söndag 11 september 2011

Engelsmän har inget sinne för mat

På lördagsmorgonen hade jag bestämt mig för att göra en riktig "fry up" till frukost. Jag vet inte varför jag gör det någon gång vartannat år, kanske glönner jag däremellan att det faktiskt inte är särskilt gott, fräsch eller ens enkelt? I vilket fall så hade jag haft äggen i kylskåpet vääääldigt länge och testade att lägga dem i vatten för att se hur de mådde... Vad jag förstår ska man inte använda ägg som vill stå snarare än ligga i vatten, om de sen flyter dessutom då ska de kastas. Alltså hoppade jag in i bilen och åkte till Ica för att köpa nya ägg. Det var jättefint väder och ganska varmt och jag vet inte riktigt varför men det kändes mer som vår än som höst och det gjorde mig lite deprimerad att veta att så inte är fallet. Jag har egentligen inget emot hösten, det är bara det faktum att jag vet att det blir vinter efteråt som gör att jag inte gillar hösten. Jag skulle hellre ha en kylig, vår och regnig vinter än en iskall med massa snö, jag skulle nog må bättre i England än i Sverige, för låt oss vara ärliga, hur ofta gnistrar egentligen snökristallerna på snöiga fält? Det är ju någon gång på tidiga våren möjligtvis, då solen kommer tillbaka ett par timmar då och då. Det är jättefint, men resten av vintern är inte värd dessa få timmar/dagar. Nej, då är det ju enklare att åka till fjällen framåt april om det är sånt man vill ha. Nere på Ica köpte jag ägg och lite annat och ett barn gick och gnällde för att den lilla kundvagnen hon drog på inte ville som hon ville och plötlsigt började hon grina och skrika. Till saken hör att hon var bortåt 4-5 år gammal och alldeles för stor för att bete sig så. Så jag tittade överdrivet förvånat på henne som om jag var chockad över beteendet och se, det fungerade!
Hon blev generad över sitt uppförande och blev tyst och lugn på sekunden. Dagens goda gärning till en stressad förälder vill jag se det som.

När jag kom hem gjorde jag iordning en sen frukost och lade ned en hel del tid och besvär på den och sen kunde jag inte äta den... Det var inte särskilt gott och dessutom tog det stopp direkt och sen fick jag hicka som höll i sig i nästan en timme. Senare på eftermiddagen värmde jag frukosten i micron och kunde få i mig nästan all av det som var kvar.

Näsan som blivit lite mindre täppt blev återigen täppt på eftermiddagen och smaksinnet som börjat komma tillbaka försvann igen.
Jag tittade på Narnia och virkade lite medan jag väntade på att G skulle ringa och be mig hämta honom på Väsby station. Jag åkte mot stationen när han hört av sig och såg en älg på vägen, när jag kom ut vid ängarna mittemot Söderviksskolan var det två varmluftsballonger på väg över fälten där och tjurarna var nyfikna och stod och tittade och började sedan långsamt röra sig mot ballongerna.

Vid 19 ungefär var jag på plats och G fick lasta bilen ensam med cykelväska och allt eftersom jag var rädd om min näsa och hade rätt ont, det var dags för nya smärtstillande när vi kom tillbaka.
Sen monterade G sin cykel på verandan medan jag vilade en stund på soffan. Jag värmde lite lasagne åt oss och gjorde en sallad och G sa att den var bra, jag känner ju fortfarande ingen smak så jag vet inte. Men han tog två portioner s jag antar att han menade det i alla fall.
Sen satt vi i soffan med varsin lap top framför oss och gjorde lite olika saker och sen spelade vi "På Spåret" det där elektroniska spelet som jag och Quiz-L också spelat förr.


Sen lyssnade vi lite på musik och försökte gissa filmmusik.
Vi kom i säng relativt tidigt, jag var helt slut och G skulle ju cykla på morgonen.

Inga kommentarer: