Shopping i Reading och en lyckad(?) dejt

När jag vaknade på tisdagen var både M och S borta, de hade stuckit iväg till jobbet. De hade lämnat en nyckel till mig och jag gjorde mig i ordning och gick mot busshållplatsen.

Innan jag ställde mig att vänta på bussen gick jag in på Apoteket och köpte en flaska vatten för att få växel till bussen. Bussen var en kvart sen men sen tog resan bara runt 20 minuter, så det gjorde inte så mycket, M hade sagt att resan tog en timme.

Jag gick raka vägen till Starbucks för att köpa frukost och för att se om de hade några City-Mugs till syrran. Frukost fanns det förstås, men tyvärr inga city-mugs.

Jag satt ute i solen och drack mitt kaffe åt åt upp halva min macka. Resten packade jag i servetter och lade i sidofacket på ryggsäcken. Föga visste jag att jag skulle glömma den där för att hitta den 5 dagar senare...

Jag hittade däremot en MAC avdelning på House of Fraser och ringde syrran för att se om hon ville ha nåt därifrån. Strax senare kom det ett sms med fyra grejer hon ville ha. Tre av grejerna hade de och sen valde jag ut en tredelad ögonskugga till mig i guldiga färger och en åt syrran i gröna färger som present. De två var helt nya produkter och jag hoppades att syrran inte hade den jag valde åt henne.

Jag gick vidare mot Boots, butiken som bär ansvaret för att jag varje gång jag reser blir retad av mina vänner för att jag har så tung resväska. Där kan man köpa allt som har med hygienprodukter att göra och man köper två tuber schampo för mindre än man får betala för en i Sverige. Jag använder John Friedas schampo och balsam för blont hår och det var inte länge sedan det inte fanns att få tag i alls i Sverige, men nu har Kicks det märket, men det kostar som sagt mer än det dubbla.

Jag köpte också skum, inpackning och spray av samma märke och en dushcreme (Dove). För säkerhets skulle köpte jag också två paket med skavsårsplåster, jag chansade på Boots eget märke eftersom det brukar vara helt okey. Dessvärre var inte just dessa bra. De fäste dåligt och gick sönder lätt, varpå gelen i dem rann ut i skon och genom strumpor och sånt. Ingen höjdare alltså. Jag ökade också på mitt lager av ansiktsservetter, 4 paket av Boots egna gurkservetter köpte jag.

Sen tyckte jag att jag var klar, men gick dessvärre in i bokaffären på min väg ut och kunde inte hjälpa det men kom ut med tre nya böcker varav den ena var jättetung och stor. Jag frågade samtidigt om de fått The Lost Symbol i pocket, det är en rutin jag har, jag frågar alltid det när jag går till en bokbutik och det har jag gjort i ungefär ett år nu. Nej, sa killarna i kassan, men på torsdag kommer den ut. Wow, jag skulle alltså vara kvar i landet när den kom ut! Kändes som om jag vunnit högsta vinsten.

Jag ställde mig att vänta på bussen på andra sidan den väg där jag blivit avsläppt, men väntade förgäves. Jag stod där i åtminstone en halvtimme och inte en enda buss kom min väg. Slutligen gick jag över vägen till den hållplats jag blivit avsläppt på och frågade en av chaufförerna som stannade där hur jag skulle ta mig tillbaka. Tydligen går det inga bussar tillbaka samma väg som de kommer dit, så jag var tvungen att ta mig till stationen för att ta en buss tillbaka. Kanske såg han att jag hade ont i mina fötter eller så var han bara en god själ, men han erbjöd mig skjuts till stationen. Sen pekade han ut var jag skulle vänta på bussen och sa att jag kunde ta en annan buss om jag ville och att den kom tidigare. Sen besvärade han sig med att springa fram mot mig när jag helt missade att bussen han sagt åt mig att ta stod bakom en annan buss och jag höll på att missa den. Vänliga själar är det som gör resande trevligt!

Slutligen satt jag på bussen och undrade när jag egentligen skulle trycka på stop-knappen. Tydligen kan man inte vara helt säker på att man har en busshållplats på vardera sidan om vägen i England, så kanske skulle det vara bäst att kliva av lite tidigare och sen gå resten av vägen. Då visste jag i alla fall att det var gångavstånd...

Sagt och gjort, när två andra klev av vid kvarterspuben så gjorde jag också det. Sen gick jag hemåt, oändligt försiktigt på mina ömma fötter. Jag blir så arg och känner mig så maktlös när mina känsliga fötter ska bråka med mig så fort jag behöver kunna gå någonstans. Jag får blåsor och skavsår på precis alla ställen du kan föreställa dig, till och med under fötterna. Det spelar heller ingen roll vilka skor jag har på mig, de skaver alla någonstans i slutänden. Det enda jag kan göra är att tejpa ihop fötterna, byta skor emellanåt och bita ihop.

Väl tillbaka i huset åt jag sushin jag köpt till lunch och började göra iordning mig för kvällen.

Duschen är helt omöjlig, med mitt långa hår och dåligt tryck i duschen, ja det tar tid och kraft och ändå känner man sig inte särskilt ren efteråt. När jag var klar kände jag mig riktigt fin, men var osäker på om jag sminkat mig för hårt. S försäkrade att jag såg fantastisk ut och gav mig sedan skjuts till Reading där jag skulle ta tåget till Banbury för att gå på dejt.

Han var precis den han gett sig ut för att vara och var söt och trevlig. Först gick vi och tog en drink och sedan gick vi och åt en riktigt läskig biff, ingen av oss åt upp allt. Det luktade väldigt skumt därinne också. Men servitrisen var så jättetrevlig att vi inte ens sa att det inte smakade bra. Jag tyckte att det kändes som en bra början, vi hade saker att prata om, han lutade sig mot mig snarare än ifrån mig och följde mig till tåget när jag skulle åka tillbaka. Men på torsdag morgon fick jag ett sms att han haft trevligt men inte ville vidareutveckla det här.

Jag får blir svårare och svårare att resa mig upp efter alla motgångar och känner mig mer och mer värdelös för varje gång. det handlar inte alls om honom, jag känner honom inte tillräckligt väl för att sörja honom. Jag sörjer att folk överallt verkar övertygade om att jag inte har något att ge. Jag känner också själv att den eviga strömmen av folk som väljer bort mig får mig att stänga in mig i mitt skal och bli tråkig och inbunden. Jag är inte alls lika bra på att bjuda på mig själv längre. Jag skyddar mig med att inte bry mig om någon eller något.

Jag tror jag skiter i det här.