Jag borde inte läsa tidningar, jag blir bara arg

På fredagen gick arbetsdagen extra fort och J kom förbi på vägen till Arlanda, han skulle hem till Thailand igen, det blir tomt utan honom och sen plötsligt var det dags för hemgång. Vi slutar ju 13 på fredagar och det är skönt att få göra helg lite tidigt sådär. När jag kom hem sov jag middag och sen städade jag lite i taget resten av kvällen. Jag diskade upp och städade undan, när man har en sån där upptagen vecka blir allt liggande. Man kanske har tid att slänga i sig nån mat men sen är tiden slut och disken och undanplockningen får vänta till helgen när man har mer tid.
Jag hittade de här två artiklarna i Metro förresten och jag kan inte låta bli att undra hur det kommer sig att Londonborna klarar av att ta sig igenom såna här spärrar utan att skada sig, men Stockholmarna klarar det inte..? Hur de sen kan hävda att det inte minskar plankningen låter konstigt. Visst måste det väl det?
Hårdare tag mot rökare lönar sig? Jo det är möjligt men det skulle säkert löna sig MYCKET mer att få igenom ett totalt alkoholförbud i landet. De som brukar och missbrukar alkohol skadar inte bara sig själv utan även andra genom misshandel, skadegörelse och fyllekörningar, en stor besparing av liv och skador alltså. Dessutom är människan gjord för självdestruktiva beteenden vad det verkar, många hobbys och fritidsintressen är antingen farliga på så vis att de medför stora risker eller så orsakar de andra skador genom förslitningar och andra fysiska skador. Ska vi inte förbjuda dem också?
Antingen har vi allmän sjukvård och det gäller alla, eller så ska det inte gälla någon. Ingen ska godtyckligt få avgöra vilka risker andra får, eller inte får ta. Det blir lätt subjektivt. Själv skulle jag kanske tycka att fotboll- och hockeyproffs som tjänar flera miljoner per år på sina "yrken" ska få betala själva för de skador de drar på sig genom jobbet och som behandlas inom allmänvården... Inte riktigt rätt att jag som inte alls tycker att de har en viktig roll i samhället ska avgära om de ska få vård eller inte eller hur?

Vädret var i alla fall vackert under fredagen ,en jag höll mig inne och dammsög, vek tvätt och sen tittade jag på film, Helens små underverk, med Kate Hudon, Joan Cusack och John Corbett.
Jag är väldigt förtjust i alla tre skådespelarna. Jag tycker att Kate är väldigt vacker och verkar trevlig, Joan har jag svårt att se mig mätt på eftersom hon är så jäkla cool och pratar så häftigt, John är helt enkelt en av mina drömmän... en sån som han skulle jag vilja ha. Ni vet väl förresten att Kate är Goldie Hawns dotter?
Under tiden jag tittade på filmen färgade jag ögonbrynen och sen målade jag naglarna, men bara en omgång eftersom jag var rädd att de inte skulle torka ordentligt innan jag gick och lade mig.
Jag försökte virka en mössa också och trodde ju inte att man behövde nåt mönster till det, men den ser ut att bli jättekonstig och jag lade undan den.

What's wrong with Stockholm?

http://edition.cnn.com/2011/TRAVEL/09/08/newnam.stockholm.trip/index.html?iref=allsearch

Okey, I've never seen a drink with Kalamata olives in it and it's not typical for Sweden or Stockholm for that matter, just so you know. I can't even begin to guess where they found it.
But here it is: My "Free for Friends and Family, Bed and Breakfast" is open all year for those who want to try the Swedish drinks and see Stockholm.

And for my Swedish friends:
Så det tycks faktiskt vara en del folk som inte bor i Stockholm som faktiskt ändå tycker att det är en rätt fin stad.

Varför så mycket hat?

Jag blir ofta ledsen, besviken och frustrerad när jag läser inlägg på olika forum, bloggar och insändare i tidningar eller kommentarer på internetartiklar. Det finns så mycket hat!
Kan det vara så att människan på något sätt behöver irriteras på något för att hålla sig sund? Jag vill gärna tro att det är något sånt. Jag vill tro att man måste irritera sig, vara arg och ilsk för att hålla sig i trim på nåt sätt. Ungefär så som djur som inte får jaga, fly eller lösa problem hittar på saker att jaga, fly ifrån eller skapar sina egna problem.
I Sverige är det däremot fult att berätta för någon vad det är man tycker så illa om, sånt kan man bara göra anonymt i ett annat forum än verkligheten och helst om något som är rumsrent att hata. Ett sånt "tillåtet" hat är Stockholmare, det är helt okey att hata Stockholmare. De är ju ändå så överlägsna till sättet och har den fulaste dialekten, dessutom tror de inte att det finns ett land utanför Stockholms tullar och om de mot förmodan vet det så är det något de skiter i helt enkelt. Det rör ju inte dem...
Till viss del är det kanske sant, många Stockholmare tycker nog att det bästa är att sköta sig själv och skita i andra. Men i motsats till vad många tror; att det beror på kyla eller likgiltighet, så har det snarare med en annan sak att göra; om du ska leva så nära så många andra individer måste du lära dig att vända bort blicken, att ge dem ett privatliv. Det är inte uppskattat att du ser in i grannens vardagsrum och det är inte accepterat att du visar att du såg singelgrannen ta hem ett kvart-i-tre-ragg i lördags.
Jag tror inte att Stockholmshatet har så mycket med Stockholm och Stockholmare att göra som det har med en massa annat att göra. Vi Stockholmare går generellt inte runt och tror att vi är märkvärdiga, vi har inte tid. Vi ser inte ned på er, vi avundas er.
Vi tycker inte att Stockholm är märkvärdigt, men vi älskar staden, den är ju så vacker!
Men vi tycker att Örebro, Östersund, Visby, Karlstad och Eslöv är jättefina de också!
De enda Stockholmare som faktiskt tycker att de är märkvärdiga är de inflyttade. De trivdes inte där de var och trodde att Stockholm skulle vara bättre och nu är de bara en prick i en 2 miljonersbefolkning... och för att rättfärdiga detta inför sig själv och de som stannade kvar hemma i byn så beter de sig som om de vore häftiga och värdsvana.
Nej, ni vet, vi har röägg överallt, det är bara det att era i stor omfattning flyttar hit...
Hurvida Stockholmare är dummare än bönder eller tvärtom, ja, det svaret får nog vänta på sig, först ska vi läsa det här med hönan och ägget...
http://www.dn.se/sthlm/51-skal-att-hata-stockholm
Förresten, det här med snökaoset i Stockholm, får jag en chans att förklara?
Vi har runt en halv miljon bilar som rör sig i lilla Stockholmsområdet varje dag och en enda av dessa förare gör ett misstag är kaoset ett faktum och faktum är att "shit happens". Om en Norrlänning gör denna typ av misstag är scenariot dock ett annat, man hittar honom någon gång vid tö till våren...

Här är en av de mest absurda inläggen i denna text:
34 ”Allt som sker i Stockholm framställs som om det vore av intresse för hela världen. Jag har träffat engelsmän som inte ens vet vad Sveriges huvudstad heter. Stockholm är inte särskilt hett utanför Stockholm.”

Jag är ledsen att behöva påpeka detta för den som skrivit kommentaren, men det faktum att dessa Engelsmän inte vet vad Sveriges huvudstad heter, säger mer om dem än om Stockholm. Kommer man så långt bort som till andra kontinenter så tycker jag att det är förståeligt men jag har då aldrig träffat en så obildad engelsman...

Nu ska jag skvallra på Grekiska!

När jag vaknar såhär på morgonen, då är det ett starkt hösttecken. Judas sover inte inne alls på sommaren och när jag vaknar med honom i sängen, då vet jag att det är höst. Om jag somnar OCH vaknar med honom i sängen, ja då är det vinter.
Så i torsdags när jag vaknade var det alltså officiellt höst i mitt hus.
Det var en massa att göra på jobbet och det slutade med att jag hoppade över lunchen eftersom jag inte var särskilt hungrig just då och sen värmde jag min matlåda till fikat vid 14.15 istället. Men då var jag hungrig och visserligen tog det ett tag men jag fick i mig hela, stora matlådan även om det nog tog en timme eller nåt. Jag fick ta med den ned till kontoret när fikarasten var slut. Vid 15.50 åkte jag från jobbet för att vara säker på att hinna in till grekiskan vid 17.30. Det låter ju helt absurt att åka 1½ timme innan kursen börjar när man bara har en färdväg på 20 minuter. Men i rusning har jag nästan kommit försent några gånger och det gör stor skillnad om jag åker 15-20 minuter senare. Det var ordentliga köer och jag körde av vid Järva krog och tog E18 in. Jag har svårt att förstå hur de kan göra stora vägarbeten på alla infartsvägar och utfartsvägar samtidigt. Det är köer överallt på väg in till stan och sen får du köa ut från stan på andra sidan också... Man borde verkligen inte behöva köra genom stan för att komma till södra sidan!
Jag kom in redan vid 16.50 och hittade till slut en parkeringsplats men man fick inte parkera där förrän klockan 17 så jag ställde mig och läste en stund och sen när klockan blev 17 gick jag in på Medborgarskolan. A och m var redan där och vi småpratade lite och A hade tagit med presenter till mig för att jag kört henne till Arlanda veckan innan! Hon visste att jag glömt min stiftpenna förra veckan och hade nu köt ett set med två blyertspennor och en kombinerad pennvässare/suddgummi som var rätt häftig faktiskt. Dessutom hade hon med sig en hel kasse med Grekiska skvallertidningar för mig att läsa. Hon vet att jag har lite svårt att motivera mig att träna och det där kan nog vara ett bra sätt kanske? Jag blev jätteglad för båda, det var så genomtänkt liksom och så är det ju alltid trevligt med presenter.
På lektionen började både tunga och hjärna lossna och även om jag inte hade totalt flyt så var det massor bättre än veckan innan när hjärnan stod komplett stilla.
När jag kom hem vid 19.30 värmde jag köttfärssås jag tinat i kylen och så kokade jag pasta till det. Sen åt jag middag ganska snabbt eftersom jag skulle möta upp kusinen för en promenad senare. Köttfärssåsen var riktigt, riktigt bra, undrar hur jag gjorde den...?
När jag ätit klart var det dags att åka och möta S och vi bestämde 20.30 vid Ica Glädjen. Sagt och gjort, vi mötte upp där och så satte vi på oss reflexer och grejer och lämnade faktiskt jackorna i bilarna eftersom det fortfarande märktes att det varit Indiansommar under dagen med 21 grader och sol. Sen gick vi en halvrask promenad på 1 timma och jag blev lite orolig för S för hon hostade riktigt läskigt emellanåt, men hon kände sig inte sjuk.
Vid Skälby låg det slyträd utefter vägen, björkar dessutom. Jag undrar vems det är? Om jag bara kunde komma på det skulle jag säkert få ta dem.
När jag kom hem igen satte jag mig och började virka en mössa, även om det är Indiansommar just nu är det ju bara en fråga om veckor tills man kanske behöver ha mössa på sig. Under tiden tittade jag på "28 Days" med Sandra Bullock. Jag tycker att den är bra och jag gillar ju henne skarpt, hon verkar vara intelligent, snäll, rolig och trevlig, dessutom är hon ju talangfull.
En sån man skulle vilja vara vän med liksom, "the girl next door".

Ett par skor och en sladd, dagens skörd

På onsdagen försov jag mig och vaknade av ett sms från Ah som jag försökt få tag i, i flera veckor. Hon har tydligen varit utomlands och allt möjligt och inte ens sagt nåt...
Det hade ju gått så långt att jag började bli riktigt orolig faktiskt. Men hon mår visst bra och förhoppningsvis får jag tag i henne snart.

Nu har jag förresten trattisar i frysen och jag älskar ju svamp, men jag vet inget annat man kan göra med det än risotto. Kan ni ge mig era bästa tips om vad som är gott med svamp?
Tanken är för övrigt att leta lite mer svamp i helgen, förhoppningsvis i dagsljus...

Men när jag kom till Ju på kvällen visade det sig att hon inte kan hänga med och leta vid sitt torp, hon är upptagen hela helgen. Kanske kan guddottern hänga på? Visst verkar det löjligt att åka ända till Södermanland för att leta svamp, men där vet jag precis var den finns och det finns massor! De gula vet jag däremot inte var de finns och det vet Ju, så det hade ju varit bättre om hon var med... Nästa gäng trattisar får nog torkas eftersom jag inte har mer plats i frysen, jag föredrar egentligen att frysa svampen. Ja, anledningen till att jag var hos Ju var att hennes yngsta son fyllde tonåring. Tanken var att köpa den näst sista Harry Potter-filmen till honom, den önskade han sig. Men de brukar ju finnas på varenda mack och Ica så jag tänkte köpa den på vägen. Men efter att ha varit inne på både Q8 och Ica och var rätt sen bestämde jag efter ett snack på telefon med Ju att han skulle få ett löfte om filmen istället. Innan jag lämnade Q8 fick jag en komplimang för min rock, en kille kom runt hyllan bara för att säga att ghan gillade rocken jag hade på mig och att den passade mig. Den är ju minst 10 år gammal och det sa jag till honom och det gjorde honom lite besviken, han ville nog veta var den var köpt. Men det enda jag vet är att den kommer från "The Free House of Ju" och det är en av de bästa ställen som finns att shoppa på, för där är det alltid helt gratis. Om man inte räknar lite borrtjänster och sånt då...

När jag väl var på plats hos A var han glad att se mig trots att han får vänta på filmen, det är ju alltid trevligt.
Jag blev bjuden på en hemgjord tårta med så mycket socker och choklad att vi döpte den till namn som Heart Attack on a Plate och Death By Chokolate. Jag klarar ju inte av så mycket sött men alla andra älskade den.

Jag fick se skorna som Ju vunnit i ett vad med sin svägerska och det paret som Ju inte kunde ha och alla tyckte var förskräckligt, det gillade jag... Jag är inte en person som varken gillar rosa eller passar i det, men jag gillar verkligen de här skorna. Bör jag skämmas? Vågar jag visa mig ute i dem? De passar nämligen mig och jag kan i motsats till guddottern faktiskt gå i dem. Henne mobbade vi när hon stapplade omkring i dem och sen posade hon åt mig när jag skulle fota.

Sen var det presentöppning och då dök min "fosterbror" F och pojkvännen J upp. Jag har försökt få tag i dem i 2 år eller nåt och det var så mysigt att se dem igen! Det verkar som om detta är återföreningarnas månad.

Sen satte vi vuxna oss på balkongen och mös med lite ljus, vin och cigaretter.
Slutligen hade alla droppat av och bara jag och ju var kvar så vi uppdaterade varandra på vad som hänt sedan sist eftersom det var ett bra tag sedan vi haft tid att pratat ordentligt och sen ringde G och undrade om jag kunde möta upp i ett par minuter på vägen hem. Det hade vi löst bestämt redan under helgen och jag sa att jag skulle åka om 10 minuter eftersom Ju skulle gå och lägga sig. En timme senare gav jag mig av men G är aldrig tjurig och han väntade tålmodigt på mig på Tudor Arms. Lagom tills jag var där hade de precis stängt och han väntade utanför och sen pratade vi ett par minuter och så skjutsade jag honom till The Dubliner och så fick jag sladden som var skälet till att vi mötts upp. G hade nämligen bekymrat sig för att jag inte kunde koppla min dator till Tvn och nu hade han beställt en sladd från Singapore till mig! Ibland blir jag förbluffad över vilka vänner jag har!

Den här lappen satt förresten i en bilruta utanför Tudor Arms när jag kom dit, lite kul tyckte jag.

Dejtar vi alla samma person om och om igen?

På tisdagsmorgonen vaknade jag böjd som en banan mellan Judas och Turre. Inte ens i sömnen stör jag dem när de sover. Eller ska jag kanske säga, i sömnen stör jag dem inte, när jag är vaken kan jag försiktigt flytta på dem när de är i vägen för mig. Ryggen var trött av sovställningen och halsen värkte men det var svårt att avgöra om det verkligen var förkylning på gång eller mina vanliga halsmandelsattacker som kommer och går. De svullnar och värker och senare på dagen är de bättre för att nästa morgon värka igen. På vägen till jobbet lyssnade jag på Gry, Anders och Claes på radion och Gry menade att de flesta är tillsammans med samma person om och om igen och gav Noomi Rapace som exempel. Nu när hon och Ola har skiljt sig går det rykten om at hon kanske dejtar Robert Downey JR och enligt Gry är de lika som bär... Först tyckte jag att hon var helt ute och cyklade men sen jämförde jag bilder på dem. Visst finns det likheter men det som främst gör dem lika är väl glimten i ögat och att de är ganska destruktiva till sättet. Noomi kanske är en av dem som faller för Bad Boys eller så låter hon sig helt enkelt luras av den vänliga, charmiga aura som vi alla ser när vi tittar på dessa två män. De har "det" helt enkelt och om jag inte visste att de tog droger och eventuellt har våldsamma tendenser så hade jag varit oerhört lycklig att vara hon. Och när de är så karismatiska och charmiga är det nog lätt att tro att allt detta bara är rykten? Jag vill i alla fall gärna tro det.

Jag fick en hel del gjort på jobbet på förmiddagen och fick klart flera leveranser som skulle göras. Sen gick jag på lunch med pappa, brorsan och syrran, men jag tog egen bil efetrsom jag skulle hämta T och A på stationen efter lunch, de jag träffat på Tudor kvällen innan som ville göra studiebesök hos oss. Till lunch valde jag fisk med potatis och skagensås och även om det låter enkelt och lite kladdigt så var det väldigt gott och faktiskt fräscht också. Men det mesta på Wäsby Golfrestaurang är faktiskt bra och fräscht.
Efter lunchen åkte jag till stationen och hämtade upp killarna och så åkte vi till jobbet och jag visade dem runt och sen fikade vi. Då råkade A och pappa börja snacka och jag och T var överrens om att ingen av dem skulle sluta i första taget så vi snackade om annat.
Efter en 2-timmars rundtur körde jag dem tillbaka till stationen och fick faktiskt lite gjort även på eftermiddagen. Efter jobbet var jag jättetrött men nu var jag biten av svamp"buggen" och gav mig rätt ut i skogen istället för att åka hem. På morgonen hade jag till och med kommit ihåg att ta med mig svampkorgen. Jag kom till skogen vid 16.50 ungefär så det var visserligen ljust men dagsljuset försvann väldigt fort. Trots att det var väldigt svårt att se skillnad på löv och svamp i den mörka skogen så stannade jag i 2 timmar och kom tillbaka till bilen vid 18.45 ungefär och då var det rätt mörkt faktiskt. Jag hade hittat en hel del svamp men jag hittar sällan de där stora kolonierna där man bara kan stå och plocka och plocka, men om jag hittade en hittade jag oftast några till i närheten i alla fall. Trattkantarellerna är svåra att se men några andra svampa som jag inte vet vad de heter växer gärna precis på samma ställe, så jag håller utkik efter dem och då hittar man ofta trattisar där också.

Tydligen plockar oerfarna svampplockare ibland toppig spindelskivling istället för trattisar eller i alla fall tillsammans med dem. Se upp för den, för den är dödligt giftig! Om man rensar svamparna en och en finns ingen risk att man får med någon av dessa, de är så pass olika. Men jag antar att folk bara rafsar ihop alla svampar och inte rensar ordentligt och det är tydligen några dödsfall per år på grund av denna eftersom den växer precis intill trattisarna.

Kremlorna verkar vara ätliga så gott som allihopa, men dem vågar jag inte plocka förrän någon som verkligen har koll har visat mig vilka man kan äta. Jag tittade efter svampkurser häromdagen men de flesta verkar ha varit redan, det är typiskt mig att få idéer så sent att det är FÖR sent.

Jag fick väl ihop 2-3 liter rensad svamp och under tiden jag rensade tittade jag på Kalle och Chokladfabriken, den enda Tim Burton film jag hittills har klarat av att se hela och det till och med flera gånger. Jag tycker nämligen att just denna är skriven så att den ska vara sådär överdriven som de spelar, men egentligen har jag aldrig varit särskilt förtjust i den historien.

Jag hittade en vacker Karl Johan som jag trodde, men kanske är det en stensopp? Det spelar tydligen ingen roll i alla fall för den är precis lika god enligt svampguiden.se

Tyvärr var den helt ihålig av larvangrepp så jag lät den vara kvar. En enda kantarell hade jag hittat... var är alla dess gula fält som alla andra pratar om? Det enda jag märkte i skogen var en frän lukt som av ko och häst blandat, är det så älgar luktar? I sånt fall kan den inte varit långt borta så för säkerhets skull hostade jag, pratade högt med Turre och såg till att trampa på alla kvistar jag kunde hitta, särskilt om jag stått stilla och tyst och plockat svamp en stund.
Turre sniffade i luften några gånger men han bryr sig ju inte om vilt så det är svårt att avgöra hur nära de var.

Under kvällen smälte jag svampen, smsade med kusinen och så virkade jag klart ponchon jag hållt på med ett tag. Jag frös svampen och fixade med foton till alla som begärt att få se vad jag har att erbjuda efter Vetlanda-utställningen. Det känns bra att avsluta saker.
Så det blev en både stressig och lugn dag på nåt sätt och jag blir alltid lugnare av att ha färre saker hängande över mig.

Otippat quiz

På jobbet var det lite stressigt på måndagen, jag försöker fortfarande komma ikapp det som jag missat under sjukskrivningen för näsoperationen.

När jag kom hem tog jag chansen att sova en liten stund, men länge blev det inte. Sen hoppade jag i duschen för att åka till quizzet. Hela mitt varannan-vecka.lag hade fått förhinder utom jag och Lu, så vi bestämde oss för att ställa in. Vi kommer troligtvis inte att spela varje vecka i framtiden eftersom J och E som vi gjorde laget för är upptagna som sjutton den här hösten och hittills inte kunnat komma på ett enda quiz.

Fast det är klart, om vi kan få ihop 2 personer till åt det laget så kör vi nog.

Nu hade däremot B hört av sig strax efter att vi bestämt oss för att ställa in och hon ville att jag skulle spela med dem. Så jag åkte in i alla fall, främst för att träffa B.

I dagens lag var det en 20-årig kille och hans pappa som var över från England och de visade sig vara väldigt trevliga och eftersom killen var intresserad av flyg och sånt så bjöd jag in dem för studiebesök på jobbet dagen därpå och de tackade ja.

Det gick inte lysande för vårt lag och vi låg en bra bit bakom de placerade lagen.

Lagom tills jag skulle gå och hämtade min kappa bakom en lite kille som satt nära dörren så kom jag i samspråk med honom och hans två kompisar och de visade sig vara väldigt trevliga och det var lite svårt att slita sig, men till slut kom jag iväg och tanken var att jag skulle säga hej till en internetkompis som bodde över på Scandic vid Infra så jag åkte direkt dit och sen tog han en cola och jag ett glas vatten i baren och snackade lite. Men sen höll han på att somna och jag började få en ordentlig huvudvärk, så jag åkte hemåt. Men det var ju kul att ha träffats IRL i alla fall.

Så avslutas en flitig helg

På söndagen gick jag upp rätt sent, jag åt frukost och sen fixade jag en frappé och tog smoothien som blivit kvar från gårdagen och åkte iväg till S för att hon skulle fixa mitt hår. Nu var utväxten så jäklig och mörk att det nästan blivit pinsamt att visa sig bland folk och det hade hänt den senaste veckan kändes det som. S är en vän till mig och dessutom den bästa frisör jag någonsin träffat på, så det är till att ha tur. "Morgonen" som börjat så lugnt med tid som gick långsamt rusade plötsligt iväg och rätt var det var så var jag sen! Jag hastade iväg och på vägen tutade jag på J som jag åkte förbi och hon tittade förvånat på mig så jag ringde upp och förklarade mig. S stod och väntade otåligt och vi satte igång på stört.
Drygt 3 timmar senare och dessutom med nyfärgade ögonfransar så tog jag mig kvickt ut i bilen och så körde jag till Arlandaskogarna för att leta lite svamp.
Jag bestämde mig för att gå in på andra sidan stigen mot vad jag brukar göra. Jag har alltid gått på vänster sida om stigen efter att ha blivit besviken för många gånger när jag gått på höger sida. Men nu de senaste åren hade ju vänster sida lett till stora besvikelser så jag besätmde mig för att ge höger sidan en ny chans och det var rätt tänkt! Jag hade bara gått i max 5 minuter när jag hittade mina första Trattkantareller. Redan innan dess hittade jag fingersvamp som jag tog med mig eftersom jag inte mindes hur det var med dem. Det visade sig senare när jag kollat upp det på internet att de rekommenderar andra svampar och att man håller sig ifrån fingersvamp eftersom de giftiga är så gott som omöjliga att skilja från de ätliga, så de slutade i soptunnan.

Jag hittade en massa trattisar enligt mig, jag brukar ju aldrig hitta något av riktigt värde så jag var eld och lågor och ville inte alls vända hemåt. Men när jag inte längre kunde se skillnad på löv och svamp så gick jag tillbaka till bilen. Både jag och Turre var nöjda, jag fick svamp och han fick promenera i skogen.
När jag kom hem rensade jag svampen och det tog ju sin tid, sen satte jag svampen på smältning och tog hand om köttgrytan som fått vänta på att packas i matlådor. Jag satte en omgång ris i riskokaren och sen packade jag totalt 10 matlådor varav 8 kompletta med ris och allt. Det är ju jättebra att ha färdig mat i frysen, men jag har ju inte plats i frysen... Jag ställde två av lådorna i kylen till nästa dag och planen var att ta med dem till jobbet. Sen var det ju återigen skitigt i köket och en massa disk hade det blivit också, så jag diskade upp och tittade på film medan svampen kokade in. Jag åt gryta till middag också, så egentligen hade det blivit 11 stora portioner! Pinnarna jag lagt bakom huset som jag trodde var från grannen hade jag kollat med hans fru om på "morgonen" och hon blev osäker och visste inte vad han lagt dem där för. När jag kom hem på kvällen satt en liten lapp inkilad vid dörren från henne. Pinnarna var till mig! Fina grannar man har!

Jag kom i säng alldeles för sent, men jag hade tydligen satt svampen på för låg värme för det tog jättelång tid att koka av vätskan. Slutligen damp jag i alla fall i säng och somnade omedelbart.

Jobba, jobba och så lite kul

Jag tog sovmorgon på lördagen och gick väl inte upp förrän vid 11 kanske. Jag åt en god frukost med hembakat, rostat bröd med ruccola och torkad, tysk skinka.
Sen var det dags att ta tag i en massa saker som behövde göras. Jag älskar när jag plötsligt har tid att ta tag i såna saker och ännu bättre känns det när energin faktiskt finns där samtidigt som man har tid.
Jag började med att röja tomten lite, jag tog bort utblommade, torkade blomlådor och krukor och tömde dem på komposten. Sen tog jag ut gräsklipparen det tog ett tag eftersom det är så mycket grejer i förrådet att man måste ta ut en massa för att få fram det som ska ut.

Bilden in i förrådet, tro det eller ej, är faktiskt EFTER höststädningen . Det är inte så lätt att nå det som behövs till vintern och nu har jag i alla fall fixat så att utemöblerna inte ska behövs stuvas in där. I( flera år har jag nu tänkt bygga nytt, större förråd men det är ganska dyrt och sommaren är alldeles för kort för att det ska hinnas med.
Jag klippte i alla fall gräset och jag tror att det blir sista gången inför vintern, det beror ju på hur mild hösten blir. För jag vet inte vilken tur i ordningen så sopade jag verandan igen och det blir så stor skillnad. Men det trista är ju att det blir likadant igen efter minsta vindpust. Jag börjar seriöst fundera på om jag ska ta ned den där jäkla tallen/tallarna så att jag slipper alla kottar och barr och så får jag ju en massa ved på köpet.
Nåja, verandan såg i alla fall ut som ett dansgolv när jag var klar och jag krokade av hängmattan och lade in den i förrådet också. Den har faktiskt inte blivit använd alls under sommaren och jag som alltid velat ha en hängmatta.... Jag sopade stengången framför huset också och bar iväg några små stammar som låg precis på gränsen mellan min och grannens tomt och jag misstänkte att de låg där till mig. Jag ställde undan den lilla cafégruppen jag haft på framsidan och ställde de grejerna och pallkragar och sånt som blivit över, på pallen bakom vedskjulet.

Mina squashplantor tog god tid på sig, men nu är de stora och fina och har några små squash som växer där. Rådjuren har återigen lyckats få tag i blasten på rödbetorna så nu fick jag gå och putta tillbaka dem ner i jorden igen.

När jag kom in röjde jag lite inne också och diskade.
Senare på kvällen gjorde jag mig iordning och hämtade kusinen som tillfälligt bor hos sin mamma, min faster. På vägen pratade jag i telefon med Ju och hon var hos Pi och de hade bestämt att vi alla fyra + syrran skulle ha tjejmiddag snart och det låter ju toppen med tanke på att det var 5 år sedan sist...
Jag och S åkte sen in till Tudor och tog en drink där innan de stängde och sen gav vi oss vidare till Dubliner där vi mest tittade på folk och sen hamnade vid ett bord ute och snackade en massa djupsnack. Tänk att vi hade så lätt att snacka trots att vi aldrig ses.

Vid strax före 2 bestämde vi oss för att avsluta kvällen och vi begav oss hemåt. Jag var hemma vid 3 ungefär eftersom vi satt kvar i bilen och snackade en stund också. men jag kom nog inte i säng förrän vid 4.30 eller nåt sånt, för jag fastnade i boken jag läser just nu.

Skördesäsong

På fredagen kom jag äntligen upp i tid, detta trots att min käraste kollega A väckte mig redan vid 6 med ett sms... Jag hade lovat att ta med plommon till henne och hon hade lovat att påminna mig om det. På jobbet fick vi besök av kusinen S, vi har bara två kusiner och vi ser dem allt för sällan. Trots att vi alla numer bor i Stockholm har jag inte sett någon av dem på 3-4 år... S skulle kanske börja jobba hos oss och var och hade möte med min kollega F.
När deras möte var över tog vi en fika och drog dessvärre ut på det mer än vad vi borde, sen var det en jäkla stress för att få klart det som skulle göras innan jag åkte hem och jag kom iväg senare än tänkt.
På eftermiddagen hade vi telefonmöte i jobbföreningen och det gick fortare än vad jag ens vågat hoppas och än så länge är det inte så jättemycket som faller på mig att göra. Sen satte jag igång att skära och skala grönsaker till en gryta. Rotselleri, kålrot, morötter, purjolök, gul lök och palsternacka. De säger ju att man ska laga mat med säsongens råvaror eftersom det är nyttigt och billigt och jag är helt pank trots att jag precis fått lön just denna dag. Jag hade nämligen fått 25% löneavdrag för att jag inte lämnat in löneredovisningen, fast jag hade ju ett gott skäl, jag var ju hemma sjukskriven... Nu har jag inte ens pengar till att betala mina räkningar eftersom det här är en sån där mellanmånad då precis allt tycks vara dags att betalas. Jag skar rent köttet jag köpt, minns inte vad det var för bit men det var ett grytkött som visade sig vara dyrare än den utskurna biffen jag köpte på torsdagen... Jag gillar inte när det är fett, senor och annat gnissligt i köttet så jag skär rent det ordentligt. Sen fick grytan puttra i flera timmar med krossad tomat, tomatpuré, Worshestershiresås, köttbuljong och lite torkad basilika. Under tiden diskade jag upp och städade i köket och körde ett par maskiner tvätt som ju luktade mer köttgryta än tvättmedel när det torkat... Orutinerat att göra båda dessa saker samtidigt, men jag tyckte att jag var säker eftersom jag inte använt vitlök i grytan.
Det var skönt att ha en nästan hel dag och kväll hemma ensam och få saker gjorda och som sista grej för kvällen ställde jag ut köttgrytan på verandan och säkrade med lite grejer och en stol över grytan ifall nån skata eller räv skulle komma på att den stod där.

Undrar om benen kommer att sitta kvar

På torsdagsmorgonen kom jag mot alla odds ihåg att leta upp och packa ned mina Grekiskaböcker, det var återigen dags för grekiska, första lektionen för terminen. Sen jobbade jag och stressade som en tok och sen vid 15.30 åkte jag till Axfood i Solna för att handla Wasa sandwichar till jobbet. Då kunde jag slå två flugor i en smäll, jag behövde bara gå en halvtimme tidigare fast jag skulle handla och sen skulle jag förhoppningsvis missa de allra värsta köerna.
Det var visserligen kö till Solna också men det gick relativt fort i alla fall och jag var på plats vid 16, vid c.a 16.45 var jag på väg in mot stan och det gick relativt snabbt och jag hittade dessutom en parkering utanför Medborgarskolan. På Axffod hade jag också köpt ryggbiff i bit till mig själv och krossade tomater. 69.95:- / kg för biffen (exkl. moms) och biten var på 3 kg... De krossade tomaterna var i brukt om 2,5 kg och den ksotade 14.95:-...
Det var kul att träffa de andra på grekiskan igen och de flesta hade kommit tillbaka till termin 2. Två nya hade vi fått i gruppen också och det tar väl ett tag innan de lärt sig vilken kultur vi har i gruppen, skoja gärna, men stötta varandra. Min hjärna trodde fortfarande att den hade sommarlov, inte ens de enklaste ord och meningar kunde jag komma ihåg eller stava, men förhoppningsvis går det bättre snart. Jag förstår däremot allt vår lärare säger till oss, men hon använder säkert lätta fraser och så, men jag tycks förstå mer än de flesta andra faktiskt.
Jag är däremot sämre än de andra på att prata, skriva och komma ihåg ord.
Jag fick reda på att A i gruppen bor i Göteborg... det är ju lite udda att gå kurs i Stockholm då, men nu skulle hon i alla fall flyga hem och det från Arlanda. Jag erbjöd mig att skjutsa henne dit, det är ju en enkel väg att köra även om det blir 3 mil extra. Det var kul att få en chans att prata lite mer, hon är en trevlig tjej och vi i gruppen gillar ju varandra men hinner som mest prata i 10-15 minuter före lektionerna.
När jag kom hem åt jag kräftor till middag och tittade på Cold feet, jag var väldigt trött och hade träningsvärk i vad som troligtvis är muskelfästena i benfästet eller vad man ska kalla det. Det känns i alla fall som om benen ska lossna från höften eller nåt.
Det var stökigt hemma och det fanns en massa disk, men jag hade ingen energi kvar alls så jag läste lite i sängen och sen somnade jag redan vid 23 och sov faktiskt gott hela natten fast jag somnat så pass "tidigt".

Kramp i skenbenet?

På onsdagen köpte jag en macka på Kondis och sen till jobbet för att stressa vidare. Tanken var att jag skulle ta ledigt på eftermiddagen för att göra klart grejerna till Ridsport, men det visade sig vara en sömnkurs på jobbet på eftermiddagen så det gick ju inte. Istället skrev jag klart det jag skulle på lunchen och det blev faktiskt klart. Sen mailade jag foton och reportage till redaktionen och varje gång jag försökte kom det felmeddelanden. Till slut ringde jag dit och de visste inte att de hade några problem. Men efter att tjejen provat att maila sig själv utan att lyckas så sa vi att de skulle kolla upp det och höra av sig när jag var klar på kursen.
Väl inne på sömnkursen insåg vi nog allihopa att det inte fanns så mycket att lära om det, vi verkar vara ganska tänkande och välinformerade människor och inget av det som lärdes ut var nytt för oss och vi kände att vi nog haft mer nytta av att jobba vidare med det vi höll på med istället. Innan jag åkte hem försökte jag maila Ridsport igen och nu fungerade det. Bilderna jag var så orolig för med tanke på att andra sa att de var mörka fick jag ingen reaktion på förutom en fråga om ett av motiven.
Vi får hoppas att de går att använda.

Vad säger ni om bilden på Kate Winslet från Emmy's galan? Jag tycker att hon är så het, jag skulle absolut inte ha något emot att se ut som hon. Hon verkar även vara trevlig, intelligent och rolig. Sen skulle jag verkligen vilja ha hennes klänning, den är tydligen gjord av Elie Saab men jag antar att den inte bara går att köpa sådär och om det är möjligt kostar den säkert orimligt mycket ens om man tycker att den får kosta.

När jag kom hem lade jag mig att vila i 40 minuter och sen bytte jag om till träningskläder och packade ryggsäcken med min stora poncho-virkning och en låda med sjömansbiff och sen gav jag mig av mot pysselkvällen hos mamma. Det var första gången jag rörde seriöst på mig efter operationen och benen kändes som gelé efter en stund. Jag gick och sprang om vart annat men när jag sprang skavde den tunga ryggsäcken mot axel och hals för varje steg. När jag var nästan framme började telefonen i ryggsäcken att ringa och jag antog att det var F som inte varit på pyssel på runt 13 år men jag ville inte förlora tid och såg just en bil som backade ut från en sidoväg i början av mammas gata. Jag tog för givet att det var F som ringde och att det var hon som satt i den bilen, så jag började vifta medan jag sprang mot bilen och då såg hon mig och klev ut. Turre sprang fram och hälsade glatt trots att han aldrig träffat henne tidigare, tydligen är det skillnad på folk och folk, han gillade henne direkt. Sen gav jag henne instuktioner mer eller mindre på språng och sen möttes vi upp vid parkeringen ett par hundra meter bort. Tiden var något sämre än före operationen men så hade jag en dålig och tung ryggsäck på mig också, det tog 34 minuter att jämföra med 33. Men löpningen kändes bättre, istället för att jogga långsamt och inte komma någonvart medanjag tar ut mig, lät jag steget bli längre och snabbare istället och det kändes som om orken räckte en längre sträcka även om den kanske räckte lite kortare tid. Det var kul att ha F där igen och det konstiga var att det kändes som om hon inte varit borta alls, som om vi inte tappat kontakten. Men det är ju så det är med gamla vänner säger de, man startar där man slutade.

Vid 22 började jag min färd hemåt, syrran tog ryggsäcken den här gången och det var mycket roligare och lättare utan den. Jag och Turre var förstås fullhängda med reflexer men ni ska ju inte tro att det gör att folk ens saktar in lite grann när de kör förbi...
Hem gick det på nån minut kortare tid än sist 37 istället för 38 minuter, så det är väl rätt bra. På vägen sprang jag förbi en gammal kompis till mina föräldrar och sa hej, presenterade mig och sprang vidare på några sekunder och kastade en ursäkt över axeln om att jag försöker korta tiden hem. Jag kom i säng nästan direkt och vaknade efter bara en liten stund med magont och senare på natten vaknade jag med kramp i skenbenen! Jag visste inte ens att man kunde få kramp där. Det gjorde inte så jätteont men det är ju besvärligt, dessutom stod vänster stortå nästan rätt upp. Jag gick upp och traskade omkring ett tag och sen tog jag en värktablett och så sov jag gott resten av natten.

Det ser mörkare ut än jag trodde

På tisdagen försov jag mig, detta trots att jag faktiskt kommit i säng relativt tidigt för att vara jag och dessutom sovit middag när jag kommit hem från jobbet, jag antar att det fortfarande är lite sviter från operationen... Det är trots allt första arbetsveckan efter sjukskrivningen.
På fönmiddagen hörde Ardennerföreningen av sig och ville köpa bilder på de två ardenrarna som deltagit i Årets Kallblod, hingsten vann ju dessutom. De hade fått mitt nummer av en tjej i föreningen och det var ju bra. På jobbet var det stressigt att försöka komma ikapp efter sjukskrivningen och när jag kom hem fick jag inte mycket gjort. Jag lallade runt med lite allt möjligt som inte var särskilt viktigt, detta trots att jag borde skriva mina reportage till Ridsport, de skulle ju vara inne nästa eftermiddag... Till middag stekte jag upp en bit laxfilé och kokade lite av min egenodlade potatis till det och så gjorde jag lite pulver-Hollandaise. Det var helt okey, men den där potatisen var inte särskilt speciell måste jag erkänna.
Sen ringde G och vi pratade en stund om lite allt möjligt och sen lade jag på för att komma igång med att fixa bilder och skriva. Bilderna var enligt ardennerföreningen väldigt mörka på deras dator och jag mailade dem till syrran för att se vad hon sa. Jo, de var nästan svarta enligt henne... Konstigt när de såg helt normala ut på min jobbdator som normalt gör allt lite mörkare än vad det är på lap topen.
Jag har ju inget program för att bearbeta bilderna och vet dessutom inte hur man gör och vad gör man förresten om man inte ens kan lita på sina egna ögon?
Jag gjorde iordning bilderna till Ridsport och hoppades att de skulle duga och sen satte jag slutligen igång med att skriva. Det svåra är oftast att komma igång och efter ett tag flöt det ganska bra. Jag insåg att jag sett väldigt få av hingstarna visas, jag hade ju varit upptagen med att fota dem hela dagen och jag fick söka i minnet för att komma på vad jag sett.
Slutligen var jag klar med det tyngsta och svåraste reportaget vid klockan 3 och kastade mig i säng.

Hålla kurs?

På måndagen gick jag upp och hoppade in i duschen direkt och sen åkte jag till konditoriet och köpte en frukostmacka. När jag åkte över motorvägen såg jag att det var kö ända från norr om Väsby in mot stan, tur att man inte skulle åt det hållet.
På lunchen sprang jag på en gammal stallkompis och hon sa att hon tänkt kontakta mig, hon undrade om jag kunde ha en nybörjarkurs i körning i deras stall. Jag har nog aldrig hållt en kurs, men köra kan jag ju och jag är ganska pedagogisk när jag lär ut sånt. Frågan är väl snarare hur man lägger upp en kurs och hur mycket man tar betalt...
Det låter rätt kul i alla fall, hoppas att hon återkommer så som hon sa.
När jag kom hem från jobbet sov jag en stund och var som en klubbad säl och hade svårt att vakna igen. Sen snyggade jag till mig lite och åkte till Tudor Arms för veckans quiz. Äntligen var det dags att träffa alla i "grundlaget" vi har ju bara setts en gång på hela sommaren och det var ju när vi grillade och badade badtunna hos mig i augusti.
B var borta och nu känns det som han har varit det rätt mycket, vi fåer väl se om han kommer näåsta gång. Någon middag hade jag ju inte hunnit hemma så det blev en oxfilétoast och de andra klagade på att jag kunde få i mig nästan hela, de brukar ju få resterna...
Även om vi var väldigt glada att se varandra och hade längtat till den här dagen var vi alla rätt trötta och därmed nästan dämpade. Dessutom hade Quiz Master stukat foten och var ersatt av stackars J & J som hade svårt att få tyst på alla kaxiga lag. Vi hade emmelanåt svårt att höra vad de sa och fick dessutom fräsa till åt några killar som stod mellan oss och ljudet och pratade väldigt högt. Vi fick ihop 42 poäng och det räckte till en 2:a plats men eftersom allt hade fått ordnas till i sista minuten hade J inga presentkort att dela ut och vi fick en I.O.U. med hälsningar från Quiz Master istället.
När jag kom hem gick jag och lade mig nästan direkt och visserligen somnade jag ganska snabbt, men jag kände mig sådär övertrött att det kändes som om det nästan var för jobbigt att sova. Nu vet jag hur övertrötta barn känner sig.

Det var ju fler än så som var bra

Söndagsmorgonen började med utställningsklasser men då satt vi och åt frukost hemma hos AC efter att ha packat våra grejer och plockat undan och dammsugit i stugan.
Vi passade dock tiden noga så att vi skulle vara på plats då 2½-års hingstarna fick sina poäng. Vi blev lite besvikna när bara 4 av 21 hingstar gick igenom, det är mycket lägre procent än tidigare år och vi hade ju tyckt att hingstarna var av jämnare kvalité i år än på länge. Själv hade jag till exempel gärna sett att den tyska hingsten Vincent hade gått igenom. Nu vet jag inte alls vilka skäl de hade att välja bort honom, det kanske var nåt allvarligt. Men annars hade jag velat ha honom i aveln eftersom han är lätt i typen, har stam som gör att han inte är släkt med ett enda sto i Sverige, är musblack och hade väldigt fint travsteg.

Av samma anledningar utom stammen var jag glad att den musblacke Gandhi klarade sig igenom. Det tror jag är en hingst som kommer att utvecklas på ett bra sätt.

Jag kan tycka att vi kanske inte borde vara så rädda att godkänna hingstar vi är lite tveksamma om och istället vara bättre på att de de som inte förärver sig ordentligt ur aveln. Ibland kan nämligen hingstar förvåna. De som är ursnygga och har bra rörelser kan ge halvdana avkommor och de som mest bara är allmänt korrekta kan ge idel vackra föl med goda rörelser. Vi kanske skulle vara mindre rädda att ta reda på vilka som är vilka?
I klassen för äldre tidigare icke godkända hingstar var det bara två startande och jag trodde nog att någon av dem skulle bli godkänd, det kändes som väldigt få annars. 4 av 23, låter inte det lite väl hårt? Jodå, den musblacke Belgarion gick fakitskt igenom. Han var ju visade tidigare utan framgång och även om jag tycker att det ser ut att vara en bra häst trodde jag aldrig att han skulle gå igenom. Jag har upplevt att premieringsnämnden inte gärna vill godkänna de som kommer tillbaka, jag får för mig att det är en typ av principfasthet och att de är för stolta. Men nu bevisade de att de inte alls är så småsinta och jag får be om ursäkt för mina tankar.

Efter ett mindre antal hästar i diverse utställningsklasser som tyvärr drog ut på tiden så pass att publiken tröttnade totalt på att följa utställningen så var det slutligen dags för 3-års stona. Under tiden det varit tråkigt had ejag fixat med mina foton och dessutom lyckats sälja några stycken. Bara 14 ston var med i år, det är ju väldigt synd, men attans så fina de var. Ibland har jag tyckt att de varit alldeles för tunga, andra gånger att de är för kantiga, detta år var alla riktigt fina och jag lyckades inte riktigt göra mig en särskild favorit. Jag förstår inte alls varför men de som togs ut som inte nått 40 poäng fick vi bara kritiken på, inte poängen och det hördes störda stön och suckar från läktaren när vi fick det beskedet.
När de tagit ut en efter en var bara två ston kvar, båda av väldigt god typ och ändå så väldigt olika. Jag trodde nog att de musblacka Höjgaards Iwana skulle gå etta, men sen ändrade jag mig och så tillbaka igen, det var svårt...

Slutligen visade det sig vara Björkhems Alexya som tog första platsen som bästa 3-års sto 2011 med Iwana som mycket god tvåa.
Till vår glädje satte de igång med BIS-ringen direkt efter avslutad 3-års klass och det var bara 5 hästar i den ringen, 4 Alexander Lukas avkommor och 3 Björkhems hästar, inte dumt.

Valacken Björkhems Qvick fick hela 42 poäng och ändå var han den första att lämna ringen, en 10:a på skritten fick han också.

Som BIS gick Frederik Skovå som just blivit såld till Norge och skulle åka till ny ägare samma dag, Reserv-BIS blev Björkhems Tara ett jättefint fölsto med fantastiska rörelser, stoet som vi fick se lösvisas i ridhuset på fredagskvällen.

Sen skulle jag bara fota 3-års stoet och BIS-vinnaren och sen gick jag och packade ihop dator och skivare och så packade vi bilen och kom iväg, men inte förrän vid 17.50! Dagen gick så långsamt att våra Gotländska vänner fått visa sitt 3-års sto utanför konkurrensen för att hinna till den tidiga båten, de varnade nämligen för kuling och de hade inte tagit sig hem annars. Vi fick med oss S hemåt Stockholm, hon som mött upp hos AC på fredagen. Och innan vi verkligen satte iväg stannade vi och handlade alldeles för mycket godis på Godishuset eller vad det heter i Vetlanda. S hade fått specifika instruktioner att han MÅSTE handla där innan han fick komma hem igen.

Jag som egentligen inte ens äter särskilt mycket godis köpte säkert bortåt 2-3 kg och helt seriöst, det kommer nog att räcka till jul, det gjorde det förra året...

När vi var mellan Vetlanda och Mjölby var vi i telefonkontakt med Östgötarna som vi kört om en stund innan, vi brukar försöka äta tillsammans på vägen hem och lyckades stråla ihop på Max Hamburgare i Mjölby. Där beställde jag alldeles för mycket mat som jag inte ens åt upp hälften av men jag ville liksom ha chili cheese, mozarella sticks och en hamburgare och lite smältost med pommesen...

Det blev att jag gav bort hälften av chili cheesen till S, åt mozarella sticksen och smakade på pommesen med smältost. Hamburgaren rörde jag inte utan tog med den som färdkost. Sen sa vi hejdå till Östgötarna och åkte vidare. Vi stannade bara en gång till på vägen, för att tanka och röka och det visade sig att vi tagit oss hem på rekordtid trots våra tre stopp kan man nog säga.
Vi hämtade min bil, lastade om och sen åkte jag och Å hemåt, S tog bussen och S åkte åt sitt håll.
Jag lämnade av Å hemma hos sig, hjälpte henne till dörren med väskan eftersom hon fortfarande hade svårt att gå och sen åkte jag hemåt och hämtade Turre på vägen.
Jag var hemma vid 23.30 och åt lite edamamebönor innan jag kom i säng. Precis när jag kommit hem hittade jag jordgubbarna som varit borttappade sedan fredagen, de låg i en av mina kassar gömd under annat. ´Jag kom i säng vid 1.30 och somnade på stört.