måndag 11 juli 2011

Campingspya?

På söndagen hade vi bestämt oss för att strunta i att titta på allrounddressyren, den gick helt enkelt för tidigt och vi hade fått nog av dressyr på lördagen. Istället tog vi en liten sovmorgon, städade vårt rum, gjorde kaffe och packade bilen, vi var på tävlingsplatsen vid 10 ungefär tror jag. Vid 11 var det dags för första hoppklassen, en värmingsklass. Precis då de sista ekipagen skulle hoppa bäörjade det regna och lagom till omhoppningen öste det ned! Efter att ha frågat de två ryttarna som gått till omhoppning om de ville vänta tills regnet lättat eller om de ville hoppa, så satte omhoppningen igång trots att det hällde ned. Jag hade min stora militära regnrock på mig och den skyddade ju kameran effektivt, men det var ju svårt att fota och hålla den torr. Dessutom är jag inte så bra på att fotografera hoppning än, jag har svårt att få skärpan rätt och svårt att tajma när jag ska trycka av. Det blir ännu svårare i regn kan jag tala om, inte nog med att skärpan i värsta fall ställs in på en regnvägg istället för på objektet det blir också mycket mörkare och ställer helt andra krav på tider och bländare. Hästar och ryttare såg ut som dränkta katter och det gjorde stora delar av publiken också. Jag hade lagt mina cigaretter, tändare och solglasögon under min jacka som jag lagt i min campingstol som jag trodde var till stor del skyddad av det lilla parasollet som hör till stolen. Men när jag kom tillbaka till stolen låg jackan i en pöl och när jag lyfte den låg cigaretterna och guppade på en stor pöl i sitsen på stolen...
Kameraväskan tycktes ha klarat sig rätt bra den är till stor del vattentät tror jag.
Dessvärre hade jag hällt kaffet rätt i stolen också när jag lyfte den för att lägga väskan under.

Sen stod jag med paraply över mig medan jag fotade nästa klass och det gick bättre än vad man kan tro. Jag höll mig alltså relativt torr, syrran var helt genomdränkt däremot eftersom hon inte hade någon regnkappa och inte haft tillgång till paraplyet när det värsta skyfallet kom.
På det stora hel måste jag erkänna att jag är rätt besviken på kvalitén på hoppekipagen. Visst finns det en handfull duktiga ryttare men de är alldeles för få. Man kan se att hästarna har kapacitet men det var en stor del ekipage som blev uteslutna och ett par tre stycken som till och med ramlade av...
De som låg i topp såg däremot proffsiga ut och gick metodiskt igenom banan på ett stabilt och snyggt sätt.
Vi var väldigt nöjda med vinnaren i SM-klassen eftersom det är en vän till oss som dessutom rider väldigt fint, fast även de som kom efter i placeringar hade varit värda att vinna med sina fina ritter.

Sen orkade vi inte vänta på prisutdelningen som dessutom brukar ta någon timme så vi packade in det sista i bilen och åkte hemåt. Jag var hemma och hade hämtat Turre och allt redan vid 16.30 och det kändes som om jag hade hela dagen på mig att slappna av och bara vara och några timmar senare kändes det som om jag inte ens varit iväg under helgen. Jag var tvungen att ställa upp alla stolarna och paraplyerna och regnkappa och sånt på tork och det såg ut som om en camping hade spytt över min veranda och det fanns knappt plats att vända sig, men det torkade i alla fall.
Jag tittade på Lie To Me och tittade igenom mina foton och gjorde back up och tog det lugnt resten av kvällen.

3 kommentarer:

Sofia sa...

hej!
har du fler bilder från hoppningen? :)

MVH / sofia dahlgren
dahlgren_sofia@hotmail.com

Nova sa...

Ja, jag tror att jag har några bra på dig faktiskt, vet inte med vilken/vilka hästar jag har bäst bilder. Ska du till Vetlanda så kan du få titta på dem där?

Sofia sa...

åh, va kul =)
nej tyvärr ska jag inte det.