Sen lämnade vi hundarna på kontoren så att pappa kunde ta hand om dem över dagen och så åkte vi mot Vällingby för att hämta upp kollegan C, det var dags för Stora må Bra Dagen på Oscarsteatern. Vi lyckades ta oss in till stan och det med lite tid tillgodo, det kändes ovanligt tomt på vägarna faktiskt. På mitt initiativ satt vi oss långt fram, jag gillar när man får kontakt med de som talar. Det var enormt trångt för knäna och C tog yttersta stolen så att han kunde ha benen på sidan av sätesraden. Första talare var Pär Johansson initiativtagare till teatergruppen Glada Hudik. Han var väldigt inspirerande och enormt rolig. Jag tittar ju aldrig på TV så jag hade ingen aning om vem han var när jag såg honom på programmet och det var en väldigt glad överraskning hur bra talare han var. Vi var lyriska alla tre när han pratat klart. Nästa person att komma ut var Caroline Af Ugglas och om igen, eftersom jag inte tittar på TV hade jag ingen åsikt om henne, det verkar de flesta ha. Jag visste ju förstås vem hon var och att hon anses tokig, men i min värld är det mer en merit än en baksida. Hon skulle hålla en kör work shop och jag var nervös... Jag kan inte sjunga för fem öre och känner mig töntig när jag inte ens vågar försöka. Men hon är ju så överdriven och kul och vågar larva sig att jag började slappna av. Sen gick hon igenom teknik och så frågade hon oss vad som var viktigast om man skulle kunna sjunga. Här kände jag att jag kunde bidra, så jag svarade: -Att våga! Precis sa hon. Anledningen att jag kan svaret är ju för att jag INTE vågar. Men hon lyckades jaga bort rädslan och jag inte bara sjöng för full hals, det lät helt okey också. Vi var väl runt 600 personer i lokalen kanske och när hon kollade hur många som sjunger i kör så var de väl runt 20. Ändå lät vi som en hel kör när vi satte igång, alla sjöng och det lät fantastiskt bra! I mina öron i alla fall. Caroline såg väldigt nöjd ut också och nu har jag en åsikt om henne, Hon är fantastisk! Henne hade jag kunnat bli förälskad i om jag hade den läggningen! Förutom att vara en helt unik och glad och öppen människa är hon också riktigt vacker. Kanske blev jag lite förälskad trots allt eftersom henne var den enda jag glömde ta kort på och detta trots att hon signerade boken jag köpt och blev så glad att hon kramade om mig när jag sa att hon fått mig att våga sjunga och att det var kul. Jag fick hemsideadressen till hennes kör och jag funderar för första gången för att börja sjunga i kör. Tänk att hon kunde fixa det där på 30 minuter, det som alla 
andra förstört under hela mitt liv (läs musiklärare).Nästa talare var Morgan Alling, en annan person jag inte har en egen åsikt om. Men mina vänner tycks gilla honom så jag var välvilligt inställd redan från början och attans vad bra han var! Ännu en riktigt bra talare som pratade om allvarliga saker men ändå fick oss att skratta en hel del. Även han signerade min bok och jag fick ta en bild på oss tillsammans.
På eftermiddagen fick vi först in en kock som visade oss bästa sättet att göra en enkel sallad, han var bara inne i runt 20 minuter. Sen var det dags för Elisabeth Gummesson. Jag kände inte igen mig i något av det hon pratade om och jag började bli uttråkad och höll på att somna. Syrran och C satt trollbundna däremot och höll inte alls med mig. Fast jag misstänker at C's fascination till stor del hade med hennes utseende att göra...
Sista talare för dagen var Fredrik Lindström och det såg jag verkligen fram emot. Han pratade om evolutionen och fortplantning och grejer och var så rolig att jag nästan grät av skratt. Jag tycker att det är lite roligt när den på scenen verkar förvånad av gensvaret han/hon får och Han verkade bli det till viss del och skrattade själv till några gånger.
När alla andra stuckit så fort de kunde därifrån för att ta sig hem gick jag och bad Fredrik att signera böckerna jag köpt och bad om en bild på oss tillsammans, det är ju sånt jag inte vill be om när jag träffar honom i icke officiella sammanhang.
Sen sade vi hejdå till C och jag och syrran åkte hemåt och hämtade hundarna på kontoret. På eftemiddagen ringde J en jobbkontakt/kompis från England och sa att han var i Stockholm på möte och undrade om jag skulle hänga med dem och ta en öl på fredagen och strax efteråt fick jag reda på att kompisen jag skulle hälsa på i helgen var sjuk så jag tackade ja.
När jag kom hem var jag helt slut och ställde in pilatesträningen jag skulle ha gått på nån timme senare. Istället stannade jag hemma och gjorde inte så mycket alls.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar