutor utskrivna, så nu är det gjort. När jag ändå var där tänkte jag också toppa upp Hepatitskyddet som jag har trixat med i drygt 10 år. Om man bara tar de 3 sprutorna när det är tänkt och med rätt mellanrum, då håller skyddet i 35 år. Men jag tog en spruta första gången jag åkte till Thailand för drygt 10 år sedan och sen en till 5 år senare och så tog jag en i påskas när jag skulle till Sydafrika. Eftersom jag trots allt tagit så många sprutor godkände läkaren min påskspruta som första i en grundvaccinering och nu fick jag den andra. Om 6 månader ska jag ta den 3:e och sista, jag får se till att faktiskt göra det. Det är ju både dyrt och besvärligt att börja om vart 5:e år.

De här sprutorna gör lite ondare än de flesta andra, de värker liksom och det går inte över helt förrän efter ungefär en timme. När jag och systerdottern tog sprutan i påskas svimmade hon ju helt oförhappandes också. Jag vet inte om de kom åt en nerv eller nåt för hon kände ingen föraning alls, hon bara kollapsade när hon tagit ett par steg från pallen.

Tanken är väl att jag ska på en spännande semester i februari, vart det bär och om det blir ensam eller med sällskap återstår att se. Indien, Kina, Egypten... ja, det finns en massa spännande saker att se i världen. Men nu närmast bär det ju iväg till Kalifornien och San Diego och det redan på fredag. Börjar bli lite stressad. Det ska tvättas, packas, pluggas, dammsugas, städas undan, ordnas på jobbet och en massa annat, det blir alltid stressigt sista dagarna innan man åker, vissa saker kan man ju inte göra i god tid.

Efter jobbet åkte jag till Kondis för att träffa J, min tidigare inneboende. Vi träffas inte så ofta trots att vi båda bor i Väsby, men det är så enkelt att börja där vi slutade, så det är alltid mysigt att ses. Nu fikade vi och gav varandra en uppdatering och ungefär 1½ timme senare var jag på väg från kondis till ICA. Jag hade helt slut på edamamebönor hemma sedan flera dagar tillbaka så nu var det dags att rätta till det. Det blev 6 påsar edamame och 1 liter mjölk och sen åkte jag hem och fortsatte jobba med burkarna.

Det kändes lite konstigt att vara hemma så pass tidigt och trots att jag hade gott om tid på mig så lagade jag ingen middag utan åt bönor istället och kände mig lite stressad i magen som om jag glömt något, jag fick också ryckningar i ögat och det brukar vara ett tecken på att det är dags för semester.

Vid 21 ungefär kom Turre hem med pappa och mamma och hela sin packning med mediciner, täcken, koppel och blöjor. Det första som hände var att han fick ordentligt med skäll när han spatserade rakt in (med blöja på) och lyfte benet mot vedkorgen! Mitt i mitt synfält! Ibland undrar man ju vad som rör sig i skallen på den där hunden, varför har han plötsligt börjat göra såhär?

När vi blivit lite sams igen lade han sig i soffan och tvärsomnade, han sover alltid som djupast när han kommer hem från Jämtland. När jag gick ut för att röka senare på kvällen orkade han inte hänga med ut utan lyfte bara ögonbrynet när jag undrade om han skulle med.
Senare hittade han däremot en fästing som katten tappat på mattan och han ser så fruktansvärt rolig ut när han iakttar fästingar, han sitter med nosen 5 centimeter ifrån dem och stirrar ned i golvet på dem. Han tycker att de är äckliga och vill väl inte tappa bort dem, det är ett bra sätt att hitta dem innan man trampar på dem i alla fall och katten lyckas samla på sig en massa fästingar trots såna där giftdroppar i nacken...