Ride of Hope

12/8 På söndagen gick jag upp tidigare än vad jag kände för. Jag hade inte somnat förrän vid 4.30 på morgonen och gick upp vid 11.30.
Kompisen J och hennes kille som jag bestämt att fika med var tvungna att ställa in för att hans flight gick tidigare än de trott, det är synd för jag har fortfarande aldrig träffat honom eftersom han inte bor i Sverige...
Istället gjort jag mig min grekiska frukost och sen gick jag ut för att skura badtunnan, det var hårt jobb för den hade fått lite alger sist innan jag tömde den och nu tog jag rotborste och nåt klorinliknande medel och stod på knä och skurade så hårt jag kunde. Slutligen såg den helt okey ut och då sköljde jag så mycket det bara gick och sen satte jag fast botten proppen och började att fylla den. Jag trodde inte riktigt att den skulle ha hunnit torka så pass som den hade, det var våren 2012 "all over again". Allt bara strilade ut, nästan lika fort som jag kunde fylla den. Dessutom hade jag ju glömt att köpa silikontätning och bottenpluggen lossnade ju sist jag använde tunnan så den behöver passas in och tätas egentligen.
Lagom tills jag var klar så kom syrran och systersonen med en hästransport med älg och rådjursben som de haft i frysen. Syrran håller blodspårskurser för eftersökshundar och då behöver man skankar i frysen så hon brukar få av jägare hon känner. Men nu ska de ju flytta och behövde kasta alltihopa och eftersom min soptunna är så gott som tom för det mesta så kom de för att tömma i min.
Sen klädde jag på mig och åkte mot stan, på vägen stannade jag och köpte några röda rosor. Mina tre kompisar skulle idag gå i mål på Gärdet i Stockholm efter att ha cyklat från Lund-Stockholm för att samla in pengar till Barncancerfonden  http://www.barncancerfonden.se/Ride-of-hope/Om/
De startade alltså 8 dagar tidigare i Lund och nu kom de in till Stockholm i grupper. De var 96 personer som cyklat hela vägen och över 1000 personer som cyklat en eller flera delsträckor!
Hittills i år har de samlat in över 1 500 000:-.
Jag kom precis i tid att se G cykla över mållinjen, det är synd att de inte får mer publicitet, om jag hade mer energi skulle jag ta tag i saken och hjälpa till. Det var bara en handfull i publiken och det var de som liksom jag hade någon vän eller partner att hämta upp.
Jag gav killarna en varsin ros, något ska de väl ha för att de gör detta?
M skulle cykla hem till Söder så han tejpade fast sin ros på cykeln för att inte tappa den.
Det tog tid för G att packa cykel och grejer i väskor och in i bilen, han vet verkligen inte hur man packar och är otroligt långsam och ineffektiv. Hade det varit jag som cykade så mycket kan jag garantera att jag lärt mig packa ned cykeln i väskan på max 5 minuter...
Anledningen att jag blev stressad var för att jag lämnat vattnet på i tunnan och för att jag behövde börja elda om vi skulle kunna bada under kvällen.
Jag hade lovat G att han skulle få ta en öl på Tudor innan vi åkte så det gjorde han och det är han lika effektiv på som vilken engelsman som helst, då strax senare var vi på väg hemåt.
Vi stannade och köpte dricka och snacks och sen pizza och på pizzerian tittade vi på OS Handbollsfinal som Svenskarna gjorde ett väldigt bra jobb i men som inte räckte ända fram. Men jag har aldrig sett ett svenska lag kämpa ända in i slutet som de gjorde, när det ligger under brukar de liksom ge upp, det gjorde inte handbollslaget!
Jag valde en egenkomponerad pizza med fårost, champinjoner, jalapenós och extra vitlök, det blev bra, testa det.
Jag kan inte minnas när jag åt en pizza sist, om jag inte räknar Pizza Hut så måste det vara 1-2 år sedan.
Jag tände i tunnan och för en gångs skull gick det utan minsta problem och draget i skorstenen var ett faktum och det häll i sig resten av kvällen! Kanske har jag kommit på hemligheten nu?
Medan jag eldade och läste satte sig G och packade om alla sina väskor mer omsorgsfullt och sen lade jag mig på soffan en stund och vilade och det visade sig att han somnat ute i utestolen på verandan när han suttit så tyst som möjligt för att inte störa mig.

Sen kom grannen M över och då gick vi upp och umgicks lite.
G tog ut sin dator och vi tittade på delar av OS-invigningen eftersom jag och M missat den och sen var det dags att se stängningsceremonin. Vi satt där hela kvällen, det dracks vin, öl, cola och te i en salig blandning, det åts chips, kakor, kex och godis och snackades om allt möjligt. Det var bara runt 15 grader varmt ute, men vi frös inte efter att vi tagit på oss ponchos.
Jag blev lite rastlös och bakade lite bröd under tiden vi väntade på att tunnan skulle bli varm och sen blev den det mycket tidigare än vanligt faktiskt!
Redan vid 22.30 hoppade vi i, men vi borde nog inte ha väntat så länge. Trots att jag varit tvungen att fylla på med kallvatten under tiden eftersom det rann ut vartefter, så blev det i alla fall fär varmt (40 grader).
Till slut satt vi alla tre på kanten av tunnan istället för i vattnet för det kändes som om vi häll på att bli kokta.
Så till slut hade jag fått vattnet att stanna kvar i tunnan eftersom träet sväller fortare när vattnet är varmt och dessutom ändå fått det varmt tidigt fast vi fyllt på med kallvatten vartefter.
För att kunna titta på OS-avslutningen från tunnan ställde G upp datorn på en stol på bordet, då kunde vi titta medan vi badade och drack vin och cider. En del har det bra!
Det blir nog en tradition det här, det är andra året vi kör det här rejset när G kommer tillbaka från Ride of Hope och det var just vi tre förra året också.
Vid 1.30 jagade jag upp de andra ur tunnan, jag skulle ju jobba dagen efter!
Men vi bestämde att M skulle skjutsa G till stationen på eftermiddagen snarare än att jag skulle göra det på morgonen, det var skönt.
Jag hade lite svårt att somna när jag gick och lade mig fast jag var så trött. Jag frös och svettades om vart annat, jag hade nog blivit för varm vilket gjort att jag försökt kyla av mig och så vidare.