Än finns det hopp!

10/3 På tisdagen fick jag en massa frågor om offerten jag skickat på måndagen och det är ett mycket bra tecken. Om den kastats i soptunnan bryr de ju inte sig om att fråga frågor. Det finns alltså ganska mycket hopp än. Jag och min leverantör hoppas att vi ska ha anledning att åka till Seychellerna för att träffa dem, det finns en god chans för merförsäljning om vi kan träffa dem öga mot öga, eftersom både min leverantör och vi har produkter som skulle kunna underlätta deras kustbevaknings arbete och skulle kunna öka deras säkerhet.
Vid lunchtid var jag tillbaka hos terapeuten och det var samma sak den här gången, vi kom inte fram till något direkt, men det känns ändå skönt att prata med någon som inte genast dömer mig.

Jag är en minoritet

22/5 På onsdagen var det dags för möte på Kustbevakningen på Skavsta och jag hämtade upp kollegan O på vägen dit eftersom han bor söder om stan.
Mötet tog hela dagen och var väldigt intressant och som vanligt var jag minoritet, den enda tjejen. Jag och en massa killar. Jag har inga problem med det och de flesta killar tycks inte ha det heller.
Vi pratade mest om olika utsläpp i Östersjön och vad vi gör för att stoppa det och vad vi kan göra i framtiden. Tack vare den svenska kustbevakningen görs inga regelrätta utsläpp av mineralolja i Östersjön längre, tanken är nu att begränsa även andra utsläpp.
De har riktigt bra lunch på flygplatsen där faktiskt och jag borde använda deras mat som inspiration mer.
På hemvägen stannade jag och handlade lite och köpte löjligt dyr färskpotatis, det är sånt man kan göra när man är ensam. Det spelar ingen roll om potatisen kostar 99:- / kg om man inte äter för mer än 40:- i alla fall och det räcker många måltider dessutom.
jag köpte också Abbas sommarsmak av sill, Ingefära och Lime och den visade sig vara riktigt god faktiskt och det trodde jag inte att det skulle vara. Jag gillar sill, ingefära och lime, men tillsammans låter det lite fel.
Jag gjorde en varm sallad också att ha till lunch och så tjuvsmakade jag på den också.
Det är alltså svamp, majs, tomatsås, kronärtkocka, skinka, jalapenos och så ost uppepå. Man ställer in den i ugnen tills osten är smält och resten varmt. Det är alltså i stort sett pizza utan deg.
Jag var fruktansvärt trött på kvällen, så blir det när man kör och sitter i möte hela dagen.

Ibland sitter vi som fängslade i en hel timme

17/4 På onsdagen körde vi samma procedur som dagen innan. Fördelen var att det denna dag fanns lite tid till att äta frukost och ändå hinna i tid till jobbet eftersom mässan öppnade lite senare än dagen innan. De flesta hade kommit i säng i rimlig tid och var fräscha och på topp. Jag gick trots gårdagens skrämsel i föreläsningssalen in för att lyssna till öppnings föredraget som är lite längre och ofta väldigt intressant, dock inte dagen innan. Den här dagen var det en amerikansk kille jag känner sedan tidigare som pratade om Amerikanska Kustbevakningens historia och de framgångar och motgångar de haft genom åren och vad de lärt sig av det. Som så många amerikaner var "Butch" bra på att tala inför grupp och var så fullständigt fängslande att alla satt som trollbundna i nästan en hel timme. Jag lärde mig mycket och det var dessutom väldigt spännande och roande. Han var förresten stand-in för Kevin Costner i filmen Tha Guardian som handlade om yträddare, den som Ashton Kutcher var med i, han var även rådgivare i de frågorna för filmmakarna. Jag får träffa så trevliga och spännande människor genom mitt jobb!
När arbetsdagen började lida mot sitt slut var det dags för först årsmöte och sen sammanfattning av årets möte.
Om ni tittar på bilden med "Symposium trends..." så kan ni se att vi varit bra på att dra folk till möten vi haft i Sverige (2002 och 2011), än så länge leder faktiskt de två åren vi haft i Stockholm statistiken över de senaste 12 åren. Det gör mig extra stolt att det faktiskt var vi på mitt företag som gjorde en stor del av arbetet de åren, jag hade personligen en stor del av ansvaret 2011 medan jag inte kan göra lika mycket när det inte är på min hemmaplan. Jag är den enda "icke-britten" i vår styrelse och dessutom en av två kvinnor.
När vi stängt allt så fick alla nån timme att samla sig och sen samlades styrelsen för uppföljningsmöte och genomgång av feedback och erfarenheter av årets möte.
Det drog ut på tiden väldigt mycket och jag som ville säga hejdå till S innan han åkte och dessutom bestämt att jag skulle gå och äta med M och D på kvällen blev lite stressad när mötet till slut pågick fram till 20 på kvällen, hela två timmar totalt!
S hann jag bara säga ett snabbt hejdå till utanför dörren innan han tog en taxi till flygplatsen och M och D hade gått i förväg med ett par andra svenska killar så jag, P och hans kollegor H och J gick för att leta upp dem nere på en restaurang i marinan. Det blev en väldigt soft och trevlig kväll till slut i alla fall, alla mina vänner kom väldigt väl överens och alla hade kul och var avslappnade. Maten var liksom tidigare måltider i Alicante inte särskilt bra, man kan definitivt hitta bättre vitlöksräkor i Stockholm än i Alicante...
Kvällen blev inte särskilt sen, alla var väldigt trötta och jag och P var som vanligt besvikna på att vi inte hunnit umgås tillräckligt och inte skulle hinna göra det heller innan han måste åka hem.
Men det som är så bra med honom är att vi inte behöver höra av oss särskilt ofta och om vi är på samma möte så känns det som om vi umgås mer än vi gör bara för att vi är i närheten av varandra och tar hand om varandra och checkar in då och då. Vi är som något mellanting mellan syskon, bästa vänner och ett gammalt gift par...

Man kan ju inte släppa greppet helt

3/4 På onsdagen var jag tvungen att jobba trots att jag inte mådde bra, jag ville ju inte tappa greppet om mina projekt helt. Alltså åkte jag och en kollega till Nyköping och Kustbevakningen för att fortsätta att jobba på en utveckling av en tidigare produkt. Jag hade rätt ont och mådde rätt dåligt så dealen var att jag skulle köra till Tumba-avfarten för att möta upp O som bor söder om stan och sen skulle O köra resten av vägen så att jag kunde ta tabletter. På vägen ned ringde jag min kirurg och fick fler utskrivna ås innan vi åkte ända fram till Skavsta så stannade vi på ett apotek och tog ut dem. Resten av dagen lyckades jag hålla god min och gick på smärtstillande och kunderna märkte inget alls. O fick köra hela vägen hem.
Jag hade startat hemifrån 8.30 och var inte hemma förrän vid 19.30, en tung första dag på jobbet, särskilt som man är allt annat  än återställd.
När jag kom hem gjorde jag en smoothie eftersom jag kände mig matt och inte orkade varken laga mat eller äta den.

Det är inte alltid köer i Stockholm

12/12 På onsdagen gick jag upp lite extra tidigt, duschade och sminkade mig och så åkte jag till jobbet och hämtade upp kollegan Z för att åka till Kustbevakningen på Skavsta, Nyköping.
Vi var där på minuten då det var sagt klockan 10 och E stod och väntade på oss i dörren och såg väldigt förvånad ut att vi var exakt i tid. Väglaget hade varit okey och det tog oss 1 h 45 minuter att komma dit vilket är bra på en vardagsmorgon inbillar jag mig? Inte en enda kö var det på vägen, inte ens till, genom eller efter Stockholm...
Vi hade ett bra möte, åt lunch på flygplatsen och sen tittade vi på deras flygplan för att se hur våra produkter används i de nya planen. Vid 14 ungefär kom vi iväg och hade lika stor tur hemåt som på vägen dit och var tillbaka på jobbet klockan 15.30.
Jag sov middag en stund och sen åkte jag på pyssel. Systersonen var med denna kväll som pyssel åt sin syster, han ville ha hjälp med att ställa sina "taggar" i håret.
Vi andra satt och snackade skit och jag testade de andra på quizzet från förra veckan och sen när vi var så gott som redo för att åka hem kom jag på att tanken varit att vi skulle pynta pepparkakor som mamma bakat åt oss...
Alla stannade och gjorde det och koncentrationen var stor.
Jag gjorde åt mig själv och till brorsonen eftersom hans mamma inte kunde komma till pyssel.

Pappa hängde upp sin salami i taket... vi andra hängde bara upp pepparkakor.

Mitt jobb är lite coolt faktiskt

26/9 På onsdagen skulle jag och kollegan J till Kustbevakningsflyget på Skavsta. Vi skulle kontrollera några uppblåsbara oljebojar och hålla kurs på nödutrustning.
Vid 10 åkte vi från kontoret och var framme i Nyköping redan vid 11.30 trots köer genom Stockholm. Vi stannade till vid det nya köpcentret norr om Nyköping och där tog vi en hamburgare på Max. Men eftersom vår kontakt fortfarande var på lunch så tog vi en avstickare till Hööks eftersom vi båda gillar hästar och rider då och då.
Jag fick hjälp av en gullig tjej som snabbt plockade fram ett par shortchaps som jag faktiskt kunde ha!
Jag skulle aldrig haft energi att ta itu med att prova och så om hon inte varit så snabb att hjälpa till och kunde sina saker. Där ser man vad service kan ge för merförsäljning!
Sen har jag ju bara ett par ridbyxor och även om de ser helt nya ut så är de inte så snygga och de är nog runt 15 år gamla. Så jag testade ett par rutiga och ett par grå, fast trots att de rutiga var en storlek mindre än de grå så satt de bättre och jag slog till eftersom de dessutom var det billigare paret. Tyvärr får jag nog leva med att mina lår är stora som hus och det kan inga ridbyxor i världen ändra på, snarare framhäva om man ska vara ärlig, men jag bestämde mig för att skita i det.
Strax senare ringde de och sa att vi kunde komma, så sen satt vi hela eftermiddagen i en hangar och kontrollerade oljebojar. När det var klart åkte vi in till stan där kursen skulle hållas och så körde vi nån timme medan några av killarna och tjejerna fick testa utrustningen.
Sen snackade vi lite med några eftersläntrare innan vi packade alla grejer i bilen igen och åkte hemåt. Vi bestämde oss för att inte stanna för att äta och körde raka vägen till jobbet för att lämna grejerna och J för att hämta sin bil och åka hem.
Om ni undrar vad det är jag håller upp på bild 2, så är det en patron från en flytblåsa. Så kallt blir det när man löser ut en flytväst eller liknande och ligger den då i vattnet så blir det is på cylindern.

När jag kom hem gjorde jag potatismos och mikrade en bit fryst lax så som någon tipsat mig om att man kunde göra, det var nog J förresten...
Det blev okey, men inte det bästa jag ätit direkt. Tyvärr ska man tydligen inte göra mos på mjölig potatis så som det påstås, jag gillar det helt enkelt inte, det blir för luftigt, smaklöst och faktiskt på gränsen till äckligt. Jag får köra vidare på min och mammas linje, man gör potatismos på fast potatis. Det blir lite segt och kompakt och det är ju det som är så gott!
Jag gjorde ett par matlådor av resterna och ställde en på K's plats i kylen.

Riktig midsommar!

På fredagen var jag tvungen att gå upp klockan 8 fast jag var ledig, det är liten för tidigt för min smak. Men jag ville ju inte gärna missa båten ut till Möja, vad skulle jag då göra?
Jag hade ju packat mina grejer förutom kylvarorna och jag flätade håret, packade ned kylvarorna, gjorde en macka och frappé som jag hällde i en termomugg med lock och sen slänge jag in alla grejer i bilen och åkte mot stan. Jag räknade med att stan skulle vara mer eller mindre tom så att jag skulle kunna hitta parkering, helst nära Strandvägen eftersom jag hade en massa packning som var både otymplig och tung. Kylväskan var tung, jag hade som sagt packat en massa tunga, tjocka kläder i ryggsäcken, vi snackar alltså mössa, långkalsonger, vantar, yllefilt osv. dessutom hade jag med mig en stor, tjock sovsäck, liggunderlag och ett tält. Sen åkter jag ju ingenstans utan min kamera och den ryggsäcken är inte heller så smidig.
När jag kom fram hittade jag en parkeringsplats framför Hovstallet, det vill säga knappt 200 meter från båten! Sen ställde jag mig i den långa kön och undrade om jag skulle få plats på båten. Men det var inga problem, jag fick till och med en av de bästa platserna ombord, utomhus i aktern och jag hade sol hela vägen. Sen satt jag där och drack min frappé och läste i min e-book och hade det bra i solen.

När vi åkte ut så var det en massa båtar överallt, det är nog svårt att se på bilden, men jag har räknat att det är så många som 20 båtar i den.
När vi kom förbi Lidingö såg jag ett nybygge(?) med lyxiga lägenheter med egen båtplats som i en innergård, säkert jättehäftigt, men kunde de inte gjort det lite trevligare för ögat? Det ser ju ut som en industrilokal... det tyckte förresten de unga killarna bredvid mig också, de snackade också om det.
Sen när man kommer lite längre ut så hittar man ju hus efter hus som man bara så gärna skulle vilja ha, de inne i stan är sällan i min smak, jag gillar den här typen, faluröda hus med grästomt ned till vattnet.

Efter ungefär 3 timmar landade vi på Löka och jag bar mina saker till stenhällarna där man brukar sitta och titta på festligheterna. Efter en stund kom Kustbevakningen flygande över oss men jag hann inte byta objektiv på kameran så det blev inga bra bilder, för när jag väl bytt objektiv så var de för långt bort.

Ibland hittar man folk som har så intressant utseende eller som blir väldigt bra på kort. Den här killen vet jag inte vem det är, men han har så vänliga ögon och så häftiga färger att jag önskar att jag fick fotografera honom ordentligt någon gång.

Sen dök alla de andra upp lagom till att dansen skulle börja men de såg inte mig och satte sig på andra sidan så till slut fanns det inget annat att göra än att släpa alla saker dit.

Sen dansades det och sen var det säcklöpning, det hör till här att de äldre fuskar och försöker dra omkull varandra, det är bara de yngre barnen som beter sig som de ska och det är en riktigt folkfest när folk flyger åt höger och vänster för att någon svingar iväg dem. Alla få en godispåse om de ställer upp i lekarna och vinnarna får varsin trämedalj, barnen får alltid medalj. I år fick de dessutom en kortlek.

På Löka är det sånt där midsommarfirande som man tror att det ska vara i skärgården och man är rätt nöjd när man går därifrån, de har ju riktiga spelmän också.

När festligheterna var över fick jag hjälp till båten med mina grejer och sen delade alla upp sig på de två båtarna och så åkte vi "hemåt". Väl hemma gjorde J en fin jordgubbstårta och sen drack vi kaffe och åt tårta. När alla fikat spreds folk lite hit och dit, barnen var nere och badade med några vuxna i vattnet och på land men de hade också flytväst för säkerhets skull. Det är modiga barn får jag säga, de hoppade från klippan och ned i vattnet och sedan fiskade någon upp dem om de inte tog sig in själva. Den minsta fick vatten hällt åt sig i en gryta i berget och lekte nöjd i vattnet.

Vi som inte var ansvariga för ett särskilt barn slappade lite på klipporna i solen och sen flyttade vi lite längre bort där det var lite mer lä och solen värmde väldigt mycket, men när blåsten kom åt oss blev det lite kallt och till slut gick vi till lä vid stugan.

Sen fixade vi middag, jag hade tagit med mig en bit oxfilé som blivit kvar från nyår men den var mycket större än jag hade räknat med och tyvärr kastade vi en del av den efetrsom alla andra också hade för mycket mat. Jag gjorde vitlökssås som räckte till fler och tog fram mina ärtskott som var uppskattade, potatis fick jag från de andra.
Sen satt vi och pratade en stund och sen ropade O och P ihop oss eftersom de ordnat lekar. Sen delades vi in i lag och vi sköt luftgevär, pilbåge, kastade kniv, kastade bollar, spikade spikar, kastade kuddar och sen avslutades det hela med öl-stafett. Hela laget skulle med gemensamma krafter tömma ett glas öl så fort som möjligt, tyvärr kunde jag inte hjälpa till, öl kommer upp fortare än den kommer ned är jag rädd. Sen satt vi och pratade och så turades B och P om att spela lite gitarr och sen sjöng vi lite på en låt i taget, problemet var bara att ingen kunde texten till en hel låt...

Jag kom i säng vid 1 och till min stora lycka fanns det plats för mig i ett av husen, jag fick sova på loftet och där hade jag gott om plats och en massa madrasser som jag lade på hög och fick en mjuk och fin säng. Visserligen frös jag någon timme innan jag kunde somna ordentligt, men det var för att jag blivit så kall tidigare, sen blev jag varm och sov riktigt bra hela natten.