Rimfrost, hjärtstartare och älgjakt

Regnet och fukten under måndagen hade under natten till onsdagen förvandlat omgivningen till ett vinterlandskap täckt av rimfrost. Alla träd, gräs, stolpar och saker som fått stå kvar ute var nu täckta av ett tjockt lager rimfrost och även om jag inte gillar vinter och kyla så kan jag förstås inte låta bli att tycka att det är så vackert att det nästan gör ont. Dessvärre var jag ju inlåst på jobbet under dagen och kunde bara ta en bild med telefonen ut genom fönstret, en sån där dag ska man egentligen vara ute med systemkameran och promenera runt i frostens rike.

Men den här dagen skulle istället läggas på viktigare saker som fortsättning på sjukvårdskursen. Två veckor tidigare hade vi ju fått lära oss hjärt-lungräddning, nu var det dags att komplettera denna kunskap med att lära oss använda en defibrillator. Kursledaren som fått veta vilken typ vi kommer att ha på plats hade tagit med en övningsvariant på just denna typ av defibrillator och visade oss hur den fungerade. Sen fick vi öva både ensamma och två och två på att kombinera våra kunskaper i HLR och defibrillatorn. Man blir lite stressad och nervös trots att det bara är en docka som man ska "rädda" så det är nog bra att nöta in den här kunskapen. Tur också att vi hade ett bra gäng som kan skratta åt sig själva och är beredda att riskera att bli skrattade åt hellre än att inte försöka. Det känns som om vi kan utgöra ett bra team om något händer.

På kvällen var det dags för pyssel med tjejerna och efter att jag förhört dem på quizfrågorna från måndagen kom vi överrens om att spela TP. Det händer att vi gör det på pyssel men nu var det länge sedan. Vi delade upp oss i lag efter hur vi satt och jag fick systerdottern som lagkamrat. Jag är tydligen fylld av åldersfördomar för jag trodde inte att någon så ung som 16 år skulle kunna vara till någon större nytta i ett TP från 80-talet, men hej vad fel jag hade! Hon är inte bara skitsmart (det visste jag ju) hon är också väldigt allmänbildad och vi kompletterade varandra nästan perfekt och sopade mattan med de andra lagen! De var däremot dåliga förlorare och hävdade att det var för att vi fick alla lätta frågor. På bilden kan ni se två av de sura förlorarna, mamma och M.

När jag var nästan ända framme vid mitt hus såg jag en älgko stå och äta bakom några träd 100 meter från mitt hus ungefär. Jag tog upp kameran och började sakta köra fram emot henne med bilen. Då blev hon förstås nervös och trampade iväg på kraftledningsgatan som leder till mitt hus. Taskig som jag är genskjöt jag henne då med bilen och försökte än en gång att ta kort. Problemet är bara att när det är så pass mörkt som det var så är grundkravet att objektet står stilla, annars blir det inte mycket till bild och stilla ville hon inte stå när det var nån som följde efter henne. Slutligen korsade hon vägen bakom min stillastående bil och jag tänkte att det nog var lika bra att låta henne löpa. Det som ser ut som horn på den "jättefina" bilden är hennes öron.