torsdag 22 september 2011

Det ser mörkare ut än jag trodde

På tisdagen försov jag mig, detta trots att jag faktiskt kommit i säng relativt tidigt för att vara jag och dessutom sovit middag när jag kommit hem från jobbet, jag antar att det fortfarande är lite sviter från operationen... Det är trots allt första arbetsveckan efter sjukskrivningen.
På fönmiddagen hörde Ardennerföreningen av sig och ville köpa bilder på de två ardenrarna som deltagit i Årets Kallblod, hingsten vann ju dessutom. De hade fått mitt nummer av en tjej i föreningen och det var ju bra. På jobbet var det stressigt att försöka komma ikapp efter sjukskrivningen och när jag kom hem fick jag inte mycket gjort. Jag lallade runt med lite allt möjligt som inte var särskilt viktigt, detta trots att jag borde skriva mina reportage till Ridsport, de skulle ju vara inne nästa eftermiddag... Till middag stekte jag upp en bit laxfilé och kokade lite av min egenodlade potatis till det och så gjorde jag lite pulver-Hollandaise. Det var helt okey, men den där potatisen var inte särskilt speciell måste jag erkänna.
Sen ringde G och vi pratade en stund om lite allt möjligt och sen lade jag på för att komma igång med att fixa bilder och skriva. Bilderna var enligt ardennerföreningen väldigt mörka på deras dator och jag mailade dem till syrran för att se vad hon sa. Jo, de var nästan svarta enligt henne... Konstigt när de såg helt normala ut på min jobbdator som normalt gör allt lite mörkare än vad det är på lap topen.
Jag har ju inget program för att bearbeta bilderna och vet dessutom inte hur man gör och vad gör man förresten om man inte ens kan lita på sina egna ögon?
Jag gjorde iordning bilderna till Ridsport och hoppades att de skulle duga och sen satte jag slutligen igång med att skriva. Det svåra är oftast att komma igång och efter ett tag flöt det ganska bra. Jag insåg att jag sett väldigt få av hingstarna visas, jag hade ju varit upptagen med att fota dem hela dagen och jag fick söka i minnet för att komma på vad jag sett.
Slutligen var jag klar med det tyngsta och svåraste reportaget vid klockan 3 och kastade mig i säng.

Inga kommentarer: