Yr i mössan?

På torsdagskvällen hade jag blivit nervös för min bil- och hemnyckel, jag kunde bara inte hitta den. Det är helt som det brukar vara däremot så jag hade ingen panik ännu. Jag gick upp och tog mig mot stora huset för frukost men när jag kom in blev jag mött av de som bodde i det huset och de sa att det inte blev någon frukost idag. Efter lite förvirring från min och de andras sida visade det sig att den som skulle lagat frukost antingen hade glömt eller försovit sig. Våra hjärtan sjönk när vi insåg att någon pradaisgröt skulle vi i alla fall inte få denna sista morgonen på ön...
Några stycken satte igång att ställa fram frukost medan några av oss satte sig i solen på trappen och bara hade det bra en stund. På Å's kopp och finger landade en slända som hade den goda smaken att sitta stilla så länge att jag kunde ta en bild. Vi liksom bara njöt av att ha ännu en dag i varandras sällskap och själv kunde jag suttit där resten av dagen.
Efter frukost städade vi rummen och de gemensamma utrymmena och nu satte jag frenetiskt igång att leta efter bilnyckeln.
När vi satte igång de sista lektionerna hade jag svårt att koncentrera mig, jag funderade mest på hur jag skulle göra om jag inte hittade nyckeln. Jag vet ju inte ens var extranyklarna till bilen är, det har jag tänkt på förr. Jag lcyakdes i alla fall skriva ihop vettiga saker och lyssnade uppmärksamt nog för att kunna ge de andra feedback, men jag var lite sent tillbaka efter lunchen eftersom jag tömde båda väskorna, skakade alla kläder och sen skakade de tomma väskorna, nej, nycklarna fanns inte där.
Till lunch hade vi fått jordnötsgryta och jag gillar ju inte jordnötter alls, ändå var det riktigt gott, fast jag hade ju hellre haft den utan jordnötter.
Sista 10 minuterna av sista lektionen lät vi alla säga några ord om hur de upplevt veckan och det var så fina sista ord alla hade. Jag var definitivt inte ensam om att ha tyckt att vi haft både en fantastisk vecka och fantastiska människor i gruppen. Vi hade kommit överrens om att jag skulle få gruppen fotograferad tillsammans före lunchen men några stycken hade rymt och vi bestämde oss för att ta det efteråt istället. Ni får en titt på båda försöken. I försök 2 hjälpte Idöborgs S till att fotografera efter att jag ställt in allt på kameran åt henne och gett instruktioner om hur jag ville ha det, det blev fin, fint.
Sen satte jag iväg för att hinna söka igenom de stigarna jag gått på då jag haft kameraväskan med mig. S erbjöd sig att hänga på och hjälpa till att leta och flera av de andra hade tagit en tur runt ön tidigare för att ta en titt. Vi gick stigen ned till bastun och medan jag gick ut på klipporna gick S in och kollade i bastun. Till slut insåg vi att den nog inte fanns på ön och så gav vi upp och hämtade våra väskor och gick ned till bryggan.
Det var riktigt varmt därnere och solen gassade, vi satt och väntade en stund och sen dök vår taxibåt upp och en bit bort kunde vi se Å's familj komma närmare med segelbåten.
Vi kramade om Å som inte skulle med båten och sen åkte vi mot Stavstanäs.
Jag satt uppe, ute men några ur gänget men även fast solen sken så blev det kallt i fartvinden och det var svårt att höra vad de andra sa. Efter 20 minuter gick vi i land i Stavsnäs och kramades allihopa och såg till att spika vissa planer om utbyten av böcker och grejer. Sen lämnade jag mina väskor med kursledaren V och så gick jag för att först och främst kolla om bilen stod kvar... Väl på parkeringen ser jag till min lättnad att den står där den ska och smygande går jag runt den och under tiden tittar jag in genom bakrutan, kan ni tro! Där i tändingslåset satt nyckeln!
Det är sånt som jag inte gör... Jag har alltså glömt den i tändningen trots att jag normalt tar ut den av reflex även när jag inte behöver, sen har jag gått från bilen för att fixa parkeringsbiljett och sen har jag gått tillbaka med biljetten, tagit väskorna och gått därifrån utan att låsa och utan att reflektera över att jag inte låste. Jag som brukar låsa flera gånger... Jag var ju inte ens stressad. Jag vet inte alls hur allt detta gick till men nu gick jag leende tillbaka mot kajen och på vägen skakade jag nycklarna utanför bussfönstret där de andra satt och så gick jag tillbaka till V och mina väskor.
Hon hade ju missat bussen till sitt hotell eftersom hon vaktat mina väskor så nu erbjöd jag mig att skjutsa henne dit innan jag åkte hemåt. Sagt och gjort, vi packade in oss och väskorna i bilen, tutade och vinkade till G och C som just var på väg från sin parkering och var de enda som inte visste att jag hittat nyckeln. Efter att ha lämnat V på hotellet någon kilometer bort så åkte jag hemåt, jag hade tur och det var inte mycket trafik. Jag visste inte vart navigatorn ville ha mig, men jag misstänkte att den ville att jag skulle åka genom stan, vid Slussen så jag hamnade lite vilse på bakvägar till Globen och insåg alldeles försent att S lika väl kunde åkt med mig hem, jag var ju precis i närheten av där han bor...
När jag tagit mig hem till Väsby åkte först och handlade på Ica och sen direkt och hämtade Turre, systersonen var snäll nog att komma ut med honom och medan jag väntade kom min kollega I förbi med sina två hundar och vi pratade en stund och sen gjorde hundarna också det när Turre kom ut. Sen åkte vi hemåt och jag firade fredag i lugn och ro med edamame som mellanmål och senare till sen middag, kräftor!
Under tiden tittade jag på M*A*S*H och emellanåt hade jag svårt att hålla tankarna borta från de människor jag lärt känna under veckan och de framsteg jag själv kände att jag gjort i skrivandet.