Kanske behövde jag C-vitaminen?

På tisdagen vaknade jag med huvudvärk och feber och sjukanmälde mig till jobbet. När jag väl tog mig ur sängen åt jag frukost, te och tunnbrödsrullar. Tunnbrödet och den vita caprinen (Jämtsk Getost) hade mamma och pappa tagit med sig ned till mig. Jag undrar varför det ska vara "omöjligt" att köpa kryddat tunnbröd i Stockholm och det är synd att osten ska vara så löjligt mycket dyrare här än i Jämtland. Tyvärr hade tunnbrödet hunnit bli ganska torrt men det var gott ändå.
Sen tog jag det lugnt men diskade i alla fall upp och vek den rena tvätten. Emellanåt hostade jag tills jag blev helt yr och det värkte i hela kroppen. Av någon anledning hittar man alltid saker som behöver göras i och runt huset just när man inte har kraften att göra det, men plötsligt finns viljan och man blir besviken på att det inte fungerar. Resten av dagen och kvällen tittade jag på de sista avsnitten av Numb3ers säsong 3 och sen såg jag Independence Day, jag tycker att den är jättekul! Jag fick i alla fall energi att göra ordentlig middag och jag gjorde citronpasta med citronlaxsås. Jag värmde helt enkeklt lite grädde och lite creme fraishe jag hade i kylskåpet och som jag behövde använda och sen klippte jag ned gräslök och slängde i halverade cocktailtomater och så kryddade jag med lite fiskbuljong, citronsalt, limejuice och citronjuice. Slutligen hade jag i kallrökt lax i små bitar och efter att jag tagit pannan av plattan rörde jag ned lite hemodlad ruccola. När pastan var klar rörde jag ned den i såsen så jag hade allt i ett. Det blev faktiskt väldigt gott och det var mycket citronsmak på allt. Det blev en hel del över så jag fick några matlådor att frysa in.

Säsongsavslut

På måndagen började min förkylning bli rätt jobbig att hantera men jag tyckte nog att jag kunde jobba i alla fall. Fast det gick lite sådär, jag var så luddig i huvudet att det var svårt att ordna tankarna. Det var i alla fall väldigt vacker och varmt väder och när det blev dags för quiz ¨på kvällen tog jag återigen klänning dagen till ära. Eftersom det var säsongsavslutning för quizzet så träffades laget lite tidigare för att äta tillsammans och umgås lite utan att behöva diskutera svar under tiden. Sen när det var dags för första omgången på quizzet var vi lite arroganta och tyckte att det var väldigt lätt. Det visade sig senare att vi i stort sett aldrig har haft så låga poäng på första omgången... oops. Vi brukar ju roa oss med att rita på varandra och den här gången gjorde L ett helt konstverk på mitt ben, vad gillar ni den lilla gubben? Det svåra var väl att rita på så dallrigt underlag...

I andra omgången kom återigen Lu till vår räddning coh vi lyckades få rätt på båda 3 poängarna vilket nästan är en förutsättning för att kunna placera sig. Men i slutänden visade det sig inte räcka, vi hade 1 poäng mindre än de som fick 2:a placeringen och det är bara 1:a, 2a och Jumbo som räknas. Vi lyssnade helt enkelt på fel folk på flera frågor just den här gången. Jag hade rätt på en och ingen lyssnade och så var det nog för alla. Hade vi lyssnat på just rätt person så hade vi haft 4-5 poäng mer, men det är lätt att vara efterklok. Innan vi gick åt varsitt håll efter quizzet bestämde vi att ses och grillas hos mig i augusti och bestämde dag och allt. Förhoppningsvis blir det alltså av i år.

Sen pratade jag med quizmaster en stund och sen åkte jag hemåt och hämtade Turre på vägen, han hade ju just kommit hem från semestern.

Hur man skalar ett ägg på 10 sekunder

På "söndagsmorgonen" vaknade jag vid 10.30 eller nåt sånt och bestämde raskt att börja dagen med att handla lite bröd och pålägg och sånt inför veckan.
Jag hade en sån där 10% rabatt-check på Ica Format och åkte dit. Jag kikade på potatisen de hade till salu, vad gillar ni kvalitén? De med de längsta spröten är bakpotatis och de flög upp ett moln av blomflugor när jag öppnade lådan. Jag inser att man inte kan få precis allt trots att det inte är säsong, men då kan de väl helt enkelt låta bli att sälja det istället för att sälja halvruttet?

När jag kom hem åt jag frukost och tittade på Num3ers, sen gjorde jag inte så mycket resten av dagen. jag gjorde en räkmacka till lunch och den såg väldigt god ut men var sådär, räkmacka är typiskt sånt som man ska köpa, inte göra... Jag skulle kolla hållbarheten på ägg och googlade lite och hittade en film på youtube, hur man skalar ett ägg på 10 sekunder... He he, den måste ni se, jag testade, det krävs nog lite teknik, men inte tog det särskilt mycket mer än 10 sekunder för mig inte!
http://www.youtube.com/watch?v=Dut1b--AgLM

Förkylningen jag hade på känn slog till ordentligt redan på lördagskvällen men nu på söndagen var den nästan olidlig. En hel toarulle gick åt till att snyta och det värkte i kroppen. Fast jag fick i alla fall lite gjort, jag tvättade 3 maskiner tvätt och målade naglarna...

Vilken soft dag

På lördagen, midsommardagen vaknade jag vid 9 någon gång tror jag, men jag låg kvar ett tag till och drog mig eftersom ingen tycktes vara riktigt igång ännu. Sen gick jag upp och gjorde mig en macka och blev erbjuden en kopp kaffe.

När alla ätit frukost började vi prata om vad vi skulle hitta på denna vackra dag och slutligen kom vi överrens som att ta en promenad på Möja eftersom jag, A och N aldrig varit längre in på Möja än festplatsen vid Löka. Sagt och gjort, vi packade in oss i båten alla 9 och åkte till Berg, där promenerade vi iväg en bit i makligt tempo och gick kanske i 1 timme. Sedan var vi tillbaka i Berg och åt lunch där. Jag valde kallrökt lax tror jag det var, men det kan ha varit rimmad... med dillstuvad potatis, det var ruskigt gott faktiskt och väldigt fräscht. Lagom tills vi ätit klart kom resten av gänget, de som inte hade känt för att promenera utan bara äta lunch och efter att ha hållt dem sällskap en stund gick vi och handlade i Coop Nära och de andra köpte mat för kvällen och alla köpte glass.
Sedan skulle vi åka hem och när jag böjde mig ned mot båten för att slänga i en av kassarna tappade jag mina Ray Ban-solglasögon, jag kom inte ens ihåg att jag hängt dem i urringningen och nu låg de på botten i hamnen... Fast vi såg dem faktiskt, det var inte sä jättedjupt. Efter ett tips gick jag in i den lilla fiskeaffären på bryggan och bad att få låna en håv, det fick jag. Sen hjälpte O mig att fiska upp dem från båten eftersom jag stod på bryggan och efter lite om och men var de åter i säkert förvar hos mig. jag sköljde ur håven och gick tillbaka med den och erbjöd mig att köpa den men den snälla damen i kassan sa att det inte alls var nödvändigt och att jag skulle ställa den på tork i stället, vilket trevligt bemötande!

Sen åkte vi hemåt och lilla A somnade som ett knyte i mamma L's famn på vägen tillbaka.
Sen försvann alla som sprängda biljardbollar så snart vi var tillbaka och låg spridda på klipporna runt stranden. Själv hoppade jag i vattnet och blev förvånad över att det inte var kallare och sen somnade jag i solen en liten stund. Men jag vaknade av att det faktiskt var jättevarm och hoppade i vattnet igen. Sen låg jag och läste Bridget Jones 2 på min e-book i solen.
Efter ungefär 2 timmar gick jag tillbaka upp, borstade håret, bytte kläder och packade det sista och efter att ha fått en kopp cappuccino av B så packade vi allt i båten och så skjutsade B mig, A och N till Berg så att vi kunde ta båten hem. Jag velade in i det sista om jag skulle stanna eller åka hem men jag ville ha en lugn dag hemma innan jag skulle jobba på måndagen och dessutom trodde jag att jag hade en förkylning på gång eftersom halsen kändes konstig och jag hade nyst i två dagar.

När B lämnat oss i Berg och vi väntade på färjan kom E-type med sin båt och lade till bredvid oss, det var N som kom på att det var han, jag tänkte inte på det.

Sen kom färjan och vi hittade ett bra bord och sen åt vi middag, jag tog en bakad potatis med skagen och den var riktigt bra. Det var fint väder hela vägen och det var trevligt att ha sällskap för en gångs skull, oftast åker jag ju den där båten ensam. Titta förresten på utsikten från toaletten, den går inte av för hackor den och det är svårt att motivera sig att bli klar därinne. Kvällssolen över Vaxholms-Kapell är inte så tokig den heller.

Riktig midsommar!

På fredagen var jag tvungen att gå upp klockan 8 fast jag var ledig, det är liten för tidigt för min smak. Men jag ville ju inte gärna missa båten ut till Möja, vad skulle jag då göra?
Jag hade ju packat mina grejer förutom kylvarorna och jag flätade håret, packade ned kylvarorna, gjorde en macka och frappé som jag hällde i en termomugg med lock och sen slänge jag in alla grejer i bilen och åkte mot stan. Jag räknade med att stan skulle vara mer eller mindre tom så att jag skulle kunna hitta parkering, helst nära Strandvägen eftersom jag hade en massa packning som var både otymplig och tung. Kylväskan var tung, jag hade som sagt packat en massa tunga, tjocka kläder i ryggsäcken, vi snackar alltså mössa, långkalsonger, vantar, yllefilt osv. dessutom hade jag med mig en stor, tjock sovsäck, liggunderlag och ett tält. Sen åkter jag ju ingenstans utan min kamera och den ryggsäcken är inte heller så smidig.
När jag kom fram hittade jag en parkeringsplats framför Hovstallet, det vill säga knappt 200 meter från båten! Sen ställde jag mig i den långa kön och undrade om jag skulle få plats på båten. Men det var inga problem, jag fick till och med en av de bästa platserna ombord, utomhus i aktern och jag hade sol hela vägen. Sen satt jag där och drack min frappé och läste i min e-book och hade det bra i solen.

När vi åkte ut så var det en massa båtar överallt, det är nog svårt att se på bilden, men jag har räknat att det är så många som 20 båtar i den.
När vi kom förbi Lidingö såg jag ett nybygge(?) med lyxiga lägenheter med egen båtplats som i en innergård, säkert jättehäftigt, men kunde de inte gjort det lite trevligare för ögat? Det ser ju ut som en industrilokal... det tyckte förresten de unga killarna bredvid mig också, de snackade också om det.
Sen när man kommer lite längre ut så hittar man ju hus efter hus som man bara så gärna skulle vilja ha, de inne i stan är sällan i min smak, jag gillar den här typen, faluröda hus med grästomt ned till vattnet.

Efter ungefär 3 timmar landade vi på Löka och jag bar mina saker till stenhällarna där man brukar sitta och titta på festligheterna. Efter en stund kom Kustbevakningen flygande över oss men jag hann inte byta objektiv på kameran så det blev inga bra bilder, för när jag väl bytt objektiv så var de för långt bort.

Ibland hittar man folk som har så intressant utseende eller som blir väldigt bra på kort. Den här killen vet jag inte vem det är, men han har så vänliga ögon och så häftiga färger att jag önskar att jag fick fotografera honom ordentligt någon gång.

Sen dök alla de andra upp lagom till att dansen skulle börja men de såg inte mig och satte sig på andra sidan så till slut fanns det inget annat att göra än att släpa alla saker dit.

Sen dansades det och sen var det säcklöpning, det hör till här att de äldre fuskar och försöker dra omkull varandra, det är bara de yngre barnen som beter sig som de ska och det är en riktigt folkfest när folk flyger åt höger och vänster för att någon svingar iväg dem. Alla få en godispåse om de ställer upp i lekarna och vinnarna får varsin trämedalj, barnen får alltid medalj. I år fick de dessutom en kortlek.

På Löka är det sånt där midsommarfirande som man tror att det ska vara i skärgården och man är rätt nöjd när man går därifrån, de har ju riktiga spelmän också.

När festligheterna var över fick jag hjälp till båten med mina grejer och sen delade alla upp sig på de två båtarna och så åkte vi "hemåt". Väl hemma gjorde J en fin jordgubbstårta och sen drack vi kaffe och åt tårta. När alla fikat spreds folk lite hit och dit, barnen var nere och badade med några vuxna i vattnet och på land men de hade också flytväst för säkerhets skull. Det är modiga barn får jag säga, de hoppade från klippan och ned i vattnet och sedan fiskade någon upp dem om de inte tog sig in själva. Den minsta fick vatten hällt åt sig i en gryta i berget och lekte nöjd i vattnet.

Vi som inte var ansvariga för ett särskilt barn slappade lite på klipporna i solen och sen flyttade vi lite längre bort där det var lite mer lä och solen värmde väldigt mycket, men när blåsten kom åt oss blev det lite kallt och till slut gick vi till lä vid stugan.

Sen fixade vi middag, jag hade tagit med mig en bit oxfilé som blivit kvar från nyår men den var mycket större än jag hade räknat med och tyvärr kastade vi en del av den efetrsom alla andra också hade för mycket mat. Jag gjorde vitlökssås som räckte till fler och tog fram mina ärtskott som var uppskattade, potatis fick jag från de andra.
Sen satt vi och pratade en stund och sen ropade O och P ihop oss eftersom de ordnat lekar. Sen delades vi in i lag och vi sköt luftgevär, pilbåge, kastade kniv, kastade bollar, spikade spikar, kastade kuddar och sen avslutades det hela med öl-stafett. Hela laget skulle med gemensamma krafter tömma ett glas öl så fort som möjligt, tyvärr kunde jag inte hjälpa till, öl kommer upp fortare än den kommer ned är jag rädd. Sen satt vi och pratade och så turades B och P om att spela lite gitarr och sen sjöng vi lite på en låt i taget, problemet var bara att ingen kunde texten till en hel låt...

Jag kom i säng vid 1 och till min stora lycka fanns det plats för mig i ett av husen, jag fick sova på loftet och där hade jag gott om plats och en massa madrasser som jag lade på hög och fick en mjuk och fin säng. Visserligen frös jag någon timme innan jag kunde somna ordentligt, men det var för att jag blivit så kall tidigare, sen blev jag varm och sov riktigt bra hela natten.

Mat, mat och packning

På torsdagen jobbade vi bara till 12 och sen åkte jag hem och vilade. Jag hade inte bestämt mig om jag skulle ut till Möja redan denna dag eller om jag skulle vänta till fredagen. Men slutligen bestämde jag mig för att vänta till fredagen eftersom jag inte orkade stressa med packning och att ta mig till stan och för att det ösregnade. Dessutom visste jag inte säkert om jag skulle behöva sova i tält och jag orkade bara inte frysa och sova på hårt underlag två nätter i rad. Alltså vilade jag istället och sedan tog jag tag i en ordentlig städning. Jag dammsög huset och flyttade till och med sängen och låg med ficklampa och försökte få rent under där ordentligt. Sen torkade jag av hyllorna och ovansidan av tavlorna och bytte lakan efter att ha dammsugit mellan madrasser och sånt. Sen åt jag lunch och gjorde en chiabattamacka med avokado, hemodlad ruccola, mozarella och lök, sen kryddade jag med vitpeppar och lite salt. Det blev riktigt gott och frappén gjorde det hela komplett.

Sen tog jag det lugnt resten av kvällen och tittade på Numbers och sen gjorde jag en nudelsoppa som blev riktigt bra. Den här gången kokade jag nudlarna på sidan om och hällde den färdiga soppan över dem i slutet istället.
Sen tog jag faktiskt tag i packningen. Jag avskyr ju att packa och hade ju inget att packa i heller egentligen, men efter att ha chattat med brorsan på Facebook så visade det sig att han hade en stor vandringsryggsäck stående på jobbet, så jag åkte dit och hämtade den vid midnatt... Den visade sig vara lämplig och jag packade ned en massa varma kläder och filtar och lämnade kylväskan att packas nästa morgon, sen kom jag slutligen i säng vid 2.

Aaaajjj

På onsdagen var det jobb som vanligt och på eftermiddagen åkte jag direkt till naprapaten eftersom jag haft problem med nacke och rygg sedan helgen och därmed också haft huvudvärk.
Han fixade till nacke och rygg men uttryckte förvåning över hur sned och vriden den var och undrade vad jag gjort, men jag kan inte komma på att jag gjort något ovanligt. Sen gjorde jag missen(?) att berätta om min dåliga höft som jag haft problem med sedan jag ramlade av en häst när jag var 11 år och sen vred han mig som en disktrasa på mitten och det gjorde så ont att jag tappade andan och fick tårar i ögonen, jag har då alltid misstänkt att han egentligen är sadist... Han fick inte loss höften men som han sa, den har ju suttit fast så länge att det tar ett tag. Tror ni han insinuerade att jag är gammal? Jag lämnade Turre hos mamma och pappa eftersom de ska ta med honom till Jämtland. När jag kom hem var jag helt slut och somnade en stund och drömde om en av fallskärmsjägarna som vi alla (både tjejer och killar) var lite impade av och nej, det var inte någon snuskig dröm, vilken fantasi ni har!
Systerdottern fyllde år men eftersom vi ska fira henne födelsedag med bio om ett par veckor skickade jag bara ett sms. Hon firar sällan sin födelsedag.
På kvällen diskade jag upp i köket och påbörjade en lista på vad som skulle packas för midsommar och sen tittade jag på Numbers.

Antiklimax i Karlsborg

Japp, på tisdagen var det dags. Jag gjorde en frappé, lämnade Turre hos mamma och åkte ned till kondis för att handla en macka och sen mötte jag upp med de andra på jobbet. Jag var konstigt nog fortfarande inte särskilt nervös. Jag syrran och brorsan åkte i brorsans bil, målet var Karlsborg och fallskärmsjägarna. Ungefär halvvägs i tid stannade vi och mötte upp med de andra som åkte med pappa, sen åt vi lunch i godan ro eftersom de andra fått besked att alltd blivit framflyttat en timme på grund av vädret. Då började jag ana oråd, det såg inte direkt ut att klarna framöver...
När vi kom dit stod de fem som åkt tidigt på morgonen fullt påklädda med overaller och selar men strax senare fick de besked att det var lika bra att klä av sig igen. Vi satt och väntade och väntade, sen gick de upp med Hercules för att se hur molntäcket såg ut och om det såg ut att lätta. När de kom tillbaka gav de besked att de som skulle upp först skulle klä på sig igen och snart ahde de gjort det och jag K och D som insåg att sannolikheten att det skulle bli ett 3:e och 4:e lyft och eftersom jag skulle hoppa från det 3.e och de från det 4:e så frågade vi om vi kunde få åka med och det gick bra. Det räknades hoppare och passagerare flera gånger och sen var det dags och vi gick ut till planet och gick ombord. K är flygrädd och hade sagt att hon nog skulle nypa både mig och D och vi hade sagt att vi skulle armbåga henne om hon gjorde illa oss. Men se, hon skötte sig alldeles utmärkt och fick uppmuntrande leenden från killen som ansvarade för lyftet och fick låna min hand precis när vi lyfte. Sen var hon helt lugn trots att hon varit så rädd att hon hackade tänder redan när vi fortfarande var i hangaren.
Det gick rätt fort att komma upp på höjd, bara 10-15 minuter och sedan fick alla hopparna ställa upp sig framför rampen de öppnat så snart vi var på höjd. De letade efter ett hål i molntäcket och vi flög fram och tillbaka och till slut ombeddes de sätta sig ned igen och så gick vi ned på höjd liteoch väntade ett tag till. När vi var där upp och alla stod färdiga att hoppa ut kände mjag mig nervös och konstig och misstänkte att jag fått ett ångestanfall. Då undrade jag hur sjutton jag skulle kunna hoppa om jag fick ångest när de andra skulle göra det? Inte förrän vi gått ned i höjd fattade min luddiga hjärna att mina andningsproblem förstås berodde på den tunna luften på 4000 meters höjd utan syrgas.... Tydligen blir man lite dum av syrebrist också?

Ja, hoppsan, då var det visst inte ångest, det känns ju bättre då.

Två gånger till gjorde vi proceduren, rampen fälldes ned, alla ställde sig upp, hakade på sina tandempassagerare och fick återigen sätta sig ned, med passageraren i knät. Det ser lite gulligt ut tycker jag, vuxna män som sitter i knät på varandra som om det var det naturligaste i världen.
Slutligen gav de upp och sa att vi skulle landa igen och vänta nere på marken och sen kanske gå upp igen. Vid det laget hade vi varit uppe i ungefär en timma och de flesta somnade på nedvägen inklusive jag. När vi kom ned var de flesta kissnödiga och snart gick alla av och det bestämdes att det inte skulle bli fler försök denna dag. Nästa chans kommer eventuellt i höst... Jag var besviken eftersom jag vill ha det gjort och för att jag bestämt mig, samtidigt som jag var lättad. Men mest är jag besviken, jag vill inte vara nervös för detta ända till hösten.

Jag tyclkr ändå mest synd om J och A som stod helt färdiga att hoppa 3 gånger under flygturen och sen aldrig fick chansen. Tydligen har dessutom J stått så 3 gånger tidigare, kanske är det inte meningen att han ska hoppa?

Men båda hans föräldrar har ju hoppat och han är liksom jag uppväxt i närheten av fallskärmar.

Sen packade vi i alla fall ihop våra saker och gav upp väntandet och körde hemåt. Syrran gick med på att köra, själv hade jag huvudvärk och var helt slut av nervanspänningen och kanske den tunna luften? Jag somnade i alla fall i nån halvtimme i baksätet. Vi var hemma vid 22 ungefär och det kändes som om vi förlorat en dag i livet... det enda vi gjort var ju egentligen att sitta i bilen och sen sitta och vänta i en hangar...

Vi hade ju i alla fall träffat en massa snälla människor, men de var ju lite stressade också av att ha ett gäng civila i hangaren som bara får vänta utan att nåt händer.