Vissa borde vara arbetslösa

På torsdagen var det sol och äntligen vindstilla. Det hade varit näst intill storm i flera dagar och min nya hängmatta som ju är ganska bred hade fungerat som ett segel och åkt omkring på verandan kors och tvärs. Vi satt ute och fikade på jobbet och det känns som sommar direkt.
En av de få saker som kan få mig på dåligt humör snarare än en snabb irritation är dålig service, jag har nog berättat det tidigare. På torsdagen fortsatte jag min jakt på grejer till de nödpackar vi jobbar med just nu. Först skjutsade jag en kollega till Märsta och sen var jag till flera järnhandlare och den första var helt ointresserad av att försöka hjälpa mig. När jag frågade efter ett pris på en vara så konstaterade han bara att han inte visste vad den kostade... inte : -Jag vet inte, jag kan ta reda på det. Nej, han bara ruskade på huvudet och sa att han inte visste vad den kostade... Men herrejävlar! Sådana företag förtjänar ingen annat än att gå i konkurs och såna människor förtjänar inte att ha ett jobb. Det enda roliga på det stället var att jag hittade ett låst skåp fullt med hänglås. Är inte det ganska kul, att det enda de låser in i hela butiken är lås... Nästa järnhandel fick jag visserligen ett trevligt bemötande på, men de tog en kund som kommit efter mig och tog hand om honom först och han hade frågor som räckte i 20 minuter, så jag gick därifrån. Men senare när jag var och letade i en annan avdelning letade de upp mig för att se vad jag ville ha hjälp med, mycket trevligare än vad det kunde ha varit. Men med tanke på att inte ens järnhandlare har ståltråd i större kvantiteter än 7 meters rullar så undrar man ju var det är tänkt att man ska handla sånt?
Plastslang och försvarets hudsalva fanns inte heller och det tar mycket längre tid att göra såna här ärenden än man någonsin skulle kunna gissa och jag kom hem senare än planerat och var fortfarande tomhänt.
Till slut åkte jag hem, tog det lugnt ett tag och åkte sen till gymmet för ett pass pilatesboll. Det är inte ett av mina favoritpass, det är svårt att bli riktigt trött eftersom det har så många aspekter och tekniker. Om man inte gör helt rätt känner man ingenting i stort sett och jag har svårt att andas på det sättet man ska till exempel. Det ska bli svårare och tyngre ju bättre man blir, men vi får väl se om jag har tålamod och tid att lägga ned på något som ger så pass lite. Eftersom jag inte kände av passet något alls gick jag ut i gymmet efteråt och tänkte jag skulle testa trappmaskinen eftersom J alltid snackar om att den är så bra träning. Jag var osäker på hur mycket jag skulle orka så jag valde ett fettförbränningsprogram och bara 5 minuter. Det var tungt men fungerade bra, efteråt var jag lite trött i låren. Sen gick jag till bandet där jag gick i 6 minuter och sen testade hur konditionen mådde och kan ni tro, det går så fort framåt! Jag kunde springa 7 minuter i sträck! Detta trots att jag tagit ut mig totalt på spinningen bara 2 dagar tidigare och nu kört ett pass + 5 minuter trappmaskin. Jag var så nöjd med mig själv. Snart börjar det bli dags att köra utomhusrundor också men det är svårare att komma iväg på tycker jag.
Bananen jag hade tänkt ta med mig som ett snabbt mellanmål efter träningen låg visst kvar i hallen så jag var väldigt hungrig när jag kom hem och åt resterna från lunchen så snart jag hade duschat.
Sen tog jag det lugnt med gott samvete resten av kvällen.