Hemåt i natten

På torsdagen vaknade jag vid 2 på natten och kunde inte sova, jag låg och vände och vred på mig en halvtimme och gav sedan upp och började sortera och packa mina grejer istället. En hel påse med skräp hittade jag bland mina påsar och saker och jag fick ned allt i resväskan utan något större problem. Jag kunde inte låta bli att tänka på hur sjutton man ska packa för Australien däremot. Jag får ta med mig lika mycket packning dit som jag hade med mig till Gambia och ska vara borta i 4 veckor, inte 1... Vid 3 var jag färdig med packningen och gick och lade mig igen men det tog lång tid innan jag somnade.

När det var dags att gå upp på riktigt åt vi frukost alla 3 tillsammans, B kom hem från jobbet en stund för att ta en kaffe med oss. Sen gick jag och L ned till Senegambia för att sola och bada en sista gång innan jag skulle åka hem. Vi åt lunch med familjen M som redan packat, checkat ut, duschat och var klädda i långbyxor i värmen. B dök upp lite senare och åt lite lunch med oss också. Jag och l lade oss vid poolen och en stund senare kom D förbi med min trumma, han hade hämtat sin och hämtade min på en gång. Visst blev den fin? Den måste vara gjort av getskinn, för den luktar get lång väg! På köpet fick jag en väska till den som dessutom var gjort så att man kunde bära den som ryggsäck, men det blev jobbigt att bära den ändå, trumman är tyngre än man tror. Det var väldigt varmt i solen och jag var rädd att bränna mig, så jag satt med en handduk över axlarna och ryggen mot solen en stor del av tiden och det hjälpte, jag brände mig inte mer men fick en fin färg däremot. Fast som ni ser på bilen på mig och L så ser jag mer rosa än brun ut när man jämför med någon annan.

Vi var in på hotellbutiken på vägen tillbaka eftesom de har bra sortiment och okey priser enligt L och det visade sig vara sant. Jag köpte en jättesnygg blåmönstrad strandsjal ett par lädersandaler och ett armband. Vi gick in i en butik utanför hotellet också och där köpte jag en blå klänning jag haft ögonen på hela veckan. Jag och L fick också varsitt halsband av damen där inne.
Sen åkte vi till en supermarket för att köpa cigg till mig och whisky till pappa och jag köpte 3 limpor cigg för motsvarande 200:-! Vi får väl se om de smakar som de ska... Vi letade också efter ett mjukisdjur till mamma men det fanns inte.
Vi stannade till på en annan butik och handlade hem lite mat åt B och L också och åkte sen hem. Jag duschade och packade det sista och sen vägde vi min väska och den väskan de ville att jag skulle ta med hem åt dem. Båda vägde 23 kilo nästan exakt, bara 1-2 hekto över. Sen åkte vi och åt på nån Holländsk restaurang och jag åt stekta räkor med pommes, fast jag hade beställt ris. Sen åkte vi till flygplatsen och var där i god tid. Jag gick till incheckningen och behövde inte vänta så länge, men sen när det var min tur ville de väga handbagaget, jag som rest så pass mycket har aldrig varit med om det tidigare och var tvungen att hämta väskorna hos B och L som satt i kafeterian. Det var dock inga problem och inte ens de motsvarande 200:- man ska betala för att lämna landet behövde betalas, det var visst inkluderat på min biljett. Vi tog en fika tillsammans och de höll mig sällskap på en cigg och sen kramades vi och så var de borta...

Jag letade mig med nöd och näppe till säkerhetskontrollen och där var de rätt noga men väldigt glada och trevliga. Jag snackade med flera av dem och de beundrade min trumma som jag fick packa upp för att visa dem, inte för att de ville titta på den av säkerhetsskäl utan för att de var nyfikna på var det var för en trumma. Taxfreen var helstängd så jag slapp ta ställning till om jag skulle handla nåt eller inte och hurvida de accpterar kreditkort eller inte. När man gick på toa var det en tant där som ville ha en peng för att hon håller den ren och sånt är alltid lika pinsamt på flygplatser och sånt tycker jag, för hur ofta har man faktiskt rätt valuta eller några kontanter alls för den delen att ge dem? Jag hade 1 gambisk peng kvar och det motsvarar ungefär 25 öre... pinsamt!

Jag gick ut på deras utomhuskafé och satte mig för att njuta av kvällen avtagande värme för sista gången och tog fram mitt suduko, men sen kom en av killarna som jobbade där och slutligen satte han sig för vi hade så trevligt. Min dryga timmes väntan blev kortare tack vare honom, dessutom bjöd han på en cola eftersom jag inte hade några kontanter kvar. Jag vet inte vad han hette, men här är en bild på honom.

Sen var klockan 22.30 och det var dags att gå ombord och jag hamnade bredvid en full men trevlig Fransman eller Belgare, ja nån som var franskspråkig i alla fall, jag frågade en flygvärdinna om det fanns några lediga fyrsitsar längre bak och hon tyckte att jag kvickt skulle då och kika medan det fortfarande fanns chans till det. Precis allra längst bak i kabinen där flygplanskroppen smalnar av fanns det en tresist i mitten och där var det ledigt. Jag snodde kvickt den platsen och strax senare lyfte vi. Jag bäddade åt mig och gick och hämtade mitt handbagage som låg långt framme i kabinen där jag suttit tidigare. det visade sig att killen också flyttat och att nya gamar var ute efter våra platser så jag sa att det var fritt fram och gick tillbaka till min egen soffa. Vi blev serverade middag och sen somnade jag kvickt vaggad av turbulensen som var mer än vanligt.