söndag 31 juli 2011

Får jag smaka på din fot?

Jag vet inte säkert vad det var som väckte mig på torsdagen men jag vaknade väldigt plötsligt och tittade på telefonen vars signal var avstängd. DHL hade sagt att de skulle leverera 13-15 på eftermiddagen och klockan var inte ens 11, men när jag såg ett nummer jag inte kände igen så ringde jag upp det, personen hade ju ringt 2 gånger, det måste vara viktigt.

Det visade sig mycket riktigt vara DHL som kom mycket tidigare än väntat. Tjejen sa att hon var på väg eftersom hon chansat på att jag var hemma. När jag klev ut på framsidan stod hon bakom lastbilen med näsan i marken... det visade sig att hon försökt backa upp bilen på min uppfart och det går inte på grund av vinkeln, bilar och lastbilars underrede tar i då och nu hade hon kört sönder stenläggningen på sidan av uppfarten. Tjejen visade sig vara väldigt trevlig och hjälpte mig att släpa bordspaketet på plats på verandan trots att det var hårt arbete och hon var väldigt liten, men inte förrän hon uttryckt förvåning över att jag bor själv och liksom alla andra undrar varför inte min sambo hjälper mig med tunga saker för... sen körde hon ned lastbilen och så lade hon tillbaka alla stenarna där de skulle ligga trots att det var rätt tungt det med. Under tiden gjorde jag en frappé åt henne, sådan service ska belönas tycker jag. Sen drack vi kaffe och tog en cigg och så åkte hon vidare. Efter frukost satte jag igång med en riktig storstädning, jag diskade, dammsög, tog ur lakanen ur sängen, skurade golvet och tvättade två maskiner tvätt.
När jag tog en liten paus gick jag in på Facebook och E i Linköping hade hört från vår gemensamma vän S att jag var i Östergötland. Tanken var ju att jag skulle åka dit onsdag eller torsdag men eftersom E och även H var bortresta den veckan så tänkte jag åka ned till hästtävlingarna i Vaggeryd först på fredagen. Men nu visade det sig att E var hemma över natten och tyckte att jag skulle komma ned. Jag hade inget emot det och sa att jag skulle åka om ett par timmar. Jag gjorde klart det jag höll på med och sen monterade jag bordet ute och tog emballaget av stolarna och ställde allt på plats och släpade dessutom ned det gamla, tunga bordet från verandan. Jag gjorde en hög av emballage, bord och resterna av badtunnans lock, det får jag transportera till sopstationen någon dag med hjälp av bil och släp från jobbet.
Sen packade jag som en furie och for runt, strax efter 17 lämnade jag Turre till mamma och pappa och åkte söderut. På vägen ned var det tidvis riktiga ösregn och jag körde 80-90 km/h och var en av de som körde snabbats. Man såg inte mycket alls och det var pölar och störmmar av vatten överallt. Man fick känning av vattenplaning så fort man körde lite för fort.

Vid 19.30 körde jag av motorvägen och då var det tänkt att jag skulle ringa E för en vägbeskrivning men det var upptaget i över 20 minuter i sträck... efter att ha försökt få tag i alla våra gemensamma vänner som vet var hon bor, men misslyckats, så åkte jag in till Maspelösa på sightseeing istället. Min farbror bodde där när jag var yngre och jag minns var huset stod men tydligen minns jag inte alls själva huset, det såg inte ens bekant ut... Har de nya ägarna byggt om det eller bara målat det?

Slutligen fick jag tag i E och tog mig hem till henne på 5 minuter, sen fick jag träffa hennes trvliga man som jag hört så mycket gott om och han var mycket riktigt en trevlig karl. Sen åt vi kräftor till middag, de hade blivit kvar sen förra årets fångst och nu är det ju dags för nytt fiske. Det var jättegott och vi hade trevligt. Sen plcokade vi undan och så åkte vi och tittade till hennes hästar och åkte sen vidare till Es kompis A som jag ju lärt känna för några veckor sedan. Hon bor i ett litet hus precis som jag och vi har gjort liknande val i renoveringen av huset och jag tyckte mycket om hennes hus. Dessutom var hon hundvakt till sina föräldrars trevliga tax Pelle och det kändes hemtamt för mig att ha en tax på foten under bordet. Pelle är strävhårig, jättefin, urtrevlig och dessutom en fin avelshund med en massa barn. A bjöd på mumsiga kantarellmackor och te och vi hade jättetrevligt. Jag tråkade nog visserligen ut dem lite med att visa foton på datorn, jag har lätt för att bli för entusiastisk när det handlar om mina bilder. Ja, när det gäller andras också faktiskt.

Vi kom inte iväg från A förrän vid 1 och jag kom väl i säng vid 2 när vi bäddat åt mig i gästrummet. Men av någon konstig anledning kunde jag inte somna direkt. Men när jag väl somnade så sov jag faktiskt riktigt bra.

Ni får ursäkta kvalitén på bilderna, men det är inte lätt att fota hästar som inte står still med en mobiltelefon i mörker... den andra kameran hade jag glömt i bilen. Dessutom var de översociala hästarna och höll på att krypa upp i knät på mig så fort jag hukade mig för att ta kort. En av dem började dessutom knapra på mina skor, eller var det fötterna hon var ute efter?

Inga kommentarer: