Jag gick upp vid 10 och gjorde en god frukost med äggmacka och frappé. Vad gillar ni Turres sura min när han inte fick smaka?
Lite drygt en timme senare ringde G från cykeln. Han och andra G skulle cykla Ride of Hope ett cykellopp som går från Lund till Stockholm med lite omvägar. I år hade de fler anmälda än någonsin drygt 1200 cyklister. Det var runt 40 som cyklade hela vägen, de andra cyklar en eller flera dagsetapper. Syftet med cyklingen är att samla in pengar till Barncancerfonden och det gör de med den äran kan jag lova. Det var nu 4:e året de kör detta lopp, 2008 var de runt 240 cyklister varav bara 2 cyklade h
ela vägen, kan ni tänka er vilken utveckling och hur snabbt det gått. Hittills har de samlat in drygt 5 miljoner kronor totalt till Barncancerfonden, nu körs även spinning på gym över hela Sverige. Man "köper" en cykel och har sedan ett lag som hjälps åt att hålla igång den. http://www.barncancerfonden.se/Ride-of-hope/
Denna dag skulle de cykla in i Stockholm och jag skulle möta upp dem. G undrade om jag kanske kunde möta upp redan vid Skånela Kyrka? Jag sa att jag skulle göra det om jag hann och sen körde jag ut dit efter frukost och kom faktiskt i tid. Jag pratade med båda en stund men de var förstås väldigt upptagna, den ena med arrangemangen av eventet och den andra av att leda en grupp cyklister.
Jag roade mig med att fota och att fnissa åt hur stela alla såg ut att vara, de gick vankande på stela
ben.
När de flesta cyklat iväg och det inte var någon risk att jag skulle möta en klunga på vägen så körde jag mot Märsta. Jag stannade först på Plantagen men de hade inga snittblommor så jag åkte till Blomsterlandet på Eurostop för att köpa en ros var
åt killarna. När det blev min tur sa jag glatt till tjejen i kassan att jag hade jättebråttom, sekunden senare fräser en karl åt mig från blomsterkylen att de var före. Jag sa med kylig röst att om man står i kö så får man väl stå i kö, annars vet ju ingen att man står i kö och då kan man ju inte gärna bli sådär aggressiv. Tjejen som visste att jag hade bråttom gav mig en stressad blick och gick iväg för att hämta en kollega som hjälpte mig så snabbt att de andra inte ens hade hunnit plocka ihop några blommor när jag gick mot kassan för att betala. Jag förstår inte varför gubben var tvungen att bli så arg, hur skulle jag kunna veta att de stod i kö när de inte stod i kö...?
Nu hade jag ruskigt bråttom. Jag kunde inte se hur det skulle kunna gå så mycket fortare för dem att komma till stan än för mig, men de hade sagt att de skulle vara där klockan 14 och det är ju ungefär 25 km till stan därifrån och de skulle ju cykla 25-28 km/h. När jag är vid Järva krog har jag 7 minuter på mig...
Vid Karolinskavfarten ser jag ett blink i backspegeln... När jag stannar vid kanten kliver 2 uniformerade poliser ut och fram till min bil. De var ju inte översvallande, men de var absolut inte otrevliga, de var proffsiga helt enkelt och blandade inte in känslor i jobbet. Jag kände mig oerhört dum och generad och de var lite snälla mot mig och jag fick behålla körkortet men fick 3200.- i böter. Det svider men jag kan känna att det var rätt åt mig faktiskt. Jag antar att de kollade upp mig rätt ordentligt eftersom de följde efter från Häggvik till Karolinska
och jag har ju aldrig gjort något olagligt i hela mitt liv och har heller aldrig krockat eller nåt sånt. Dessutom gissar jag att de inte tyckte att jag körde särskilt farligt trots hastigheten, annars hade de nog stoppat mig tidigare. Dessutom fick jag förstås blåsa ocså och det var ju helt rent eftersom jag dricker så sällan.
Någon kvart senare fick jag fortsätta in mot stan och jag kom till Gärdet någo
n kvart över 14. Det som var så irriterande var bara att jag fick vänta nästan en timme innan de dök upp... De hade fått punkteringar och grejer på vägen, någons kedja hade gått av också.
Killarna fick sina rosor eftersom de inte får några priser för att de cyklar. Visserligen får de en medalj om de cyklat hela sträckan men de
var ju värda en ros var.
och jag har ju aldrig gjort något olagligt i hela mitt liv och har heller aldrig krockat eller nåt sånt. Dessutom gissar jag att de inte tyckte att jag körde särskilt farligt trots hastigheten, annars hade de nog stoppat mig tidigare. Dessutom fick jag förstås blåsa ocså och det var ju helt rent eftersom jag dricker så sällan.
Någon kvart senare fick jag fortsätta in mot stan och jag kom till Gärdet någo
n kvart över 14. Det som var så irriterande var bara att jag fick vänta nästan en timme innan de dök upp... De hade fått punkteringar och grejer på vägen, någons kedja hade gått av också.
Killarna fick sina rosor eftersom de inte får några priser för att de cyklar. Visserligen får de en medalj om de cyklat hela sträckan men de
var ju värda en ros var.
Jag kände mig jättelåg och ville mest åka hem och dö ensam i soffan men G insisterade på att han skulle få bjuda på middag som det var tänkt och slutligen gav jag med mig. Vi började med att ta en promenad med Turre på Gärdet först eftersom han suttit i bilen så pass länge. Sen lyckades vi på nåt sätt få in G's cykelväska, resväska och ryggsäck i baksätet i min relativt lilla bil. Sen cyklade han till Tudor och själv tog jag bilen.
Vi fick ett litet, litet bord längst in i restaurangdelen och jag valde Seafood Salad och G tog St
eak and Mushroom Pie. Medan vi åt dividerade vi om vad vi skulle göra sen och slutligen kom vi fram till att vi skulle bada i badtunnan. Jag ringde grannen M och frågade om hon ville bada med oss senare och då erbjöd hon sig att fixa till tunnan tills vi kom hem.
Vi fick ett litet, litet bord längst in i restaurangdelen och jag valde Seafood Salad och G tog St
eak and Mushroom Pie. Medan vi åt dividerade vi om vad vi skulle göra sen och slutligen kom vi fram till att vi skulle bada i badtunnan. Jag ringde grannen M och frågade om hon ville bada med oss senare och då erbjöd hon sig att fixa till tunnan tills vi kom hem.
Sen fick jag stå och vänta tills G skruvat ned sin cykel i smådelar och packat ned den i cykelväskan, sen packade vi bilen och åkte hemåt. När vi kom hem hade M tömt och skurat ur tunnan och börjat fylla den, vad hon inte visste var att det går fortare om man tar bort munstycket så det gjorde jag och så började det gå undan.
Efter en stund tände jag elden i tunnan men först såg jag till att elda i skorstensröret så att det blev ett bra drag. Men sen var det stopp... Elden tog sig och slocknade, tog sig och slocknade, om och om igen. Till slut åkte jag och G till OKQ8 medan M passade elden. G hade nån idé om nåt tändpapper som han trodde skulle fungera.
Jodå, till slut tog sig elden och när glöden började bli riktigt bra i botten då blev det plötsligt drag igen i skorstenen. Jag tror att man måste få fjutt ordentligt i botten och sen fylla på ved senare, men det var inte så de sa till mig när jag köpte tunnan.
Medan vi väntade på att vattnet skulle bli varmt satt vi bara och hade det bra på verandan. Det började småregna ett par gånger men vi var för envisa för att ge upp och gå in och snart slutade det. G letade upp låtar på nätet och förhörde oss på vilken film de kom ifrån och vi hade alla väldigt kul. Tanken med att bada badtunna var att G som cyklat långt och M som sprungit midnattsloppet skulle få värma sina trötta muskler i värmen, nu blev de istället sittande och blev kalla på verandan. Men slutligen, klockan 0.30 som vanligt... var vattnet 36 grader varm och jag och G hoppade i. m gick hem för att byta om och dök inte upp igen på 30 minuter men var slutligen i vattnet. Sen satt vi där tills vi höll på att koka, jag och G satt på kanten av tunnan med benen ur vattnet också. När vi mätte var det 40 grader varmt! Inte konstigt att vi blev kokta. Först väntar man jättelänge för att det ska bli varmt och sen blir det för varmt. Ja, G och m räddade min dag och kväll och vi hade haft jättetrevligt, det kändes verkligen som riktigt lyx att bada badtunna en söndagkväll.
Efter en stund tände jag elden i tunnan men först såg jag till att elda i skorstensröret så att det blev ett bra drag. Men sen var det stopp... Elden tog sig och slocknade, tog sig och slocknade, om och om igen. Till slut åkte jag och G till OKQ8 medan M passade elden. G hade nån idé om nåt tändpapper som han trodde skulle fungera.
Jodå, till slut tog sig elden och när glöden började bli riktigt bra i botten då blev det plötsligt drag igen i skorstenen. Jag tror att man måste få fjutt ordentligt i botten och sen fylla på ved senare, men det var inte så de sa till mig när jag köpte tunnan.
Medan vi väntade på att vattnet skulle bli varmt satt vi bara och hade det bra på verandan. Det började småregna ett par gånger men vi var för envisa för att ge upp och gå in och snart slutade det. G letade upp låtar på nätet och förhörde oss på vilken film de kom ifrån och vi hade alla väldigt kul. Tanken med att bada badtunna var att G som cyklat långt och M som sprungit midnattsloppet skulle få värma sina trötta muskler i värmen, nu blev de istället sittande och blev kalla på verandan. Men slutligen, klockan 0.30 som vanligt... var vattnet 36 grader varm och jag och G hoppade i. m gick hem för att byta om och dök inte upp igen på 30 minuter men var slutligen i vattnet. Sen satt vi där tills vi höll på att koka, jag och G satt på kanten av tunnan med benen ur vattnet också. När vi mätte var det 40 grader varmt! Inte konstigt att vi blev kokta. Först väntar man jättelänge för att det ska bli varmt och sen blir det för varmt. Ja, G och m räddade min dag och kväll och vi hade haft jättetrevligt, det kändes verkligen som riktigt lyx att bada badtunna en söndagkväll.
När vi badat klart och M gått hem var klockan 2 och ingen av oss orkade bädda åt G så han lade sig på soffan med en filt under sig och en över sig, en kudde fick han i alla fall... Sen hade han somnat innan jag ens var klar för att gå och lägga mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar