fredag 17 september 2010

Ibland är det kul att göra något helgigt i veckan

Eftersom jag dubbelbokat mig på söndagen så bjöd jag in mina föräldrar på middag på tisdagen istället. På eftermiddagen ringde A, jag vet inte riktigt vad hon ville, men jag tror att det var att ondgöra sig över Miniserien Tillbaka till Eden, ännu en gång...
Så när jag ändå hade henne i luren frågade jag om hon också ville ha middag, jag visste ju att maten skulle räcka utan problem.
Jo tack sa hon och jag satte igång att förbereda middagen.

Jag tänkte göra bruschetta till förrätt, på rostat hembakat bröd och sen L's paradrätt som jag så gott som gjort till min egen nu. Det är verkligen jättegott, men det låter lite underligt. Det tyckte i alla fall jag när jag hörde om det första gången.
Men jag har hittills aldrig bjudit någon som inte gillat det.
L hittade det nog på en TV-hemsida efter att någon TV-kock lagat det i ett program hon sett.


L's Rödbetskyckling

4 st Kycklingfiléer
1 knippe Rödbetor
1 kruka Färsk Timjan
1 kruka Färsk Rosmarin
100 g Fetaost
1 påse Färsk Babyspenat
2-5 Färska Vitlökar (inte den vanliga torkade varianten)
Balsamvinäger
Olivolja
Salt och peppar
Strösocker
Koka rödbetorna tills de är klara. Skala och tärna dem.
Stek på kycklingen tills den har lite yta.
Lägg kycklingen i en ugnsfast form och lägg de grovhackade örterna ovanpå.
Sprid ut de färska vitlöksklyftorna i formen och ringla lite olja på dem.
Ställ in formen i ugnen på 180 grader i 15 minuter.
Under tiden glaserar du rödbetstärningarna i balsamvinäger, salt, peppar och lite socker.
När kycklingen är klar ta ut den, bred ut den sköljda, råa spenaten över och bred sedan ut rödbetstärningarna ovanpå det och slutligen Fetaosten.
Medan du äter bör du skala vitlöksklyftorna, skalet är segt och fibrigt. Men det ska vara på vid tillagningen.
Detta är värsta smaksensationen tillsammans!

Som vanligt mottogs denna mat med nöje av gästerna och vi hade trevligt.
Jag började med disken men gick ut för en cigg mitt i och när jag kom in igen hade A avslutat diskningen så jag slapp. Blommor hade hon med sig också, det är trevligt med gäster särskilt för att förgylla vardagen så här.

Inga kommentarer: