Syrran och hennes man skulle komma och hämta mig 12.30 och när klockan var 12.15 var jag klar och uttråkad, så till slut började jag gå sakta åt det håll de skulle komma ifrån, Turre var helt till sig och trodde att något spännande skulle hända. När jag kommit en bra bit på väg fick jag möte och ropade Turre till mig, men de som satt i bilen tittade varken på mig eller Turre utan skrattade åt något bakom oss... Judas! Ännu en gång gick han alltså i våra hälar när vi var på väg någonstans, Turre visste förmodligen redan det men själv var jag mest fokuserad på att varken snubbla i de höga skorna eller trampa på klänningen.
Strax senare kom syrran och M och jag och Turre klättrade upp i Landrovern, där jag första gången denna dag slog i huvudet i dörrhålet...
Sen åkte vi mot Bromma där vi hämtade upp Å och åkte vidare mot Öster Haninge Kyrka. Vi var löjligt tidiga, men hellre det än föresenade och man vet aldrig vad som kan hända när man måste köra genom stan. Är det inte löjligt förresten att man måste köra genom stan för att komma till söder om stan?
Väl vid kyrkan insåg jag och syrran att det var dit vi var bjudna på dop för några år sedan när dagens brudpar skulle döpa sin äldsta gemensamma son.
Efter en stund gick vi fram och presenterade oss för några ur gänget som samlats på parkeringen och snart var det dags att gå och sätta sig i kyrkan.
Vi hamnade någonstans mitt i på brudgummens sida eftersom vi kände honom först, vi har faktiskt känt honom i 18 år nu.
Strax senare kom syrran och M och jag och Turre klättrade upp i Landrovern, där jag första gången denna dag slog i huvudet i dörrhålet...
Sen åkte vi mot Bromma där vi hämtade upp Å och åkte vidare mot Öster Haninge Kyrka. Vi var löjligt tidiga, men hellre det än föresenade och man vet aldrig vad som kan hända när man måste köra genom stan. Är det inte löjligt förresten att man måste köra genom stan för att komma till söder om stan?
Väl vid kyrkan insåg jag och syrran att det var dit vi var bjudna på dop för några år sedan när dagens brudpar skulle döpa sin äldsta gemensamma son.
Efter en stund gick vi fram och presenterade oss för några ur gänget som samlats på parkeringen och snart var det dags att gå och sätta sig i kyrkan.
Vi hamnade någonstans mitt i på brudgummens sida eftersom vi kände honom först, vi har faktiskt känt honom i 18 år nu.
Barnen var med på själva bröllopet och gick så fint hela vägen genom gången helt ensamma och så söta.
Sen kom brudparet och de var så vackra! Sen är de ju så avslappnade och lätta att ha att göra med att de inte blev det minsta stressade av att barnen sprang runt benen på dem under vigseln. Det var absolut inte så att barnen inte skötte sig, de var bara lite rastlösa och undersökte lite av grejerna där framme, saker som dopfunt och faktiskt självaste prästen... Men han bara skrattade och skojade och tog till och med ett danssteg, allt var alltså bara så trevligt och glatt och de församlade både applåderade och skrattade flera gånger. Sen att brudens syster fick kämpa för att hålla tillbaka tårarna när hon tittade på brudparet, det gjorde det lite svårare för oss andra också.
Sen kom brudparet och de var så vackra! Sen är de ju så avslappnade och lätta att ha att göra med att de inte blev det minsta stressade av att barnen sprang runt benen på dem under vigseln. Det var absolut inte så att barnen inte skötte sig, de var bara lite rastlösa och undersökte lite av grejerna där framme, saker som dopfunt och faktiskt självaste prästen... Men han bara skrattade och skojade och tog till och med ett danssteg, allt var alltså bara så trevligt och glatt och de församlade både applåderade och skrattade flera gånger. Sen att brudens syster fick kämpa för att hålla tillbaka tårarna när hon tittade på brudparet, det gjorde det lite svårare för oss andra också.
Sen var det kramkalas utanför kyrkan och sen fick vi en chans att fotografera brudparet. Jag hade svårt att sluta, de är så vackra tillsammans. Att vi dessutom fick en chans att träffa R, S äldsta son och fotografera hela familjen var ju extra kul.
På plats var en massa kul och intressant folk, S farmor som är 99 år gammal till exempel och hans farbror som åkt ända från Texas och hans kusiner som åkt från Skottland!
Toastmaster hade frågat oss om det var någon av oss som ville hålla tal och jag hade för stunden tackat nej men bett att få återkomma. När talen sedan började och hela festen var så opretensiös och kul så kände jag att jag faktiskt ville säga nåt. Tyvärr fick jag prata efter S son R som höll ett känslosamt tal som fick alla att gråta, men jag fick i alla fall ett bra gensvar och en del skratt. Det kändes bra att ha sagt vissa av dessa saker och hela stämningen var så kärleksfull att jag inte kunde låta bli och dessutom faktiskt vågade.
Toastmaster hade frågat oss om det var någon av oss som ville hålla tal och jag hade för stunden tackat nej men bett att få återkomma. När talen sedan började och hela festen var så opretensiös och kul så kände jag att jag faktiskt ville säga nåt. Tyvärr fick jag prata efter S son R som höll ett känslosamt tal som fick alla att gråta, men jag fick i alla fall ett bra gensvar och en del skratt. Det kändes bra att ha sagt vissa av dessa saker och hela stämningen var så kärleksfull att jag inte kunde låta bli och dessutom faktiskt vågade.
Resten av kvällen fortsatte lika glatt som dagen och det var en av de bästa fester jag någonsin varit på! Med mig hade jag ju syrran med man och kompisen Å, vi hade väldigt trevligt och jag var glad att vara där tillsammans med dem. Vi saknade visserligen E och P som blev sjuka och inte kunde komma, men vi hade verkligen roligt. När det var dags för brudvalsen visade det sig att S och A inte hade lämnat något åt slumpen utan faktiskt tränat med nån kille från Lets Dance och de gjorde en jättesnygg och fartig uppvisning och vi var riktigt imponerade.
Sen vet jag inte riktigt vad som hände, kanske var det vinet? Men Å fick upp mig på dansgolvet och där hoppade jag runt med Å och en massa före detta främlingar och hade jättekul!
Jag drack lite för mycket under kvällen och kämpade med illamående på vägen hem på kringelkrokiga vägar, det är jobbigt när man inte kan kräkas, illamåendet går liksom inte över förrän 2 dagar senare då. Vid det laget var jag nog precis lika ful som jag kände mig efter att ha tittat på detta vackra par hela dagen och kvällen. De är verkligen fantastiska, de är omgivna av folk som avgudar dem och de tycks alltid ha något snällt att säga till alla och får alla att må bättre bara för att de känner dem.
Sen vet jag inte riktigt vad som hände, kanske var det vinet? Men Å fick upp mig på dansgolvet och där hoppade jag runt med Å och en massa före detta främlingar och hade jättekul!
Jag drack lite för mycket under kvällen och kämpade med illamående på vägen hem på kringelkrokiga vägar, det är jobbigt när man inte kan kräkas, illamåendet går liksom inte över förrän 2 dagar senare då. Vid det laget var jag nog precis lika ful som jag kände mig efter att ha tittat på detta vackra par hela dagen och kvällen. De är verkligen fantastiska, de är omgivna av folk som avgudar dem och de tycks alltid ha något snällt att säga till alla och får alla att må bättre bara för att de känner dem.
1 kommentar:
Du ser inte gammal ut.Du, ser jätte snygg ut.Synd bara att man inte får se hela din klädsel.Kram Anja
Skicka en kommentar