Jag var lite tidigt till Vasamuseet mot alla odds och ställde mig och bara andades in doften av skeppet. Jag slutar aldrig att förundras och enligt vad de sa till mig så gör de som jobbar där inte heller det. Kanske blir det bara mäktigare ju mer man lär känna henne? Jag har så svårt att få in i min skalle att det är ett riktigt skepp, visst det hade enorma brister, men det byggdes med stort allvar en gång i tiden och det har jag så svårt att förstå. Strax senare satt jag med kvällshovmästaren S och museets ansvariga T i restaurangen och löste de sista knutarna och svarade på de sista frågorna. De visade sig vara väldigt trevliga båda två och väldigt serviceminded. Sen innan jag gick visade T mig precis var våra bord ska stå och sånt och sen skyndade jag vidare mot Saltsjökvarn och Elite Hotel Marine Tower för nästa möte. På vägen till bilen passerade jag förstås Nordiska Museet och det är en av mina absoluta favoritbyggnader i Stockholm, den är så vacker och pampig. Jag har hört att den dessutom är fullt med spöken...
J som jag pratade med på hotellet var också väldigt trevlig och hade dessutom en lagom dos med humor. Han verkade väldigt mån om att lösa våra eventuella problem och slutligen sa vi hejdå och jag frågade om min bil kunde stå kvar nån timme på deras parkering medan jag var ute med Turre. Det var inga problem sa han, så jag tog Turre och började gå utmed kajkanten. Det var inte så mycket folk eller hundar, men jag var så rädd att Turre skulle få för sig att hoppa ned i vattnet så jag hade honom i koppel för säkerhets skull. Turre hade ju suttit i bilen en lång stund medan jag varit på möten och senare skulle han få vänta medan jag var på quiz, så tanken var att ta en ordentlig promenad. Dessutom hade jag tagit med mig en tennisboll från bilen så att vi kunde leka om tillfälle gavs. Det blåste kraftig motvind och efter en stund höll jag på att frysa öronen av mig och så fick jag glasspanna också, men det var bara att streta på. Slutligen verkade det mer eller mindre vara återvändsgränd vid ett bygge, så vi vände och gick tillbaka. Det var så fantastiskt vackert med eftermiddagssolen som gick ned bakom stadens horisont! Tyvärr hade jag lämnat kameran i bilen, så ni får hålla tillgodo med foton jag tagit med telefonen. Det är verkligen jättetaskig kvalité på såna bilder och jag kan inte förstå att vissa tycker att en telefon kan ersätta kamera...
J som jag pratade med på hotellet var också väldigt trevlig och hade dessutom en lagom dos med humor. Han verkade väldigt mån om att lösa våra eventuella problem och slutligen sa vi hejdå och jag frågade om min bil kunde stå kvar nån timme på deras parkering medan jag var ute med Turre. Det var inga problem sa han, så jag tog Turre och började gå utmed kajkanten. Det var inte så mycket folk eller hundar, men jag var så rädd att Turre skulle få för sig att hoppa ned i vattnet så jag hade honom i koppel för säkerhets skull. Turre hade ju suttit i bilen en lång stund medan jag varit på möten och senare skulle han få vänta medan jag var på quiz, så tanken var att ta en ordentlig promenad. Dessutom hade jag tagit med mig en tennisboll från bilen så att vi kunde leka om tillfälle gavs. Det blåste kraftig motvind och efter en stund höll jag på att frysa öronen av mig och så fick jag glasspanna också, men det var bara att streta på. Slutligen verkade det mer eller mindre vara återvändsgränd vid ett bygge, så vi vände och gick tillbaka. Det var så fantastiskt vackert med eftermiddagssolen som gick ned bakom stadens horisont! Tyvärr hade jag lämnat kameran i bilen, så ni får hålla tillgodo med foton jag tagit med telefonen. Det är verkligen jättetaskig kvalité på såna bilder och jag kan inte förstå att vissa tycker att en telefon kan ersätta kamera...
Vi hittade en liten gräsplätt med sly på och den var på tryggt avständ från kajkanten så jag kunde släppa Turre och leka en stund med bollen. Det kom två hundar förbi medan vi lekte och de tittade nyfiket på Turre som knappt ägnade dem en blick. Sen började det skymma ganska ordentligt så vi började gå tillbaka. Jag satte in Turre i bilen och lånade en toalett på hotellet, där fyllde jag också Turres ihopvikbara vattenskål men han var inte alls intresserad av att dricka någonting. Sen körde jag tillbaka in mot stan och Tudor Arms där B väntade. Sen spelade vi quiz och hade trevligt. Det finns extra bonusfrågor i quizzet också som vi aldrig någonsin vinner eftersom de andra lägger i 20 lappar vardera, man lägger lapparna i en hink och sedan dras en lapp och om den personen har rätt svar så vinner de en chokladask eller nåt sånt. När den sista bonusfrågan för kvällen kom så frågade han vad låten hette som vann Melodifestivalen i lördags. Vi började titta på varandra i laget för att få rätt svar av någon och inser plötsligt att ingen av oss vet... 7 personer och ingen vet vem som vann Melodifestivalen 2 dagar tidigare... Det måste nästan vara en merit?
Jag åkte så snart quizzet var över eftersom Turre suttit så länge i bilen, men när jag släppte ut honom hemma verkade han mest lite lojt avslappnad, inte alls tjurig eller så. Jag tog en kort promenad bortåt kvarteret och så rasslade det till i buskarna och Judas kom och höll oss sällskap. Han är svår att ta kort på så det blir rätt roliga bilder med suddiga svansar bakifrån och lysande elaka ögon. Jag var tvungen att äta lite innan jag gick och lade mig så den här kvällen kom jag inte i säng förrän vid 1.30 och somnade på stört och sov relativt bra.
Jag åkte så snart quizzet var över eftersom Turre suttit så länge i bilen, men när jag släppte ut honom hemma verkade han mest lite lojt avslappnad, inte alls tjurig eller så. Jag tog en kort promenad bortåt kvarteret och så rasslade det till i buskarna och Judas kom och höll oss sällskap. Han är svår att ta kort på så det blir rätt roliga bilder med suddiga svansar bakifrån och lysande elaka ögon. Jag var tvungen att äta lite innan jag gick och lade mig så den här kvällen kom jag inte i säng förrän vid 1.30 och somnade på stört och sov relativt bra.
1 kommentar:
Hej
Fina bilder på Stockholm!
Skicka en kommentar