tisdag 13 juli 2010

Strandliv och en coca cola


På söndagar är de flesta greker lediga och det märktes väl när vi kom till stranden. Det var svårt att hitta parkering och trots att strandbarerna vill ha minst en beställning av drink per person för att använda deras solsängar så var det helt fullt på stranden. Slutligen hittade vi några stolar och vi hade med oss ett parasoll så det blev någorlunda bekvämt. Senare hittade vi också solsängar så då blev det ännu bättre.
Vi hade med oss L's kusin och hans brorsbarn K och Harry Potter och de är verkligen riktigt goa ungar. Men lillkillen har svårt att förstå att jag inte kan Grekiska och tidigare har han ändå varit för blyg för att prata med mig, men nu försökte han flera gånger och hans syster förklarade att jag inte förstår grekiska och sen försökte hon förklara med gester och enkla ord vad han ville. Ibland fick jag ropa på K så att han kunde tolka åt oss. Killarna badade med barnen och spelade racketboll med dem och jag gjorde ett var sitt armband åt dem. Sen köpte vi majskolvar av en strandförsäljare och mumsade i oss dem med god aptit. Sen kom barnens pappa och det badades lite till och sen spelade killarna racketboll mot varandra. Det är himla kul faktiskt, jag och P har spelat och jag tyckte att det var så kul att jag köpt ett par rack. Vi får väl se om det är någon som vill spela med mig hemma...
Vi sannde på stranden ända till solnedgången och längre bort på stranden var det familjer som grillade och det fick våra munnar att vattnas. Det var tänkt att vi skulle äta allihopa tillsammans i Krinides strax efter att vi kommit hem. Men eftersom L's mamma redan lagat mat så åt vi hemma och mötte upp dem för en drink medan de avslutade sin middag. Jag var törstig och har druckit mer alkohol de här två veckorna än jag gjort på flera år tror jag, fast det säger ju inte värst mycket när det gäller mig. Men i vilket fall så tog jag en cola den här gången.
Det är så kul med greker, barnen satt uppe och åt glass och snackade med de vuxna och själv satt jag och halvsov. Då tittade jag på klockan och den var tjugo över två på natten... Men så är ju barnen trygga, glada, sociala och vana att vara med också.

Inga kommentarer: