måndag 9 maj 2011

Älska stödstrumpor!

Min sista dag i Singapore var torsdagen den 5:e Maj och den började tidigt. H väckte mig vid 4.30 eftersom han skulle flyga till Vietnam klockan 6. Vi skulle alltså säga hejdå och jag skulle låsa dörren efter honom för jag skulle behålla hans nyckel.



Vid 7 blev jag återigen väckt, den här gången av W's väckarklocka, den ringde säkert i runt 20 minuter innan han vaknade och stängde av den och det först när hans pappa sa till honom tror jag. Sen somnade jag om igen och gick upp vid 8.40 eftersom jag skulle möta J vid busshållplatsen vid 9. Vi hade sagt hejdå och allt kvällen innan men sen smsade hon mig och sa att hon kunde komma förbi på torsdagen och visa mig den lokala marknade i mitt kvarter. Sanningen var ju att hon inte ens visste var den fanns, men jag hade frågat H och han hade pekat ut riktningen. Vad hon egentligen skulle göra var ju egentligen att umgås och förklara för mig vad jag såg på marknaden. Jag satt i närheten av busshållplatsen och väntade och varje gång det kom en buss (ungefär var 5:e minut) så ställde jag mig upp och gick närmare vägen så att jag skulle synas från bussen, men det kom ingen J... Folk tittade konstigt på mig där jag satt i solen, inte nog med att de inte är vana att se europeer i den typen av kvarter, de skulle heller aldrig själva välja att sitta i solen.
Det visade sig att jag missat att berätta för J att det finns två bussar med samma nummer och att de går samma runda men olika varv. Hon tog den som var närmast och hamnade på en rundtur i kvarteret och det är ju inget litet kvarter. Hon dök slutligen upp nästan en timme sen.
Vi gick åt det håll H hade pekat ut marknaden och hittade den efter att J frågat någon tant om vi var på rätt väg. Vi hittade ett litet inbyggt torg med skugga och ett tiotal små restaurangstånd omkring och vi letade efter nåt att äta till frukost. Valet föll på räk- och fläsk dim sum och nudelsoppa som vi delade systerligt på och till det tog vi en iskaffe var. Min var fruktansvärt äcklig och knappt drickbar, det var en sån där läskig sojamjölk som smakade så där starkt. Den var helt färsk och "hemgjord" men det var i alla fall inte gott.


Vi gick runt på marknaden som till skillnad från den torra marknaden hade kött, ägg, fisk och grönsaker och det var spännande och trångt. Grönsakerna såg så fräscha ut att jag återigen tyckte att det var synd att jag inte kunde ta med några hem, jag önskar att vi hade fler såna råvaror som de har. De har till exempel färsk ingefära, ja, alltså med avskuren blast på. De kallar den "ny ingefära", den vi kallar färsk kallar de "gammal ingefära". De smakar tydligen väldigt olika men J mindes inte riktigt på vilket sätt, de använder mest "gammal ingefära" hemma.
Vi gick in på en supermarket också och där köpte jag minibananer, såna som man köper i Thailand. De var nog för övrigt därifrån också, det är ju inte direkt så att de har plats för bananodlingar i Singapore. J visade mig "svart kyckling" och vis av erfarenheten att de tillreder ägg och sånt på olika "konstiga" sätt så undrade jag vad man gjorde för att få en kyckling svart? Men de ser faktiskt ut sådär, den är helt enkelt bara en vanlig, färsk kyckling, det är bara det att de har svart skinn...


Sen tyckte vi att vi sett vad som var intressant på marknaden och J föreslog att vi skulle ta bussen till reservoiren för att ta en promenad i parken. Så det gjorde vi, vi gick en bit och sen satte vi oss i det fuktiga gräset, jag i solen eftersom jag ville ta min sista chans att bli solbränd innan jag åkte hem. J är väldigt ljus och efter en stund kände hon att hon borde sätta sig i skuggan och föreslog att jag också skulle göra det. Men envis som jag är gjorde jag inte det, jag ville ju bli solbränd! Vi roade oss med att titta på några killar som jobbade med att ta isär en flytbrygga och packa ihop den och när vi tröttnade på det gick vi vidare en bit och hamnade vid nåt slags "äventyrscamp". Det var folk som satt fast i selar och åkte mellan träden på wire och vi stannade en stund, köpte en dricka och tittade på.


Sen började klockan bli mycket så på min begäran åkte vi in till Tampines station och letade upp en Coffee bean and Tea Leaf eftersom jag ville ha en sån där Iceblended Mocha innan jag åkte hem. Jag tog en macka med tonfiskröra också och J tog en cheese cake.




När vi fikat klart var båda redo att bryta upp och åka hem så hon satte mig på bussen och vinkade av mig och jag lyckades ännu en gång gå av vid rätt hållplats. Jag packade det sista och lade mig att läsa min bok och strax innan jag skulle få skjuts av familjen till flygplatsen tog jag en dusch och satte på mig långbyxor för att flyga hem i. Jag hade sån tur att det här var den svalaste dagen hittills och det var till och med bekvämt att gå i långbyxor. Jag fick hjälp in med väskorna och gick till incheckningen där jag fick en liten reprimand av tjejen vid disken eftersom hon trodde att jag försökte tränga mig före J bara för att det var han som lagt min väska på vägen.

Sen gick vi till Tax Refund disken för att se om jag kunde få tillbaka skatt på några av grejerna jag köpt och det kunde jag. Men de har så låg skatt att det knappt är värt besväret, de har 6 eller 7%...
Sen letade vi upp en restaurang och hittade en kinesisk där de bjöd på middag. Jag valde "drunken chicken" och den smakade verkligen alkohol fast gott. Före maten fick vi en soppa gjord på.... wait for it, svart kyckling! Det visade sig då att inte bara skinnet är svart, köttet är faktiskt också svart/grått. Det smakade dock precis som vilken kyckling som helst. Som snacks före maten serverade de kokta jordnötter, det har jag aldrig smakat förr och det hade nog varit rätt gott om de fortfarande haft lite spänst kvar och varit lite salta, de var så kokta att de var helt mjuka.
Sen åkte de hemåt och jag gick igenom säkerhetskontrollen med alla mina grejer. Jag fick inte checka in 2 väskor så jag hade svågerns kabinväska som handbagage och dessutom min stora kameraryggsäck. Väl inne handlade jag tax free också, cigaretter, whisky till pappa, parfym till syrran och så lämnade jag in mitt kvitto till nån slags utlottning de har på flyplatsen.
MAC på flygplatsen hade inte heller de grejer som syrran ville ha och nu började det bli riktigt bråttom! Jag skyndade mig mot gaten och kom plötsligt på att den riktiga säkerhetskontrollen görs vid gaten i Singapore, oj, jag hade kanske ännu mer bråttom än jag trodde. Jag var i alla fall tvungen att smita in på toa innan jag gick dit och när jag kom dit hade boardingen redan börjat och det var kö till säkerhetskontrollen och jag stod så gott som sist i kön. Det ordnade sig i alla fall och jag gick ombord med alla mina grejer och till min förvåning hade jag inte ens svårt att få plats med dem i skåpet ovanför. Jag hade fått sämsta sätet man kan ha på dessa stpra plan, mittenraden och dessutom inte ens mot gången... Men sen snackade tjejen som skulle sitta bredvid mig med en kompis om hur hon satt och så och jag sa att jag kunde byta med hennes kompis om hon ville, han hade samma säta som jag bara några rader fram... Nej, sa hon, det var en annan kompis hon ville sitta bredvid och hon visste inte ens var hon skulle sitta. När tjejen kom genom gången visade det sig att hon hade ett säta vid gången några rader bakåt, så vi bytte biljett. Hon fick sitta bredvid sin kompis och jag fick ett mycket bättre säte.
Sen varvade jag kvällen och natten med att äta middag, se film och sova. Jag hann se Little Fockers, Narnia och Due Date och skrattade gott åt den första och sista av dem. Men ljudet i lurarna är så skrapigt och skarpt att det är svårt att höra vad de säger, jag önskar att de kunde ha engelsk text på dem åtminstone.


Min sätesgranne bad mig inte resa mig en enda gång på resan som tog runt 12 timmar, vilket alltså innebär att han inte var på toa en enda gång!!


För mig var resan mycket bekvämare än vanligt eftersom jag äntligen investerat i ett par stödstrumpor och attans vad bekvämt det är! Jag hade inte ens restless legs under resan, det var nästan en religiös upplevelse. Inte trodde jag att det faktiskt gjorde någon skillnad, hade jag vetat det hade jag ju köpt såna för länge sedan...

Inga kommentarer: