Vi tog en taxi till andra sidan Mersey och då åker man faktiskt igenom en tunnel under floden.
Det tog inte mer än en kvart ungefär och sen blev vi mottagna av A och D, senare kom också C som åkt från Belfast för att träffa oss. Vi hade ännu ett bra möte och fick en massa gjort, vid lunch blev vi bjudna på en typisk engelsk lunch med chips, mackor och friterade kycklingfingrar. Det är kanske inte så tillfredsställande för oss svenskar som är vana vid nyttigare saker till lunch. Vi tittade runt i deras fabrik och kom iväg framåt eftermiddagen men inte riktigt så sent som från mötet dagen innan. D släppte av mig från taxin vid ett övergångsställe som leder till ett köpcentrum och sen promenerade jag iväg och handlade schampo, balsam och grejer på Boots. Jag hade inte tagit med mig sånt eftersom jag tänkt köpa det på plats, men nu hade det gått två dagar och jag hade tvingats att använda svintomedlena de har på hotellen. Jag gick in på Starbucks och det tillverkas tydligen inga Liverpool muggar, så jag köpte en Wales-mugg till mig själv, jag tror att jag redan köpt en till syrran för flera år sedan. Jag köpte en kaffe också, sen gick jag tillbaka till hotellet. Jag vilade en stund och sen ringde D och sa att han var hungrig och det var ju tur det, för det var jag också.
Den här gången gick vi till en restaurang som låg i närheten av den vi gick till dagen innan men det var ett Stakhouse, Miller & Carter hette det. Jag kunde inte låta bli att beställa ännu en stek och även den här var förstklassig, D hade också beställt en och var lika nöjd. Men vi tyckte båda att tillbehören var undermåliga och lämnade det mesta.Eftersom vi inte var proppmätta bestämde vi oss för att ta en efterrätt, vi skulle ändå vänta på att in kompis D skulle komma och möta upp.
Jag beställde en "banoffee pie", det har jag velat testa sedan jag såg det i "Love Actually" första gången och det visade sig vara underbart gott! Och jag som inte ens gillar efterrätter egentligen.
Det är alltså en blandning av Bananer, toffee och en botten som liknar dem man har i cheesecake.
Jag klarade förstås inte av ens hälften av pajen och sparade resten till min kompis D.
Hon kom dit vid 21.30 ungefär och åt upp pajen, sen gick vi och tog en drink och snackade mest jobb faktiskt. Jag har ju känt henne genom jobbet i nästan 20 år och just nu jobbar vi inte tillsammans men våra företag gör ju det.
När baren stängde gick vi tillbaka till hotellet för D var trött och jag och kompis D satt i hotellbaren när han gått och lagt sig. Vi skulle bara prata en stund och jag tog en cola och hon en kaffe och så plötlsigt hade vi snackat oss in i natten, klockan var 0.40 när hon slutligen lämnade hotellet för att åka hem. Själv packade jag mina väskor och lade fram kläder och grejer inför morgondagen innan jag gick och lade mig, för vi skulle upp väldigt tidigt. Jag släckte vid 1.30.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar