Sigtuna är också äldre än Australien

På torsdagen hade jag fullt upp på jobbet med att avsluta året. På eftermiddagen var det tänkt att jag skulle gå lite tidigare men det hann jag inte. Istället hämtade jag S på stationen, hon köpte lite sushi till oss båda och så åkte vi tillbaka till jobbet medan jag avslutade det jag höll på med.

Sen hoppade vi in i bilen och påbörjade utflykten vi planerat för dagen, första anhalt Sigtuna. Sigtuna är Sveriges äldsta ännu existerande stad och det kan ju vara spännande för någon som är från ett land som är runt 100 år gammalt. S har nu börjat fylla in: Och det är äldre än Australien när jag berättar om någon kyrka eller stad eller nåt, eftersom det som vi kallar modernt nästan är jämngammalt med Australien. Jag menar, mitt hus är byggt 1963 och jag ser det som relativt nytt.

Vi tog en promenad genom stan och gick tillbaka utefter stranden. De har byggt ett nytt trädäck vid stranden sedan sist jag var där och vi satte oss på bänkarna där och bara njöt av solen och utsikten. En and kom hoppandes upp från vattnet upp på däcket och stirrade länge på Turre som för att försöka komma fram till om han tänkte sätta efter honom. Turre stirrade tillbaka, slutligen gick anden närmare... Jag behövde inte hålla tillbaka Turre med kopplet, han bara satt och tittade på anden trots att den var så nära.

När vi kände oss klara med Sigtuna åkte vi vidare till Vaxholm och där gjorde vi som sig bör, vi tog en varsin glass och tittade på vattnet även där. Sen handlade vi på Konsum och tog en promenad över kullarna bakom hamnkvarteret och gick tillbaka till bilen. Vi handlade bland annat kantareller eftersom jag inte hittat några än och S aldrig smakat kantareller.

Vi bestämde oss för att ta Bogesundsvägen ut från Vaxholm och det såg ut att vara riktiga svampskogar som vi passerade så vi parkerade och gick rakt ut i skogen där. Skogen var blöt och började bli ganska mörk, men vi tog en tur på ungefär 30 minuter och sen var vi genomblöta. S var jättenöjd och tyckte att det var spännande. Hon har ju aldrig letat efter svamp förr och förundrades över saker som vi tar för givna, att marken är så mjuk och fjädrande och att man inte behöver oroa sig för dödligt giftiga ormar och spindlar.

Med tanke på hur kort bit vi hann gå så tycker jag nog att vi fick lite utdelning i alla fall. Vi kom hem med några blodriskor och en stor Karl Johansvamp. Båda gillas ju väldigt av även maskar, men vi fick ihop en liten hög av varje som jag smälte och frös in på kvällen.

När vi kom hem gjorde jag kantarellrisotto och vi bestämde oss för att bara ha det och inget till och det blev jättegott. Jag åt ärtskott till men S ville inte ens ha det, hon gillar inte grönsaker.

Sen tittade vi på Änglagård andra sommaren och S tyckte att den var sorglig, vilket den ju är faktiskt. Sen dividerade vi om vad vi skulle göra över helgen och det stod mellan Ju's torp, skärgården och Gotland och vi landade väl mer eller mindre på Gotland. Färjan visade sig vara så full att vi inte skulle kunna få med oss bilen dit om vi inte åkte så sent som vid 20 och då skulle vi inte komma till Gotland förrän vid 23.30. Vi tittade lite på hotell och så, men kom aldrig till något beslut.

När jag väl kom i säng var jag helt slut och somnade direkt.