tisdag 14 december 2010

Lusse lelle

På måndagen var det Lucia och jag vaknade klockan 6 på morgonen av att telefonen ringde, det var favoritkollegan A som ringde för att väcka mig så att jag inte skulle försova mig till lussefikat. Det var jag som skulle hämta fikabrödet på konditoriet så nästa samtal kom från F klockan 6.20. Vi hade kommit överrens om att dubbel väckning kunde vara lämpligt när det är nästan 30 personer som sitter och väntar på fikabröd på morgonen. Jag snyggade till mig hjälpligt, gjorde min frappé och åkte till fiket. För en gångs skull var det inte kö fast det var luciamorgon, dessutom hade vi beställt i förväg och då brukar det vara packat och klart. Men som vanligt var tjejerna fruktansvärt långsamma och brödet var packat i en trasig påse så de packade om det. En packar, den andra tittar på... under tiden står det 3-4 kunder bakom mig och väntar på att en av dem kanske kan hjälpa nästa istället för att titta på när den andra jobbar... Slutligen kommer jag i alla fall ut genom dörren och kommer bara ett par minuter sent till jobbet. Sen satt vi och fikade i skenet av levande ljus och tog lite extra tid på oss.

När jag kom hem var det runt 12 grader i huset så det blev till att tända i kaminen igen. Jag gick och lade mig en stund och det tog ett tag innan jag somnade trots att jag var helt slut som människa och precis när jag somnat ringde Quiz-L för att säga att hon visst skulle hinna äta före quizzet trots att hon inte trott det. Sen kunde jag inte somna om utan gick upp och gjorde iordning mig medan jag lyssnade på musik på datorn. Precis när Magnus Ugglas tolkning av Mälarö kyrka smeker sig in i mina öron ser jag luciatåget med hästar från grannstallet gå förbi nedanför på vägen, det passade så fint ihop.
Lite senare stängde jag in Turre i buren med buntband och allt och åkte in mot stan efter att ha tankat bilen.

L mötte upp utanför Tudor och strax senare kom Irländska C också, hon var ju inbjuden till ett annat lag. Vi åt och pratade och bytte och stal mat från varandras tallrikar. Jag började bli lite orolig, var var laget som C skulle spela med? De är ju alltid där och hon var ju inbjuden av S att spela med dem. När klockan var 20 insåg jag att de nog inte skulle dyka upp och själv hade jag ett helt fullt lag och quiz master sa att hon inte fick sitta kvar vid bordet ens för att ha sällskap, så hon drack upp sin öl och gick...
Jag kände mig så himla taskig, men det var ju faktiskt inte mitt fel hur man än ser det, men knäppt blev det. Utanför dörren hittade jag Ch som jag träffade på Brittiska Ambassaden tidigt i våras och snackade lite med honom, han vill gärna vara reserv i vårt lag och han är riktigt, riktigt trevlig så han skulle nog passa in. Det vore ju synd att bjuda in någon som är mindre trevlig än de vi har nu. Vi har verkligen ett ruskigt trevligt och glatt gäng nu och det är så kul att träffas varje gång, vi har så himla kul. E hade bakat kakor och tagit med och L hade bakat Lussebullar och dessutom tagit med chokladtomtar åt oss allihopa! Jag fick lite ont i magen efter maten så han sparade min bulle så jag fick med den hem.
Quizzet gick i rasande fart och vi hann knappt med och allt var över strax före 23, det brukar ta åtminstone 20 minuter till innan vi är klara.

Jag tyckte att det kändes väldigt kyligt när jag kom hem och det visade sig att de -5 som varit då jag åkte hemifrån blivit -14, hur kommer det sig att dessa temperaturskillnader går så fort plötsligt? Jag öppnade buren och släppte ut Turre och inser att han i sin frustration tuggat sönder dynan i buren, det låg skumgummi ända ut på golvet. Skadan verkar inte särskilt stor ändå. Vi gick en liten, liten kort promenad för att han skulle få sträcka på benen och plötsligt kommer Judas slirande i full galopp mot Turre och sen tog han ett skutt över honom när Turre sprang mot honom. Sen sprang Turre vidare tillbaka mot huset och då rusar Judas ikapp och så springer de sida vid sida i full fart mot trappan. De ser så roliga ut när de gör såna där grejer att jag inte kan låta bli att skratta högt! En gång stod Judas gömd bakom en snödriva och väntade på Turre, han visste att han alltid kissade på hörnan där när han gick förbi. Judas är vit och det var mörkt ute så Turre såg honom förstås inte bakom hörnet. Turre ställer sig mot hörnet och lyfter benet, då hoppar Judas fram på bakbenen och slår Turre i huvudet från båda sidor "bam bam" och sen springer han för livet. Turre blev så rädd att han skrek och sen när han insåg att det var Judas så kunde man se hur han tänkte: -Du ska dö din jävel! och sen drog han järnet efter den flyende katten.
Ja, hur kul skulle man ha som singel om man inte hade ett par clowner i huset?

Inga kommentarer: