Sicket javla väder

När jag vaknade på fredagsmorgonen var det första jag hörde ett högt spinnande från Judas men jag kunde inte se honom. Jag trodde att han kanske låg i hallen någonstans men när jag går förbi byrån i sovrummet så inser jag att det är uppe på den han ligger, på mina shorts. Det är fördelen med regn, då är Judas hemma en stund då och då.
På jobbet fick jag gjort det jag skulle men flera andra hade problem med sina datorer. Jag vet att syrrans var paj och nu var C's dator också paj så han åkte hem. Ingen idé att sitta på kontoret om inte datorn fungerar ju. Han fortsatte hemma däremot det vet jag eftersom jag fick jobbmail från honom lite senare.

Direkt efter jobbet åkte jag ned till Infra City och köpte hundmat och sen åkte jag hem och slocknade i sängen. jag sov en stund och sen gick jag upp för att äta nåt. Då ringde en kompis, kollegas man och sa att han ville köpa 2 av de 3 biljetterna vi behövde sälja till Dolly Parton konserten. Sagt och gjort, han skulle komma och hämta dem om 30-40 minuter så jag hoppade in i duschen så länge.
Han kom lite tidigt men gav mig en chans att klä på mig innan jag gick ut och vi gjorde upp. Han var trevlig och det känns bra att veta att de vi ska stå bredvid nästa lördag är trevliga.
Sen gjorde jag iordning mig och åt lite och så åkte jag in mot stan. Det kändes som om klockan var mycket för dagen hade redan varit rätt lång, men klockan var inte mer än strax över 18. När jag kom in mot stan insåg jag att jag bara hade några få minuter att vänta om jag ville slippa betala trängselskatten så jag ringde Ju och undrade om hon stod och väntade. Nej, jag kunde vänta med att köra in. Alltså körde jag så att jag såg tullen och sen stannade jag vid vägkanten och jag kan berätta att jag inte var ensam. det handlar ju bara om 10 kronor, men för mig är det en principsak. Jag kan inte fatta varför jag ska betala för att åka in i min egen stad. Jag betalar ju skatter för att äga bil, för att tanka bilen och en massa andra skatter därtill. När klockan slog tullfritt var det 3 bilar som plötsligt kom tillbaka ut på vägen och så körde vi vidare.

Jag skulle vänta uppe vid Centralen men där var en massa bilar, främst polisbilar faktiskt, det var nog minst 10 stycken. Jag ställde mig istället utanför World Trade Center och strax senare kom Ju och vi åkte mot Vanadisvägen och Best Western hotel där M och A skulle bo över natten. Vi hade problem att hitta parkering, inte ens i parkeringshuset kunde vi stå, det stängde klockan 20... Jag fattar inte varför de har öppettider i ett obemannat garage? Det är svårt nog ändå att hitta parkering i stan.

Vi mötte upp tjejerna i hotellobbyn och sen var tanken att vi skulle äta tapas, men när vi började gå insåg vi att det regnade och blåste alldeles för mycket för att vi skulle vilja promenera någonstans så vi gick tillbaka de få meter vi gått och gick in på den italienska restaurangen bredvid hotellet istället. Där inne var det varmt och mysigt och rent och vi gick vår mat riktigt snabbt. Vissa missar hade gjorts med vår mat, Ju hade inte fått räkor i sin pasta och jag hade inte fått champinjoner. Men när vi vänligt påtalade det så log kocken åt oss och ursäktade sig med att han var så kär att han inte kunde koncentrera sig. Sen fick Ju en tallrik med vitlöksfrästa räkor som var gudagoda och sen fick jag en liten skål med gratinerade champinjoner som också var fantastiska! En massa missar alltså men otroligt trevlig bemötande när vi påtalade missarna. Maten var för övrigt lite väl alldaglig kanske, men våra extrarätter var de allra bästa.

När vi var klara med maten bestämde vi oss för att ta bilen och åka till Tudor för att slippa regnet och att leta efter ett trevligt ställe. Först satt vi ute ett bra tag trots regnet och jag blev rätt blöt i ändan trots att vi satt under markisen, för jag satt precis i öppningen mellan de båda delarna av markisen. När vi inte fick sitta ute längre hittade vi ett bord längst in i restaurangdelen och kunde sitta i lugn och ro och snacka. Plötsligt insåg jag att min väska fattades och m sprang ut och tittade och hittade den under borden där vi suttit tidigare... Då hade den legat där säkert i en halvtimme eller nåt och ingen hade rört den. Ibland ska man ha tur också.

Till min stolthet gillade tjejerna Tudor väldigt mycket och när vi slutligen blev utkörda vid stängning så hoppade vi återigen in i bilen och körde ned till Karlavägen och The Londoner.

Jag sa till dem att The Londoner är lugnt och inte särskilt spännande och mycket riktigt var det ganska tomt, men vid bordet bredvid oss satt ett gäng väldigt unga ungdomar och de var inte alls otrevliga men de var frukstansvärt högljudda. i hörde knappt vad vi sa till varandra. De satt med huvudena ihop och skrek ändå till varandra över bordet när de pratade och emellanåt skrek de eller skrattade så högt de kunde.
När vi stängt även denna pub bestämde vi oss för att det var sängdags. Vi körde Ju ned till Sveavägen vid Sergel så att hon kunde ta en taxi och sen körde jag tjejerna till hotellet innan jag åkte hemåt. Jag fick köra väldigt försiktigt för vid det här laget hade det regnat länge och regnade fortfarande så krafitgt att vattnet inte hann undan och det var stor risk för vattenplaning nästan hela vägen. Jag hämtade Turre hos mamma och pappa och åkte sen hemåt och tog av mig mina blöta kläder, kokade lite edamamebönor och gick och lade mig.