fredag 27 januari 2012

Hustomtar

21/1 Jag vaknade trött men nöjd på lördagsmorgonen, jag har inte sovit så gott på många veckor, det är därför jag trivs så bra i ett tyst torp där inte ens surret av el ligger och tynger i skallen. Ni ska inte tro att ungarna är mer högljudda, hade de varit betydligt yngre hade jag varit orolig för att de dött i plötslig spädbarnsdöd, de ger inte ett ljud ifrån sig när de sover och ligger nästan helt stilla genom natten.
Jag gick tyst upp och började tända i spisen, men det är svårt att vara tyst i ett torp där allt ska göras för hand. Jag lade ved i spisen och tände, det tog sig lättare nu när spisen fortfarande var ljummen och inte höll minusgrader längre.
A och L vaknade men vägrade gå upp ur sina varma täcken och höll mig sällskap från sina sovplatser medan jag bakade ut vårt frukostbröd med hjälp av olivoljeflaskan.
Det tog en stund att baka ut all degen men sen började jag grädda bröden och det luktade ljuvligt och till och med L som har svårt att äta så snart efter att hon vaknat började bli hungrig.
Jag grädda knappt hälften av brädet och virade in resten av kakorna i folie till senare. Det kändes väldigt lyxigt när vi högg in på det varma brödet och en kopp kaffe. L gillar varken kaffe eller te och även om hon faktiskt tvingat i sig en kopp te kvällen innan för att hon var så kall, så tog hon nu istället ett glas mjölk.
Det var bara det att vi ställt ut mjölken i farstun som höll nästan minusgrader och hon tyckte att mjölken var fruktansvärt kall och smakade för lite.
Vi hjälptes åt att plocka undan efter frukosten och sen klädde vi oss varmt, L satte till och med på sig en dunjacka vilket är emot hennes principer och sen packade vi ned korv, bröd, ketchup, tändstickor och kamera och gick från stugan in i skogen. Vi kom inte på förrän senare att vi glömt att ta med dricka...
Vi gick i en stor halvcirkel genom skogen och L och A sprang runt och lekte medan jag fotade, både dem och naturen. De lekte Sagan om ringen och allt möjligt annat och såg mest ut som troll när de kröp omkring stenar och stubbar. De poserade snällt för mig emellanåt också. Sen slogs de i slow-motion med pinnar som svärd.
När vi slutligen kom ut till vägen igen lade jag mig i vägkanten och fotade med macro-objektivet medan ungarna sprang upp och hämtade "snow racern" och eftersom den är modifierad med ett längre säta av en stor planka så fick de gott och väl plats på den båda två och jag hörde i god tid när de kom åkande med ett skrik ned för backen.
När backen tog slut parkerade A racern i diket och vi promenerade ned till sjön. Vi delade på oss för att leta ved och strax senare ropade de på mig och tyckte jag skulle komma och titta. De hade hittat en stor gran som skyddade ett praktiskt säte av en annan fallen gran och det var det bästa och torraste säte vi skulle hitta så vi bestämde oss för att ha vårt lilla läger där snarare än vid den vackra utsikten vid sjön.

Med lite hjälp av småkvistar som jag samlat och näver som L hittat hade vi snart fått en fin liten brasa som dessvärre verkade blåsa all rök mot vårt planerade säte... Jag och A gick och hämtade mera ved och L fixade granris att sitta på. Något vi inte riktigt räknat med var att den snö och de iskristaller som fanns i granen skulle smälta av elden och regna ned i huvudet på oss.
Tydligen sägs det att röken söker upp den som tänker snuskiga tankar, det säger i alla fall L och A och nog hade vi en del orena tankar allihopa om man ska döma av röken... Men vi lyckades i alla fall grilla våra korvar och hade det rätt bra där under granen när röken väl vände. Jag som legat i snön och fotat var lite kall och blöt om knän och ben och nu ångade de i värmen av elden, rumpan var också kall och blöt och jag och A ställde oss och värmde ändorna över elden medan L kollade så att vi inte satte eld på oss själv och rådde oss att inte fjärta.
Sen packade vi ihop alla saker och spred ut elden och hällde snö på det som glödde. Sen promenerade vi tillbaka till stugan och plockade snow-racern ur diket på vägen upp.
När vi kom tillbaka lade vi bara lite mer ved i spisen och sen åkte vi till Coop Forum och köpte mera ljus, papptallrikar och bestick och sånt och när vi kom hem värmde vi vatten till att diska med och jag packade upp det vi handlat och städade upp lite medan ungdomarna diskade i ljusets sken.
Jag gjorde frappe till mig och A och sen fikade vi och spelade kort.

Jag hade fått för mig att prova att baka i vedugnen och gjorde en bröddeg. Problemet var att jag inte hade några måttsatser alls utan fick höfta allt och dessutom brukar jag inte baka med rågsikt utan vetemjöl. Det blev i alla fall ett par limpor men det var svårt att få dem lika stora i ljuset från stearinljus och med bara en liten kniv att dela degen med.
Normalt sett står brödet i el-ugn först 10 minuter på 250 grader och sen sänker man till 200 och låter brödet stå kvar 10 minuter till. Hur skulle man göra här? Vi hade ju ingen aning om hur varm ugnen var.
A gjorde en liten ställning för brödformen av vedbitar och vi ställde in det för gräddning. Efter runt 50 minuter tog jag slutligen ut brödet och skar loss det från formen och lade det upp och ned. Det hade blivit bränt på ytan trots att jag lagt folie över, kanske gjorde jag det för sent eller så är det något med en sån här ugn som gör en skillnad. När jag slutligen bestämt mig för att brödet blivit så klart som det skulle bli så tog jag ut det och vi provsmakade det. Det var lite degigt enligt ungarna men jag tror att det mest var för att det fortfarande var så varmt, själv gillar jag inte smaken av rågsikt... Jag tror att svaret på hur man bakar bröd i en vedspis är erfarenhet, man behöver helt enkelt lära sig hur stora bröden ska vara för att inte bli brända och ändå genomgräddade.


Vi spelade plump och vändtia och jag ringde kusinen som hade smsat, och senare på kvällen gjorde jag en nudelsoppa som var uppskattad. Sen satt vi mest och snackade, spelade och gjorde ingenting resten av kvällen och ändå kom vi i säng rätt sent.
L som klagat på att det var kallt kvällen innan, gnällde nu på att hon svettades ihjäl och gick ut i farstun med jämna mellanrum för att kyla ned sig. Jag och A var mest rädda för att han skulle frysa på natten eftersom de båda gjort det natten innan och han ju sov på golvet där det är som kallast.















'







2 kommentarer:

Eva in Athens, Greece sa...

Oj, så mysig berättelse! Tänk så roligt för dig att ha dessa dagboksberättelser med fina bilder att titta tillbaka på sen! Jag skrev dagbok från jag var 12 till jag började blogga. Slutade med dagboksskrivandet p.g.a tidsbrist tyvärr.
Ha en fin helg, Nova!

Nova sa...

Ja och du såg väl att jag provade att baka dina pannbröd?
Det passar ju jättebra när man är i ett torp utan el och vatten :-)