onsdag 28 juli 2010

Får jag åka hem nu?

På söndagen tog jag sovmorgon. M hade åkt till flygshowen med sitt jobb och S tänkte ta sovmorgon och sen ta det lugnt ett tag och fixa lite i trädgården. Jag vaknade av gräsklipparen utanför mitt fönster och gick upp för att duscha och sen packa ihop mina grejer.
Visst är det kul att resa, men nu har jag nästan fått en överdos. Jag vill vara hemma en stund, vara ensam med min hund och katt och inte behöva ta hänsyn till att jag är i någon annans hus.
Efter att ha packat ihop allt gick jag en promenad till bageriet för att köpa frukost, men det visade sig vara stängt på söndagar. Jag gick därför vidare till butiken längre ned på gatan och där hittade jag en hästtidning åt syrran och lite frukost och så hittade jag vinägerchips åt N också, det bad hon om. Jag gick tillbaka och fixade frukost medan jag och S snackade om fotografering igen och när jag ätit satte vi oss vid datorn och han visade bilder för mig. Hans jobbilder är proffsiga och bra och även de semesterbilder han har tagit med kompaktkamera är riktigt bra. Han visade bilder från Indien, Egypten och Inkaleden i Peru. Ställen jag bara måste få se någon gång.
Vi har förövrigt bestämt att vi ska åka till Thailand tillsammans vi tre nyåret 2011-2012. Vi får väl se om det blir av, men de verkar hålla vad de lovar.
När vi tittat klart var det dags att åka till flygplatsen, S skjutsade mig dit eftersom han är snäll och för att han tyckte att det var nästan lika långt dit som till Reading.

Incheckad var jag redan så jag skrev ut mina boardingcard och lämnade min väska och sen gick jag kvickt genom säkerhetskontrollen. Sen gick jag till itsu Restaurangen som finns inne på flygplatsen, det enda stället där man kan få fräsch mat och slipper en massa bröd och grejer.
Jag köpte sushi, vatten och edamame till senare, jag uppskattar att British Airways fortfarande bjuder på något att äta när man flyger med dem, men jag kan bara inte äta deras smörgåsar. Det var därför jag köpte edamame.

Väl på planet så satt jag närmast fönstret med två personer utanför mig mot gången. Jag hade svept en massa vatten, red bull och cola nyss och var orolig för att behöva besvära mina medpassagerare på den korta flygningen. Men sen reste sig tjejen i mitten för att gå på toaletten och då var ju han uanför tvungen att resa sig ändå, så då passade jag på att gå för säkerhets skull. Det finns bara en toalett längst fram och dit gick ju hon, så stewarden bad mig att ställa mig åt sidan eftersom han höll på att lassa upp grejer på vagnarna. Vi pratade lite om semestrar och jobb och väder och vind, tjejen tog lång tid på sig på toaletten. Mina ögon följde hans arbet nästan som i trans när han lyfte flaska efter flaska upp på vagnen. Efter ett tag frågade han mig om jag inte ville ta en flaska champagne. Jag tackade så mycket med sa att jag inte var så mycket för att dricka, han insisterade. Då kom tjejen ut från toaletten och jag slank in där med ett litet leende som sa att jag återigen tackade nej.
När jag strax senare kommer ut igen pratar vi lite innan jag går iväg och han ger mig en flaska champagne och säger åt mig att ta den och förvara den i fickan tills jag kommer hem. Han får ju egentligen inte ge turistklass passagerare champagne. Jag tackade honom med ett leende och lade flaskan i fickan. När jag ett par timmar senare gick av planet gav jag honom mitt visitkort och sa att han var välkommen att komma på studiebesök hos oss om han var nyfiken, det blev han glad för.
Jag stod och väntade på min väska mycket längre tid än vanligt när jag kom fram, min väska kommer nästan alltid bland de första. Sen upptäcker jag att den kommer från den änden som innebär att den åkt ett helt varv på bältet utan att jag sett den, jag måste ha väntat åtminstone 10 minuter längre än vad jag hade behövt. Utanför stod syrran och systerdottern och väntade på mig och min hund var i bilen och blev glad att se mig. På vägen hem hämtade vi upp systersonen vid Väsby Centrum och sen åkte vi hem till mig. De stannade en stund och höll mig sällskap när jag packade upp och syrran fick sina presenter och ett smakprov på fudgen.

Sen var det skönt att bara vara ensam och jäsa i soffan en stund och inte göra något vettigt alls. Ja, om man inte räknar att jag redan körde en maskin tvätt under tiden som jag jäste...

Inga kommentarer: