3/11 Lördag och därmed Allhelgona. Det skulle bli första allhelgona som jag inte firat i mitt liv. Istället körde jag fullt ut på Halloween och besökte faktiskt inte ens de gravar jag brukar besöka, det fanns liksom inte tid och jag borde inte ha dåligt samvete för jag gör det då och då i alla fall.
Dessutom fattades ju en av gravarna de två sista gångerna jag var där...
Efter att ha ätit frukost i lugn och ro och tittat lite på DVD så tog jag en dusch och tänkte åka. Men då ringde systersonen och sa att han var på väg hem från Ju och undrade om han kunde åka med mig från Väsby. Så han skyndade sig och jag lade in bromsen och vid 14.50 ungefär var vi på väg från Väsby station hem till dem i buschen.
Jag har bara varit där en enda gång och det var innan de flyttade in och då tog vi en annan väg, ändå var det jag som hittade hem till dem fast S bott där i ett par månade nu...
Tur att någon av oss har lokalsinne.
Jag gick lite husesyn och när jag kom ned i S rum hittade jag hans gamla dreadlocks på hans skrivbord och frågade om jag fick låna dem och det fick jag. Vi hade ju inte kommit på vad vi skulle göra med mitt hår och jag tänkte att de kunde komma till användning och det gjorde de faktiskt!
S matade sin syster med äckliga, asiatiska karameller som skulle smaka misosoppa och de var så äckliga att hon efter att försökt stå ut var tvungen att springa till köket och spotta ut dem.
Vi hade väldigt kul jag, syrran och ungarna och de hade många bra idéer för sminkningen och allt. Först satte jag in den gula getlinsen. Vi kom fram till att bara en var bäst och att den gula skulle vara bäst med den röda sminkningen.
Jag har ju perfekt syn och har alltså aldrig behövt använda linser, det var lite bökigt att få den på plats men det tog inte mer än 2 minuter kanske och sen gjorde det inte ont, men det kändes väldigt konstigt. Nån halvtimme senare när den vänt sig (jag hade visst satt den upp och ned) så kändes den inte längre och ställde inte till några problem på hela kvällen. Men medan den vände såg jag rätt lustig ut enligt ungarna.
När S gör sin "arga min" ser han nästan precis ut som vår grekiska bror L når han gör sin och jag får den där känslan; Storebror ser dig!
Syrran är ju helt fantastisk på att sminka och hade dessutom GJORT, ja, jag sa GJORT ett horn åt mig.
Hon är tusenkonstnär och ungarna är tätt efter, se bara vilka bra foton de tagit på mig!
Först limmade hon ned mitt högra ögonbryn och sen lade hon ett latexlager över och näst lade hon en massa skuggor.
Sen åkte hornet på och så blev det röda skuggor och puder och så vax och levrat blod runt hornbasen.
Sen lade hon latex och toapapper som "avskalad" hud i mitten av ansiktet och så satte hon igång att sminka den andra sidan mer eller mindre normalt efter att hon sminkat latexkanten i hudfärg.
Slutligen sattes ögonfransen på plats på den "fina" sidan och så var sminkningen klar. Sen tog det alla tres gemensamma krafter att fixa till håret. L delade upp mitt hår i två delar, syrran flätade ned den delen som skulle täckas av dreadlocks och S delade upp dreadsen i lagom stora knippen och satte ihop dem med gummiband. Sen hjälptes de åt att placera ut den över halva mitt huvud och L försökte tupera upp mitt andra hår lite för att matcha den sidan men slutligen fick jag göra sista touchen själv.
Sen bytte jag om och skyndade ut efter att ha stjälpt i mig en mugg kaffe, någon middag hade jag inte hunnit med och ingen lunch heller. Allt som allt hade jag varit hos syrran i runt 4 timmar och nu var det hög tid att ta sig in till stan.
På systerdotterns rekommendation åkte jag till Rosersbergs station och ställde bilen där. Hon menar att den står säkrare där än i Väsby och det känns rimligt.
Att hämta den kunde jag få hjälp med av syrran nästa dag och nu började jag få bråttom iväg om jag skulle hinna. Turre fick sova över hos syrran eftersom mamma och pappa var bortresta.
Man är aldrig så osynlig i Stockholm som när man försöker sticka ut. Hade jag gått runt och sett ut sådär i London eller någonstans i USA hade folk sökt sig till mig för att snacka. Nu var jag den enda passageraren på tåget som hade 6 säten för mig själv och ingen ens tittade åt mitt håll.
Sen promenerade jag till tunnelbanan och ingen såg mig, så tog jag tunnelbanan till Östermalmstorg och ingen såg mig och så gick jag de 5 minuterna till Tudor Arms och ingen såg mig.
Ok, för att vara helt ärlig var det 1-2 personer som såg mig i ögonen och gjorde någon typ av godkännande min eller leende, men jag passerade hundratals personer och de var helt inställda på att inte få mig att tro att jag var någon... Kan inte vara lätt att vara någon som sticker ut på riktigt i Stockholm.
På Tudor fanns de tjejer som jag hängde med året innan på Halloween och lärde känna då och det var liksom givet att vi skulle hänga ihop nu också eftersom vi alla hade klätt ut oss.
Kompisen B som jag känt från Tudor i flera år kunde inte sluta stirra på mig, kanske hade han svårt att bestämma sig om vilken sida som är dominerande av mina två personligheter?
När det var dags för vinnaren i utklädningstävlingen att utses tyckte jag nog att min sminkning var bäst, men det fanns andra som hade ansträngt sig och såg väldigt häftiga ut, så jag var inte direkt säker på att vinna. Vad jag inte förväntat mig var att en kille i heltäckande pyjamas med en stor dildo instucken innanför skulle vinna hela alltet... Vi var rätt sura allihopa tror jag, killen hade satt på sig allt sekunden innan han klev in genom dörren och vi tror att det till stor del berodde på hans stora killgäng som jublade att det ansågs att folk röstat fram honom som vinnare. Surt...
Om det varit till exempel tjejen utklädd till Alice i Underlandet som vunnit då hade jag inte varit bitter. Hon hade lagt ned tid och tanke på sin utklädnad, men en pyjamas?
Jag kom tvåa och Alice trea och framförallt min kompis K hade svårt att smälta det och var sur för det resten av kvällen.
När Tudor stängde tog vi en taxi till Dubliner. När jags stod ute och rökte stod det två tjejer utanför med mig, de stod ett par meter bort. Efter en stund hörde jag den ena säga till den andra: -Men det är väl bara att fråga!
Så jag tittade lite frågande på dem vilket gjorde att den andra tjejen tog ett par steg närmare mig och höll upp sin telefon och sa: -Är det här du?
Det var en bild på mig från förra året!
Sen ville hon ta en årets bild och det fick hon förstås.
Vid strax efter 2 på natten började jag få ordentligt ont i huvudet, jag hade ju inte hunnit äta middag alls, faktiskt inte ens lunch. Jag smsade min grekiska bror L som vi bestämt att jag skulle göra och strax senare dök han upp för att hämta mig. Han kör taxi och hade jobbat under tiden för att kunna köra mig hem när jag var klar.
Precis innan han dök upp kom det fram en ung kille och toklimmade på mig och jag skrattade mest och försökte vara lite snäll mot honom, han var ju så oförarglig. Han såg ut som en ledsen hundvalp när jag stormade ut genom dörren för att möta upp L.
Konstigt att de alla blir så till sig när man klär ut sig, man kan undra vad de har för störningar egentligen?
L körde mig hemåt och sen tog vi bara en cigg tillsammans och han fotade mig för att visa barnen, sen var han tvungen att åka vidare för att hjälpa en kollega med en punktering.
Själv tog jag en knäckemacka och en kopp te och somnade utan problem denna natt faktiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar