Att börja precis där man avslutade

När jag var mellan 11 och 15 år gammal hade jag ett par stallkompisar som var ett år yngre än jag. Vi umgicks och red ihop väldigt ofta. För något år sedan hittade vi varandra igen genom Facebook. Det är inte lätt att hitta folk som har hemliga nummer eller som gift sig och bytt namn, men på Facebook lyckas man förr eller senare hitta de allra flesta man letat efter.

Nu på lördagen skulle vi ses och äta och gå ut, tyvärr var det en tjej av tre som fått förhinder, men jag och de andra två bestämde att de skulle komma på middag hos mig.

Under dagen fixade och donade jag och städade och stressade. Mitt i alltihopa tog jag en promenad runt spåret med A och våra hundar. Precis bredvid spåret hittade jag några trattkantareller. Här går jag ut i urskogen för att leta svamp utan att hitta särskilt mycket, men sen där det är nästan som en E4:a för gående, där hittar jag svamp precis bredvid stigen...

Eftersom jag tänkt göra risotto med trattisar så plockade jag den rågade näven svamp vid stigkanten och tog med hem.
Jag hade ju köpt en färsk kyckling ett par dagar innan och bestämt mig för att tillaga den till kvällens risotto. Jag hittade på kryddningen själv och strippade först kycklingen och satte sedan skivor av lime och klickar med smör och rosmarinkvistar mot köttet, sen saltade jag och drog tillbaka skinnet över skrovet. Kycklingen visade sig bli enormt saftig och fin, men kryddningen vet jag inte om jag gillade. Limens skal hade gett en besk smak på vissa ställen och rosmarinen hade inte satt någon smak alls.

Men med den lyckade risotton, kycklingen och de frästa salladslökarna och svartroten så var det helt klart en lyckad middag i alla fall. Vid sidan av serverad jag grekisk sallad. Tjejerna var nöjda och det är ju trevligt att bjuda på mat när folk faktiskt äter av den.

Sen snackade vi skit, tittade på lite foton och sen visade K mig och M några sminktips medan jag gjorde iordning mig för puben. Dessvärre hade det blivit ett litet missförstånd där jag trodde att vi skulle ut och de trodde att vi skulle stanna inne. Men snälla som de är hängde de med en sväng till puben, men det fick bli i Väsby eftersom K skulle jobba på söndag morgon. På vägen till puben tog jag omvägen om A och hämtade upp henne och sen satt vi alla fyra och snackade skit på White Horse till strax innan de stängde.

Tänk vad häftigt att bara plocka upp med gamla vänner drygt 20 år senare, som om inget hade hänt, som om vi känt varandra hela livet...