12/6 På tisdagen vaknade jag med trötta fötter och ändå tog jag de finare skorna på mig till mässan på morgonen, ett beslut jag skulle ångra resten av dagen...
Vi gick ned till Starbucks och åt frukost och innanför dörren satt en hund och väntade på sin matte, hundarna i Paris är väldigt, väldigt väldresserade och går lösa hela tiden utan att störa någon.
Efter att ha gått tillbaka till hotellet för att borsta tänderna och hämta lite papper så mötte vi C vid tunnelbanestationen vid Operan. Där stod det att den linjen vi visste att vi behövde ta skulle gå, vi gik ned och sen gick vi i långa, snuskiga korridorer väldigt långt, slutligen var vi framme vid en annan tunnelbanestation... Skumt. Vi gick på tunnelbanetåget och åkte en station och bytte sedan och tog ett annat. Någon halvtimme senare var vi framme vid mässan och eftersom vi var förregistrerade kom vi snabbt in. Vi ville se en demonstration av UAV's, (Unmanned Aerial Vehicle) och vi sprang runt och letade efter den lilla inhängnaden där demon skulle vara. På vägen sprang vi på folk vi kände och hann till och med boka ett möte till eftermiddagen.
När vi väl hittade nätburen där demon precis hade börjat var vi helt svettiga och äckliga, vi som var nyduschade när vi lämnade hotellet...Efter demon gick vi runt på mässan och pratade med en del folk vi behövde prata med och sen mötte vi C för lunch. Jag köpte en macka som visade sig vara så äcklig att jag inte kunde äta upp den, det slutade med att jag fick pengarna tillbaka och åt upp C's chips istället. Allt var fruktansvärt dyrt inne på mässan, inte som vanliga mässor utan ändå mycket värre. Vad säger ni om en ½-liter läsk för 45-50 kronor?
Även senare sprang vi på folk vi inte hade en aning om att de skulle vara där, en del gamla vänner till mig.
På eftermiddagen hade vi möte med en av mina leverantörer och sen sprang jag på riktigt kaffe i en hörna av mässan, så jag köpte en latte och en macka och till mycket bättre pris och mycket godare än på alla andra ställen i mässan.Vi stod i ett hörn av två korridorer på mässan och funderade på hur vi skulle ta oss ut för att åka tillbaka då en kille kom fram till oss och utbrast glatt: Svenskar! Det visade sig att vi stod precis vid deras monter och de var ett svensk företag. Jag pratade med killen i 10 minuter medan D pratade med hans kollega, vi pratade om allt möjligt kul som resor och sånt, för våra branscher har inget gemensamt. D fick lyssna på allt om deras produkter av kollegan och hade inte alls lika kul eftersom det inte riktigt intresserar oss.
Strax senare var vi långsamt på väg mot tunnelbanan, mina fötter gjorde nu så ont att jag hade svårt att gå alls och det kändes som om två tånaglar var på väg att ramla av.
Till slut satt vi i alla fall på tåget och mina fötter värkte och bultade. En tjej bredvid mig började prata med mig och visade sig vara riktigt trevlig, en historiker och författare från Kanada som nu bor i Berlin. Vi pratade hela vägen tills vi skulle av och byta tåg och så följdes vi åt tills vi skulle åt olika håll.
När vi kom tillbaka till hotellet ramlade jag direkt i säng och somnade och sov i 40 minuter och sen mötte jag upp med D för att äta middag.
Jag trodde att jag ar så trött för att jag hade ont och för att jag varit på mässa med en massa intryck, men insåg senare att jag glömt ta min lexavin...
Min fötter gjorde nu fortfarande ont så vi gick sakta till tunnelbanestationen och åkte till Pigalle, vi insåg inte förrän vi kom upp för trapporna att vi hamnat i Red Light District, men det var mycket trivsammare än många andra ställen jag sett i Paris, mer personligt och gulligt liksom. Sen att det stod tjejer och jobbade i vissa gathörn och dörrar var en annan sak. Vi gick till ännu en restaurang D letat upp på Guide Michelin och han hade lovat att vi skulle gå någon annanstans om jag inte gillade menyn. Tyvärr hade de inte så mycket att välja på och det som fanns tilltalade mig inte alls och det var ganska dyrt. Det är en sak att äta sånt man inte gillar men då får det inte vara dyrt.
Vi gick sen från restaurang till restaurang och tittade på menyer men inget passade oss, de flesta verkade vara turistfällor med samma menyer tryckta och med bilder på.Vi hade precis lovat varandra att om inte stället på hörnet framför oss verkade bra så skulle vi gå tillbaka till den vi sett innan. Vi granskade menyn när en kock kom ut på gatan för att röka och vi insåg att det var samma typ av meny även på det där stället.
Då såg jag en liten restaurang uppe i gränden, det var något med hur den såg ut utanpå, det såg ut att vara en familjerestaurang med riktigt fin mat. När vi gick upp dit ropade kocken efter oss och D tror att han i stort sett sa att vi gjort ett bättre val än att gå in hos honom.
Menyn var intressant och stället mysigt, men oj vad dyrt...
Till slut var vi överrens att det var värt det och vi gick in. Tjejen som serverade var ung och väldigt trevlig och pratade bra engelska, kanske var det till viss del tack vare henne som detta val blev så rätt!
Jag valde en haricot vertssallad med hemgjord ankleverpastej och det var helt gudomligt gott och jag kunde inte sluta le så resten av gästerna stirrade på mig. D var också jättenöjd med sin mat. Till varmrätt hade servitrisen insisterat på att jag skulle prova kokinden, för mig som inte gillar fett kött lät det jätteläskigt men någon gång ska man ju våga också och hon var så säker på att det var det bästa de hade att erbjuda denna kväll.Jag fick in en mustig vinsås med långkokt kött och potatismos med en massa ost i vid sidan av.
Såsen var helt fantastisk, köttet var lite läskigt men smakade bra egentligen och jag var väldigt glad att jag vågat prova.
Efter en så god och trevlig middag bestämde vi tillsammans att det var tvunget att bli tre-rätters, bara för att liksom... För att få hela upplevelsen.
D tyckte att degpuffen med glass och hemgjord chokladsås var jättegod, jag var mer skeptisk eftersom chokladsåsen var så stark att den var bitter och saknade socker nästan helt. Men vilken häftig middag!
Vi var kvar ganska länge och ändå kändes det inte alls så. Kom ihåg namnet: La Bougnate, om ni någon gång åker till Paris, åk till Pigalle och ät där, det ska jag göra om jag kommer till Paris igen!
Nöjda med dagen och kvällen och för mätta och glada att orka ta tunnelbanan så tog vi en taxi tillbaka och det gick fort. Under tiden smsade jag med den "svenska" killen vi pratat med på eftermiddagen (han var egentligen dansk), tanken hade varit att vi alla skulle mötas upp för en drink, men både vi och de hade blivit så sena att det inte blev så.
När jag kom tillbaka till hotellet läste jag en stund och sov sen gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar